Tankesmedja
En tankesmedja är en särskild organisation som hjälper andra organisationer och grupper med problem som de inte vet hur de ska lösa. Det gör de genom att tillhandahålla data eller kunskap och genom att diskutera alternativen i detalj. De får sin information genom att bedriva forskning och genom att samla in idéer och uppgifter från många olika källor.
Ursprung
Den första tankesmedjan var det brittiska Royal United Services Institute (1831), även om termen "tankesmedja" förstås är mycket senare, efter andra världskriget. Icke-statliga institutioner i Förenta staterna startade tidigt på 1900-talet. Konsultföretaget Arthur D. Little, som bildades 1909, var pionjär när det gällde att anlita professionella tjänster på entreprenad. Carnegie Endowment for International Peace grundades 1910. Institute for Government Research, som senare slogs samman till Brookings Institution, bildades 1916. Andra organisationer från början av 1900-talet som nu klassificeras som tankesmedjor är Hoover Institution (1919) och Chatham House i London (1920). Den stora depressionen och dess efterdyningar gav upphov till flera organisationer för ekonomisk politik, till exempel National Planning Association (1934) och Committee for Economic Development (1943).
Det kalla krigets tid
De moderna tankesmedjorna startade efter andra världskriget, under kalla kriget. RAND Corporation startades 1946 inom Douglas Aircraft Company och bildades som ett självständigt företag 1948. Namnet kom från R&D (forskning och utveckling), även om det i själva verket inte bedrev någon utveckling. RAND använde sig av samma metoder för operationsforskning (O.R.) som vetenskapsmännen hade utvecklat under kriget. Detta var tillämpningen av kunskap, vetenskapliga metoder och tänkande för att lösa de nya problem som kriget ställde. Efter kriget använde RAND mycket liknande tekniker, som mestadels baserades på hårda vetenskaper som matematik, fysik och ekonomi. Den finansierades och finansieras fortfarande huvudsakligen av den amerikanska regeringen.
Under det kalla kriget väcktes frågan om hur den amerikanska regeringen skulle hantera kärnvapen i förhandlingar med Sovjetunionen. Detta var Herman Kahns specialitet, en anställd vid RAND som 1961 startade sin egen tankesmedja, kallad Hudson Institute. Hans och Thomas Schellings publikationer om hur man ska tänka i dessa frågor var milstolpar i efterkrigstidens historia om förhandlingsstrategier.
Modern tid
På senare tid har tankesmedjor specialiserat sig på särskilda intresseområden, t.ex. utrikespolitik. Många har blivit förespråkare för politiska intressen och utför forskning som kan användas av PR- och lobbygrupper.
