Tysklands domstolsväsen: oberoende, struktur och uppgifter

Upptäck Tysklands domstolsväsen: oberoende rättssystem, domstolsstruktur, jurisdiktion och uppgifter — en tydlig guide till hur rättsväsendet fungerar.

Författare: Leandro Alegsa

Rättsväsendet, dvs. domarna och domstolarna i Tyskland, är oberoende. De kontrolleras inte av förbundsregeringen eller delstatsregeringarna. Det finns lagar som säger vilken typ av fall som domstolarna kan pröva och döma i, och vilken typ av straff en domstol kan utdöma. Men ingen lag eller minister kan säga att en person är skyldig. Endast domstolarna kan göra detta.

 

Domstolarnas oberoende

Domstolarnas oberoende är en grundläggande princip i Tyskland. Domare har starkt anställningsskydd och kan i normalfallet inte avsättas eller påverkas av politiska beslut. Endast vid allvarliga tjänstefel finns särskilda disciplinära åtgärder. Oberoendet innebär också att lagstiftande och verkställande makt inte får bestämma rättsfallets utgång eller utöva otillbörlig påverkan på enskilda domare.

Systemets uppdelning och nivåer

Tysklands domstolsväsen är uppdelat i flera paralella rättsområden, var och en med egna domstolar på olika nivåer:

  • Allmänna (ordinarie) domstolar för brottmål och civilmål – t.ex. Amtsgericht (lokala domstolar), Landgericht (mellannivå) och Oberlandesgericht (överregional nivå).
  • Författningsdomstol – Bundesverfassungsgericht (förbundsförfattningsdomstolen) som prövar grundlagstvister och lagars författningsenlighet.
  • Specialdomstolar för förvaltningsrätt (Verwaltungsgerichte), finansskatter (Finanzgerichte), arbetsrätt (Arbeitsgerichte) och socialrätt (Sozialgerichte).
  • Högsta federala domstolar – bland annat Bundesgerichtshof (BGH) för civil- och brottmål, Bundesverwaltungsgericht, Bundesfinanzhof (BFH), Bundesarbeitsgericht (BAG) och Bundessozialgericht (BSG).

Hur domare utses

Tillsättningen av domare varierar mellan federal och delstatlig nivå och mellan de olika domstolstyperna. Författningsdomstolens domare väljs av de två parlamentariska organen. För övriga domstolar används ofta särskilda urvalsförfaranden där rättsinstanser, nomineringskommittéer och politiska organ deltar enligt lagbestämmelser. Syftet är att kombinera yrkeskompetens med oberoende.

Domstolarnas uppgifter

  • Avgöra brottmål och civilrättsliga tvister.
  • Säkerställa att lagar och myndighetsbeslut följer grundlagen.
  • Tolka och tillämpa lagstiftning, inklusive europeisk rätt när den är tillämplig.
  • Skydda individuella rättigheter, till exempel genom prövning av klagomål om lagbrott eller myndighetsmissbruk.

Rättsprocess och rättssäkerhet

Processprinciperna i Tyskland omfattar bland annat offentlighet i rättegångar, muntlighet i huvudförhandlingen, rätten till försvarare och antagandet om oskuld tills skuld bevisats. Det finns även möjligheter till rättshjälp (Prozesskostenhilfe) för dem som inte kan bekosta rättegången. Åklagarmyndigheten (Staatsanwaltschaft) väcker åtal i brottmål och leder förundersökningar, men domstolarna prövar och avgör skuldfrågan.

Överklaganden och rättsfall vidare

Domar kan, beroende på domstolstyp och måltyp, överklagas till högre instans enligt lagens regler. De högsta federala domstolarnas avgöranden blir prejudikat som ofta påverkar rättstillämpningen i hela landet. I frågor om grundlagar kan mål föras till Bundesverfassungsgericht. När EU-rätt är aktuell kan frågor remitteras till Europeiska unionens domstol (CJEU) för förhandsavgörande, och i vissa fall kan individer föra klagomål vidare till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna om nationella rättsmedel uttömts.

Praktiska funktioner utanför domstolsrummet

För verkställighet av domar finns särskilda myndigheter som t.ex. Gerichtsvollzieher (exekutionsmyndighet) som sköter indrivning av fordringar och andra verkställighetsåtgärder. I brottmål deltar även lekmannadomare (Schöffen) tillsammans med yrkesdomare i vissa instanser, vilket ger medborgarna en direkt roll i rättskipningen.

Sammanfattningsvis bygger det tyska domstolsväsendet på principen om oberoende domstolar, uppdelning mellan olika rättsområden och flera nivåer av prövning, vilket tillsammans ska säkerställa en rättssäker och förutsägbar rättsordning.

Skydd

Domstolarna skyddar vanliga människor från dåliga regeringar, men de skyddas också från dåliga regeringar själva.

Domstolarnas skydd av människor

Tyskland har haft fria domstolar längre än det har varit en demokrati, även om många domare under nazismen struntade i lagen och gjorde vad nazistpartiet ville. Därför ställdes de inför rätta vid Nürnbergrättegången för domare.

Tyskland är en Rechtsstaat. Det betyder att det är en regering som bygger på lag. Alla medborgare är garanterat lika och regeringsbeslut kan ifrågasättas i domstol.

Ingen lag eller minister kan säga att en person eller en grupp människor är skyldiga.

Domstolarnas skydd mot regeringen

Den federala lagstiftningen fastställer rättsväsendets struktur. Det är upp till delstaterna att driva domstolar. Länderna (delstaterna i Tyskland) sköter de lägre nivåerna i domstolsväsendet; endast de högsta domstolarna bekostas av den federala regeringen.

Denna uppdelning mellan federala och regionala myndigheter innebär att federationen (det vill säga den federala regeringen) kan se till att lagarna tillämpas på samma sätt i hela landet, eftersom den anger vilka domstolar som måste inrättas. Delstaterna förvaltar domstolarna, och detta hindrar förbundsregeringen från att kunna beordra domstolarna att göra saker eller utse domare. Detta bidrar till att hålla domstolarna oberoende.

 

Rättssystem

Tyskland har ett system med romersk rätt. Detta skiljer sig från Förenta staterna och England som använder sig av common law.

I ett common law-system förlitar sig domstolarna på prejudikat (vad som har beslutats i liknande fall tidigare). I Tyskland utgår domstolarna från ett omfattande system av lagböcker. I lagböckerna fastställs rättsliga principer eller grundläggande idéer, och de måste avgöra varje fall genom att jämföra fakta i fallet med dessa principer, inte med vad andra domare tidigare har beslutat.

Utbildning av domare

Eftersom lagarna är mycket viktiga och komplicerade måste domarna vara mycket välutbildade.

Domarna väljs inte bland verksamma advokater, vilket är fallet i Storbritannien och USA. Att vara domare är i stället en separat karriär.

I slutet av den juridiska utbildningen vid universitetet måste alla juridikstudenter avlägga en statlig examen innan de kan fortsätta till en lärlingsutbildning som ger dem en bred utbildning i juridikyrket under två år. Därefter måste de avlägga en andra statlig examen som ger dem rätt att utöva advokatyrket. Efter den andra examen måste en person välja mellan att bli advokat eller domare.

De som väljer att bli domare börjar omedelbart arbeta vid domstolarna. De är dock på prov (en tillfällig utbildningsperiod) i upp till fyra år innan de utses till domare på livstid.

 

Domstolsväsendet

Tyskland har tre typer av domstolar.

  • Ordinarie domstolar

Dessa domstolar handlägger brottmål och de flesta civilmål.

  • Specialiserade domstolar

Dessa domstolar prövar mål som rör

administrativ,

arbete,

social trygghet

skattelagstiftning och patenträtt.

  • Konstitutionella domstolar

Dessa domstolar gör rättslig prövning och tolkar konstitutionen.

Ordinarie domstolar

Det finns fyra nivåer av ordinarie domstolar:

  1. På lägsta nivå finns de lokala domstolarna (Amtsgerichte; sing., Amtsgericht), som prövar mål som rör mindre brott eller mindre civilrättsliga tvister. Dessa domstolar utför också rutinmässiga juridiska uppgifter, t.ex. att föra företagsregistret.  De
    flesta mål i de lokala domstolarna avgörs av en enda domare. I brottmål där straffet förväntas överstiga två år, bistås dock yrkesdomaren av två deltidsdomare med samma rättigheter som yrkesdomaren (Schöffengericht). 
    Det finns 687 "Amtsgerichte".
  2. Över de lokala domstolarna finns de regionala domstolarna (Landgerichte; sing., Landgericht).
     Dessa domstolar har två avdelningar. En för större civilmål och en för brottmål. De regionala domstolarna har tre domare för komplicerade mål, men de flesta mål behandlas av en domare.
    Regionala domstolar är appellationsdomstolar för beslut från de lokala domstolarna (för mål som har sitt ursprung i lokala domstolar är detta nivån för slutligt överklagande) och är de första domstolar där de flesta större civilrättsliga och straffrättsliga mål skulle behandlas. 
    Det finns 116 Landgerichte.
  3. På nästa nivå finns delstatens appellationsdomstolar (Oberlandesgerichte; sing., Oberlandesgericht). Dessa prövar rättsliga frågor som tas upp i överklaganden från de lägre domstolarna. Oberlandesgerichte är den första domstol som fall av förräderi och författningsfientlig verksamhet kommer till. Det finns 24 Oberlandesgerichte, eftersom de större staterna har två eller fler.
  4. Den högsta nivån är den federala domstolen (Bundesgerichtshof) i Karlsruhe. Det är den sista appellationsdomstolen för alla mål från de regionala domstolarna och appellationsdomstolarna. Inga mål kommer direkt till Bundesgerichtshof.

Specialiserade domstolar

Specialiserade domstolar behandlar förvaltningsrätt, arbetsrätt, socialrätt, skatterätt och patenträtt.

  • Förvaltningsdomstolar gör det möjligt för människor att få ersättning från regeringen för skador som orsakats av fel som begåtts av tjänstemän. Till exempel har många stämningar väckts i förvaltningsdomstolarna av medborgare mot regeringen när det gäller kärnkraftverkens placering och säkerhetsnormer.
  • Arbetsdomstolarna prövar tvister om kollektivavtal och arbetsvillkor.
  • Socialdomstolarna avgör tvister om socialförsäkringar, som omfattar arbetslöshetsersättning, arbetsskadeersättning och socialförsäkringsutbetalningar.
  • Finansdomstolarna, eller skattedomstolarna, prövar endast skatterelaterade mål och finns på två nivåer.

Den federala patentdomstolen i München avgör tvister om industriell äganderätt. Patent är en federal fråga, så nu har delstatliga domstolar inrättats.

Konstitutionella domstolar

Varje delstat har en statlig författningsdomstol. Dessa domstolar är administrativt och ekonomiskt oberoende av alla andra statliga organ. En författningsdomstol i en delstat kan till exempel skriva sin egen budget och anställa eller avskeda anställda.

Dessa domstolar prövar fall där konstitutionen och de rättigheter som den ger ifrågasätts.

Ett brottmål kan till exempel överklagas från Bundesgerichtshof om en persons mänskliga rättigheter berörs.

Den federala författningsdomstolen, Bundesverfassungsgericht, kan kontrollera att andra domstolar granskar lagen så att de inte glömmer bort dessa grundläggande rättigheter. Ibland har den federala författningsdomstolen upphävt andra federala domstolars beslut.

Bundesverfassungsgericht skyddar människors rättigheter enligt konstitutionen på ett annat sätt. Det är den enda domstol som kan förbjuda ett politiskt parti om det agerar eller säger att det kommer att agera i strid med konstitutionen.

Domstolarna i Tyskland

Typ

Lokal

Regionalt

Högre regionalt

Förbundsrepubliken

Totalt

Vanlig

687

116 Regionalt

24 Högre regional nivå

Bundesgerichtshof

828

Administrativ

52

16

Bundesverwaltungsgericht

69

Sociala

69

16

Bundessozialgericht

86

Arbete

122

19

Bundesarbeitsgericht

142

Skatt

19

Bundesfinanzhof

20

·         v

·         t

·         e

Domstolarna i Tyskland

Bundesverfassungsgericht (den federala författningsdomstolen)

Bundesadler

Bundesverwaltungsgericht (federal förvaltningsdomstol) | Bundesgerichtshof (federal domstol) | Bundesfinanzhof (federal finansdomstol) | Bundesarbeitsgericht (federal arbetsdomstol) | Bundessozialgericht (federal socialdomstol)

 

Frågor och svar

F: Är domarna och domstolarna i Tyskland oberoende?


S: Ja, de är oberoende och kontrolleras inte av regeringen.

F: Vem kan förklara någon skyldig i Tyskland?


S: Endast domstolarna har befogenhet att förklara någon skyldig.

F: Kan den federala regeringen eller delstatsregeringarna kontrollera rättsväsendet i Tyskland?


S: Nej, de kan inte kontrollera rättsväsendet.

F: Vad säger lagarna i Tyskland om domstolarnas behörighet?


S: Lagarna anger vilken typ av mål som domstolarna kan pröva och döma i.

F: Vad kan domstolen göra när det gäller bestraffning?


S: Domstolen kan bestämma vilken typ av straff som ska utdömas.

F: Kan en lag eller en minister förklara någon skyldig i Tyskland?


S: Nej, endast domstolarna har befogenhet att förklara någon skyldig.

F: Vem har den yttersta makten i Tysklands rättssystem?


S: Domstolarna har den yttersta makten i Tysklands rättssystem.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3