Centrala dogmen
Den centrala dogmen inom molekylärbiologin är en fras av Francis Crick, som föreslog DNA:s dubbelhelixstruktur. Den innebär att information överförs från DNA till proteiner via RNA, men att proteinerna inte kan överföra informationen tillbaka till DNA.
Crick skrev den första gången 1958 och upprepade den 1970.
Dogmen är en ram för att förstå överföringen av sekvensinformation.
Det finns tre huvudklasser av sådana biopolymerer: DNA och RNA (båda nukleinsyror) och protein. Det finns 3×3 = 9 tänkbara direkta informationsöverföringar som kan ske mellan dessa. Enligt dogmen delas dessa in i tre grupper om tre:
- 3 allmänna överföringar (tros ske normalt i de flesta celler),
- 3 särskilda överföringar (som man vet förekommer, men endast under särskilda förhållanden när det gäller vissa virus eller i ett laboratorium), och
- 3 okända överföringar (tros aldrig äga rum).
De allmänna överföringarna beskriver det normala flödet av biologisk information: DNA kan kopieras till DNA (DNA-replikation), DNA-information kan kopieras till mRNA (transkription) och proteiner kan syntetiseras med informationen i mRNA som mall (översättning).
Dogmen är en modern version av Weismann-barriären (efter August Weismann). Detta är principen att ärftlig information endast rör sig från gener till kroppsceller och aldrig i motsatt riktning. Ärftlig information rör sig endast från könsceller till somatiska celler.
Informationsflöde i biologiska system
Frågor och svar
F: Vad är den centrala dogmen inom molekylärbiologin?
S: Molekylärbiologins centrala dogm är en fras av Francis Crick som säger att information överförs från DNA till proteiner via RNA, men att proteiner inte kan överföra informationen tillbaka till DNA.
F: När skrevs den för första gången?
S: Den centrala dogmen skrevs första gången av Francis Crick 1958 och upprepades 1970.
F: Vad ger dogmen en ram för att förstå?
S: Den centrala dogmen ger en ram för att förstå överföringen av sekvensinformation mellan biopolymerer som DNA, RNA och protein.
Fråga: Hur många direkta informationsöverföringar kan ske mellan dessa biopolymerer?
Svar: Det finns 3×3 = 9 tänkbara direkta informationsöverföringar som kan ske mellan dessa biopolymerer.
Fråga: Vilka är de tre grupper som klassificerar dessa överföringar?
S: Dessa överföringar klassificeras i tre grupper - allmänna överföringar (tros ske normalt i de flesta celler), särskilda överföringar (kända för att ske, men endast under särskilda förhållanden när det gäller vissa virus eller i ett laboratorium) och okända överföringar (tros aldrig ske).
F: Vad beskriver de allmänna överföringarna?
S: De allmänna överföringarna beskriver det normala flödet av biologisk information - DNA kan kopieras till DNA (DNA-replikation), DNA-information kan kopieras till mRNA (transkription) och proteiner kan syntetiseras med informationen i mRNA som mall (översättning).
F: Vad är Weismannbarriären?
S: Weismannbarriären är en princip som föreslogs av August Weismann och enligt vilken ärftlig information endast rör sig från gener till kroppsceller och aldrig tvärtom. Ärftlig information rör sig endast från könsceller till somatiska celler.
