Översikt
Brookings Institution är en amerikansk tankesmedja med sitt säte i Washington D.C.. Den grundades 1916 av filantropen Robert S. Brookings och har sedan dess utvecklats till en av USA:s äldsta och mest citerade organisationer för offentlig politik. Brookings kombinerar akademisk forskning med policyanalyser som är avsedda att användas av beslutsfattare, journalister och allmänheten.
Verksamhet och huvudområden
Organisationen bedriver forskning och utbildning inom breda samhällsvetenskapliga fält. Bland de centrala områdena finns ekonomi, nationell politik, offentlig förvaltning, utrikespolitik och global utveckling. Forskningsinsatserna sträcker sig från teoretiska studier till konkreta policyrekommendationer och praktiska programförslag.
- Ekonomisk politik och arbetsmarknad
- Offentlig förvaltning och styrning
- Utrikes- och säkerhetspolitik
- Global utveckling och handel
- Stads- och regionalplanering samt utbildningspolitik
Uppdrag, struktur och arbetssätt
Brookings beskriver sitt uppdrag som att utveckla praktiskt användbara rekommendationer som stärker demokratin, främjar ekonomiskt och socialt välstånd samt bidrar till ett mer välordnat och säkert internationellt system. Organisationen består av flera forskningscenter och program som leds av seniora forskare, ofta med doktorsexamen eller lång erfarenhet från offentlig tjänst. Arbetet publiceras i form av rapporter, policybriefs, böcker och offentliga seminarier.
Historik och utveckling
Sedan starten 1916 har Brookings expanderat både i storlek och inflytande. Under 1900-talet blev think tanks allt viktigare som broar mellan akademi och politik, och Brookings spelade en framskjuten roll i detta skifte. Institutionen har genom åren bidragit till debatter om ekonomisk återuppbyggnad, välfärdsreformer, internationella institutioner och reglering av finansiella marknader.
Inflytande, oberoende och politisk placering
Brookings uppger att dess forskare representerar olika ståndpunkter och att organisationen verkar opartiskt. I medier och analysstudier karaktäriseras den ofta som liberal-centristisk eller centristisk. En analys av referenser i kongressprotokoll visade att Brookings citerades av både konservativa och liberala politiker, och påverkansstudier har placerat institutet högt i listor över inflytelserika tankesmedjor. I en internationell ranking av think tanks 2012 framhölls Brookings som en av de mest uppmärksammade institutionerna globalt.
Användning, exempel och kritik
Brookings arbete används flitigt av beslutsfattare, journalister och andra forskare. Institutionens seminarier och publikationer kan forma debattens ton och ge konkreta policyförslag som implementeras på lokal, nationell eller internationell nivå. Samtidigt möter Brookings kritik från olika håll — vissa ifrågasätter finansieringens påverkan på oberoendet, andra påpekar ideologiska tendenser i utvalda analyser. Brookings svarar genom att publicera källmaterial och metoder för att öka transparensen.
Läs mer och resurser
- Om Brookings och dess historia
- Forskningsområden och program
- Publikationer och policybriefs
- Evenemang och seminarier
- Finansiering och transparens
- Kontakter för media och forskare
- Internationella samarbeten
- Utbildnings- och traineeprogram
- Sammanfattningar av större studier
- Officiell webbplats
Brookings fortsätter vara en central aktör i policyfältet genom att kombinera akademisk stringens med praktisk inriktning. För den som vill förstå moderna policyprocesser i USA och globalt är Brookings en återkommande källa till analyser, debatt och konkreta reformförslag.