Mat
Mat är det som människor och djur äter för att överleva. Maten kommer vanligtvis från djur och växter. Den äts av levande varelser för att ge dem energi och näring. Maten innehåller den näring som människor och djur behöver för att vara friska. Konsumtionen av mat är normalt sett trevlig för människor. Den innehåller protein, fett, kolhydrater, vitaminer, vatten och mineraler. Vätskor som används för energi och näring kallas ofta "drycker". Om någon inte har råd med mat blir han eller hon hungrig.
Människors mat produceras oftast genom jordbruk eller trädgårdsodling. Den innehåller animaliska och vegetabiliska källor. Vissa människor vägrar att äta mat av animaliskt ursprung, som kött, ägg och mjölkprodukter. Att inte äta kött kallas vegetarianism. Att inte äta eller använda några animaliska produkter kallas veganism.
Livsmedel som produceras av jordbrukare eller trädgårdsmästare kan förändras genom industriella processer (livsmedelsindustrin). Bearbetade livsmedel innehåller vanligtvis flera naturliga ingredienser och livsmedelstillsatser (t.ex. konserveringsmedel, antioxidanter, emulgeringsmedel och smakförstärkare). Bröd är till exempel ett bearbetat livsmedel.
Matförädling i hemmet sker i köket, av kocken. Kocken använder ibland en kokbok. Exempel på köksredskap är tryckkokare, kastruller och stekpannor.
Maten kan också tillagas och serveras i restauranger eller matsalar (särskilt för skolbarn).
De redskap som används kan vara tallrik, kniv, gaffel, ätpinnar, sked, skål eller spork.
Många människor odlar inte sin egen mat. De måste köpa mat som odlats av någon annan. Människor köper det mesta av sin mat i affärer eller på marknader. Men vissa människor odlar fortfarande större delen eller all sin mat själva.
Människor kan köpa mat och ta med den hem för att laga den. De kan köpa mat som är färdig att äta från en gatuförsäljare eller en restaurang.
Två hamburgare
Olika typer av livsmedel.
Olika sorters kött.
Livsmedel
Olika växter som äts.
Produktion av livsmedel
Ursprungligen skaffade sig människorna mat som jägare och samlare. Jordbruksrevolutionen förändrade detta. Jordbrukarna odlade grödor, bland annat sådana som uppfanns och förbättrades genom selektivförädling, och som så småningom förbättrades ytterligare som genetiskt modifierade livsmedel. Dessa förbättringar förkortade livsmedlens livscykel, minskade produktionstiden och/eller ökade produktionen av livsmedel.
Livsmedelsrelaterade frågor
Matbrist är fortfarande ett stort problem i världen idag. Många människor har inte tillräckligt med pengar för att köpa den mat de behöver. Dåligt väder eller andra problem förstör ibland den växande maten i en del av världen. När människor inte har tillräckligt med mat säger vi att de är hungriga. Om de inte äter tillräckligt med mat under en längre tid blir de sjuka och dör av svält. I områden där många människor inte har tillräckligt med mat säger vi att det råder svält där.
Mat och vatten kan göra människor sjuka om de är förorenade av mikroorganismer, dåliga metaller eller kemikalier.
Om människor inte äter rätt mat kan de bli sjuka.
- Om människor inte äter tillräckligt med protein får de en sjukdom som kallas kwashiorkor.
- Om de inte får i sig tillräckligt med vitamin B1 (tiamin) får de en sjukdom som kallas beriberi.
- Om de inte får i sig tillräckligt med C-vitamin får de en sjukdom som kallas skörbjugg.
- Om barn inte får i sig tillräckligt med D-vitamin får de en sjukdom som kallas rakitis.
Människor kan ofta ha olika ätstörningar som gör att de antingen äter för mycket eller inte kan äta vissa saker eller mängder. Vanliga sjukdomar som celiaki eller matallergier gör att människor drabbas av ohälsa när de äter vissa livsmedel som normalt sett är ofarliga. Om människor äter för mycket mat kan de bli överviktiga eller feta. Detta orsakar många hälsoproblem. Om man däremot äter för lite mat på grund av bristande tillgång eller anorexi kan det leda till undernäring. Därför måste människor balansera mängden, näringen och typen av mat för att vara friska.
Mat i religioner
Många kulturer och religioner har mattabun. Det innebär att de har regler för vad man inte får äta eller hur maten ska tillagas. Exempel på religiösa matregler är judarnas Kashrut och islams Halal, som säger att griskött inte får ätas. Inom hinduismen är det inte tillåtet att äta nötkött. Vissa kristna är vegetarianer (någon som inte äter kött) på grund av sin religiösa övertygelse. Till exempel rekommenderar sjunde-dags adventistkyrkan vegetarianism.
Dessutom har vissa trosuppfattningar inte med religionen att göra utan hör till kulturen. Vissa människor respekterar till exempel Guān Yīns modergud och dessa anhängare äter inte nötkött eftersom de tror att hennes far har formen av en ko.
Frågor och svar
F: Vad är mat?
S: Mat är det som människor och djur äter för att få energi och näring för att hålla sig friska. Den kommer vanligtvis från djur och växter och innehåller protein, fett, kolhydrater, vitaminer, vatten och mineraler.
F: Vilka är några exempel på köksredskap?
S: Exempel på matlagningsredskap är tryckkokare, grytor, stekpannor, tallrikar, knivar, gafflar, ätpinnar, skedar, skålar och sporkar.
F: Hur kan livsmedel bearbetas?
S: Livsmedel kan bearbetas hemma av kocken med hjälp av en kokbok eller så kan de förändras genom industriella processer (livsmedelsindustrin). Bearbetade livsmedel innehåller vanligtvis flera naturliga ingredienser samt livsmedelstillsatser som konserveringsmedel, antioxidanter, emulgeringsmedel och smakförstärkare.
F: Är vegetarianism samma sak som veganism?
Vegetarianism innebär att man inte äter kött medan veganism innebär att man inte äter eller använder några animaliska produkter.
F: Var köper människor den mesta maten?
S: De flesta människor köper sin mat i affärer eller på marknader, men vissa odlar fortfarande större delen eller all sin mat själva. Människor kan också köpa färdiga livsmedel från gatuförsäljare eller restauranger.
F: Vad är ett exempel på etnisk mat?
S: Ett exempel på etnisk mat är det mexikanska köket som har sitt eget unika sätt att tillaga rätter med andra ingredienser än andra kulturer.
