Aggression – definition, typer och orsaker
Upptäck aggression — tydlig definition, skillnader mellan fientlig och instrumentell aggression, vanliga orsaker och hur det påverkar människors och djurs beteende.
Aggression är ett beteende mellan medlemmar av samma art som syftar till att orsaka förödmjukelse, smärta eller skada. Begreppet täcker ett brett spektrum av handlingar – från öppet våld till subtilare former som utfrysning eller ryktesspridning.
Ferguson och Beaver definierade aggressivt beteende som "beteende som syftar till att öka organismens sociala dominans i förhållande till andra organismers dominansposition". Denna definition betonar att aggression ofta handlar om makt, resurser och position i sociala grupper.
Aggression kan ta sig olika uttryck hos människor och andra djur och kan vara fysisk, psykisk eller verbal. Den kan vara direkt, som slag eller hot, eller indirekt, som relationsaggression där syftet är att skada en annan persons sociala ställning.
Typer av aggression
Man brukar ofta skilja mellan två huvudtyper:
- Fientlig eller affektiv (reaktiv) aggression – en impulsiv, känslodriven reaktion som uppstår som svar på ett upplevt angrepp, provokation eller hot. Den person som visar denna typ av aggression känner sig ofta arg eller provocerad och agerar för att försvara sig eller hämnas. Den beskrivs ibland som vedergällande aggression.
- Instrumentell eller målinriktad (proaktiv) aggression – planerad och använd för att uppnå ett konkret mål, till exempel att få resurser, status eller makt. Denna typ är mindre känslodriven och mer strategisk.
I forskning om människors sociala interaktioner talar man även om relationsaggression, som riktar sig mot en persons sociala relationer (t.ex. utfrysning, spridning av rykten). Den kan vara antingen reaktiv eller instrumentell beroende på motivet.
Aggression hos djur
Djur använder aggression för att vinna och säkra territorier och andra resurser som mat, vatten och parningsmöjligheter. Den mest uppenbara formen är samspelet mellan ett rovdjur och dess byte. Ett djur som försvarar sig mot ett rovdjur blir aggressivt för att överleva och rovdjuret använder aggression för att få föda.
Djur har också utvecklat förmågan att bedöma styrkeförhållanden för att undvika svåra och dödliga konflikter. Denna bedömning kopplas till "kamp eller flykt"-reaktionen: beroende på hur hotfull situationen bedöms blir djuret antingen aggressivt eller flyr. Rovdjurs- eller försvarsbeteende mellan olika arter räknas vanligtvis inte som aggression i samma mening som intraartsliga konflikter.
Orsaker och förklaringar
Aggression kan ha flera överlappande orsaker. Forskningen visar att både biologiska och miljömässiga faktorer spelar in:
- Biologiska faktorer: genetisk predisposition, hjärnans struktur och funktion, samt hormoner (t.ex. testosteron) och neurotransmittorer (t.ex. serotonin) kan påverka benägenheten att agera aggressivt.
- Utveckling och tidiga erfarenheter: uppväxtmiljö, omsorgsbrist, traumatiska händelser och exponering för våld under barndomen ökar risken för aggressivt beteende senare.
- Sociokulturella faktorer: normer, värderingar, socialt lärande (modellers beteende) och grupptryck påverkar hur och när aggression uttrycks. Kultur och kulturens syn på våld avgör ofta vad som accepteras.
- Situationsmässiga faktorer: frustration (frustrations-aggressionshypotesen), alkohol och droger, trängsel, värme och upplevd orättvisa kan trigga aggression.
Aggression hos människor
Även om människor delar vissa grundläggande mekanismer för aggression med andra djur, påverkas mänsklig aggression i hög grad av komplexa faktorer som komplexiteten i sociala relationer, kultur, moral och institutioner. Språk och symboliskt tänkande gör indirekt aggression (t.ex. rykten, utfrysning) mer framträdande hos människor.
Moderna sociala medier har ytterligare möjliggjort nya former av relationsaggression, där skada kan ske snabbt och spridas brett utan fysisk konfrontation. Skolmiljöer, arbetsplatser och familjer påverkas olika, och konsekvenserna kan vara psykologiska (ångest, depression), sociala (isolation) och i värsta fall fysiska.
Mätning, konsekvenser och intervention
Aggression mäts i forskning med hjälp av observationer, självrapporter, enkäter och experimentella uppgifter. Konsekvenserna av aggression kan vara allvarliga för individer och samhällen: personskador, minskad livskvalitet, brottslighet och kostnader för vård och rättsväsende.
Förebyggande och behandling inriktas ofta på att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer:
- program för konflikthantering och emotionell träning (t.ex. ilskekontroll, empatiutveckling)
- familje- och skolsatsningar som främjar trygg anknytning och positiva förebilder
- psykologisk behandling som kognitiv beteendeterapi för impuls- och aggressionskontroll
- lagstiftning, samhällsinterventioner och insatser mot våld i nära relation
Sammanfattning
Aggression är ett mångfacetterat fenomen som kan förklaras av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer. Den kan vara reaktiv eller instrumentell, direkt eller indirekt, och förekommer både hos människor och andra djur. För att minska skadlig aggression krävs insatser på flera nivåer: individuellt, familjärt, skol- och samhällsnivå.
Forskning om aggressivitet
Aggression är ett beteende där man avsiktligt skadar en annan person. Under årens lopp har det funnits en pågående debatt om ursprunget eller orsakerna till aggression bland människor. Vissa teorier hävdar att aggression är medfödd, medan andra hävdar att det är ett inlärt beteende.
- Den kognitiva metoden hävdar att aggressioner är inlärda. Huvudargumentet för denna teori är att människor lär sig att vara aggressiva. Albert Bandura hävdar dock att aggressivitet snarare imiteras än inlärs genom konditionering. Förutom imitation är observationsinlärning ett annat sätt för människor att lära sig att vara aggressiva. Om man till exempel tittar på aggressiva handlingar, särskilt på film eller i videospel, ökar sannolikheten för att man kommer att agera aggressivt. Detta sker främst bland barn när barn utsätts för aggressiva miljöer. Barn i en sådan situation växer vanligtvis upp och vet att aggressivt beteende är acceptabelt. Forskning har upprepade gånger visat att barn som utsätts för våld i familjen under sin uppväxt löper större risk att utveckla aggressiva handlingar eller bli aggressiva vuxna i framtiden.
- Den psykoanalytiska metoden betraktar aggression som en medfödd. Sigmund Freuds aggressionsteori beskriver aggressiva beteenden som en medfödd drivkraft eller instinkt, som inte påverkas av situationer eller naturen. Det är således en oundviklig del av det mänskliga livet.
Frågor och svar
F: Vad är aggression?
S: Aggression är ett beteende mellan medlemmar av samma art som är avsett att orsaka förödmjukelse, smärta eller skada.
F: Hur definierar Ferguson och Beaver aggressivt beteende?
S: Ferguson och Beaver definierar aggressivt beteende som "Beteende som är avsett att öka organismens sociala dominans i förhållande till andra organismers dominansställning".
F: Vilka är de två typerna av aggression?
S: De två typerna av aggression är fientlig, affektiv aggression och instrumentell, rovdjurisk eller målinriktad aggression.
F: Vilken typ av aggression används som svar på att man känner sig angripen, hotad eller arg?
Svar: Reaktiv relationell aggression (fientlig, affektiv, vedergällande) används som svar på att man känner sig attackerad, hotad eller arg.
F: Vilken typ av aggression används för att en person ska få det han eller hon vill ha?
Svar: Instrumentell relationell aggression (rovdrift, målinriktad) används för att en person ska få vad han eller hon vill ha.
F: Hur använder sig djur av aggression?
S: Djur kan använda aggression för att vinna och säkra territorier och andra resurser som mat, vatten och parningsmöjligheter. De använder det också när de försvarar sig mot rovdjur för att överleva och rovdjur för att säkra mat.
F: Hur skiljer sig människor från icke-mänskliga djur när det gäller komplexiteten i deras aggressioner?
S: Människor skiljer sig från de flesta icke-mänskliga djur eftersom deras aggressioner är mer komplexa på grund av faktorer som kultur, moral och sociala situationer.
Sök