Bundesgerichtshof (BGH) – Tysklands högsta domstol för civil- och straffrätt
Bundesgerichtshof (BGH) – Tysklands högsta domstol för civil- och straffrätt. Läs om dess roll, rättsområden och hur dess avgöranden formar tysk rättspraxis.
Bundesgerichtshof (BGH) är den högsta tyska domstolen för civil- och straffrätt och utgör den slutliga instansen i Tysklands ordinarie rättsväsen. Den är en av de sex högsta domstolarna i Tyskland och ansvarar för att bevaka en enhetlig tillämpning av civil- och brottmålsrätten i hela landet.
Roll och funktion
BGH prövar huvudsakligen överklaganden i form av rättsöverklaganden (så kallade "Revisionen") där det handlar om tolknings- eller tillämpningsfrågor av materiell rätt. Domstolen prövar inte om bevisen bedömts korrekt i första hand på samma sätt som lägre instanser kan göra, utan avgör framförallt rättsfrågor av principell betydelse eller sådana som krävs för att säkerställa en enhetlig rättstillämpning.
BGH publicerar sina avgöranden och därigenom bidrar domstolen till rättsutvecklingen genom prejudikat som lägre domstolar brukar följa. När frågor rör tolkning av unionsrätt kan BGH dessutom begära förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol.
Organisation och domare
Domstolen är indelad i flera senater som var och en handlägger särskilda rättsområden inom civil- respektive straffrätt. Varje mål avgörs av en senat bestående av flera domare. Domare till BGH utses enligt föreskriven process i det tyska rättssystemet och förväntas ha lång erfarenhet från domstolar eller juridisk verksamhet.
Relation till andra högsta domstolar
- Bundesverfassungsgericht (den federala författningsdomstolen),
- Bundesarbeitsgericht (den federala arbetsdomstolen),
- Bundesfinanzhof (den federala finansdomstolen),
- Bundessozialgericht (federal social domstol) och
- Bundesverwaltungsgericht (den federala förvaltningsdomstolen).
De ovan nämnda domstolarna utgör tillsammans de högsta domstolarna i Tyskland och prövar endast mål inom sina respektive rättsområden. Det finns i allmänhet inget vidare överklagande från någon av dessa högsta domstolar — en fråga om rättsordningens grundläggande fri- och rättigheter kan däremot prövas av Bundesverfassungsgericht. Om någon talar om att dennes mänskliga rättigheter har kränkts kan detta öppna en väg till prövning i författningsdomstolen.
Praktisk betydelse
För allmänheten och för rättsväsendet är BGH central för att skapa förutsägbarhet och rättssäkerhet. Domstolens avgöranden används som vägledning i affärstvister, tvister mellan privatpersoner och i brottmål där principiella frågor uppstår. Genom sina beslut påverkar BGH både rättspraxis och ibland även lagstiftningens utveckling.
Domstolens säte ligger i staden Karlsruhe, där flera av Tysklands högsta domstolar är belägna.
Historia
Bundesgerichtshof grundades 1950. Dess säte var i det gamla palatset för den "ärftliga storhertigen" (arvtagaren) av Hessen i Karlsruhe.
En annan del, den femte kriminalavdelningen, är baserad i Villa Sack i Leipzig. Tanken var att flytta hela domstolen dit efter återföreningen. Domarna ville inte flytta, så i stället flyttades endast den femte brottmålsavdelningen från Berlin till Leipzig.
Femte divisionen brukade sammanträda i Västberlin för att överklaganden skulle kunna behandlas i staden utan att brottslingar behövde åka över hela DDR. Den 22 augusti 2002 flyttade även den federala förvaltningsdomstolen in i Villa sack.
Domstol
Ny byggnad för huvudkontoret
Organisation
BGH är indelad i "senat". Varje senat har en domare som ordförande och fyra assessorer.
Det finns
- Tolv civila appellationsdomstolar;
- fem appellationsdomstolar för brottmål (inklusive den i Leipzig), och
- åtta specialiserade senater . Dessa behandlar följande frågor
- Jordbruket är viktigt;
- Advokatfrågor (advokater och jurister);
- Notariella angelägenheter;
- Patentombudsaffärer;
- Bokföringsärenden;
- Skattekonsulttvister, men inte skattetvister, som behandlas av den federala finansdomstolen i München;
- Kartellens senat;
- Frågor om arbete för den federala regeringen, utom militärtjänstgöring som hanteras av den federala förvaltningsdomstolen.
Företagsdistribution
Civila appellationsdomstolar
Vilken senat som behandlar ett ärende beror på vad det handlar om.
I. Upphovsrätt, varumärkesrättigheter, illojal konkurrens
II. Bolagsrätt
III. Statligt ansvar
IV. Arvs- och försäkringsrätt
V. Egendomsrätt
VI. "Deliktsrecht" Skadestånd efter olagliga handlingar
VII. Planerings- och byggnadslagar, bestämmelser och avtal
VIII. Konsument- och hyresrätt
IX. Advokaters och skattekonsulters verksamhet, insolvenslagstiftning
X. Patent- och mönsterrätt, "artskydd" (dvs. skydd av typer av växter som en förädlare har odlat),
Xa. Patenträtt, reseavtalsrätt
XI. Bank-, låne- och börsbyteslagstiftning
XII. Familjerätt och hyresrätt för företag
Brottsavdelningar
Brottmålsenaten prövar mål från de 24 högre regionala domstolarna Tyska: Oberlandesgerichte. Vilken senat som är behörig beror på vilken domstol överklagandet kommer från.
1. Bamberg, Karlsruhe, München, Nürnberg och Stuttgart samt brott mot de väpnade styrkorna och brott mot det nationella försvaret, skatterätt;
2. Frankfurt am Main, Jena, Koblenz och Köln;
3. Celle, Düsseldorf, Oldenburg och Schleswig samt brott mot statens säkerhet;
4. Hamm, Naumburg, Rostock, Saarbrücken och Zweibrücken, samt trafikbrott;
5. (baserad i Leipzig): Högsta domstolen i Berlin och de högre regionala domstolarna i Brandenburg, Brunswick, Bremen, Dresden och Hamburg samt skatte- och tullbrott.
Ordföranden i den federala domstolen
| Nej. | Namn | födelse och död | Terminsstart | Slutdatum för terminen |
| 1 | Dr. h.c. Hermann Weinkauf | 10 februari 1894 - 9 juli 1981 | 1 oktober 1950 | 31 mars 1960 |
| 2 | Dr. Dr. h.c. Bruno Heusinger | 2 mars 1900 - 3 augusti 1987 | 1 april 1960 | 31 mars 1968 |
| 3 | Dr. Dr. h.c. Robert Fischer | 22 augusti 1911 - 4 mars 1983 | 1 april 1968 | 30 september 1977 |
| 4 | Prof. Dr. Gerd Pfeiffer | 22 december 1919 - 1 februari 2007 | 1 oktober 1977 | 31 december 1987 |
| 5 | Prof. Dr. Walter Odersky | * 17 juli 1931 | 1 januari 1988 | 31 juli 1996 |
| 6 | Dr. h.c. Karlmann Geiß | * 31 maj 1935 | 1 augusti 1996 | 31 maj 2000 |
| 7 | Prof. Dr. Günter Hirsch | * 30 januari 1943 | 15 juli 2000 | 31 januari 2008 |
| 8 | Prof. Dr. Klaus Tolksdorf | * 14 november 1948 | 1 februari 2008 |
Frågor och svar
Fråga: Vad är Bundesgerichtshof?
S: Bundesgerichtshof är den högsta tyska domstolen för civil- och straffrätt.
F: Hur många högsta domstolar finns det i Tyskland?
S: Det finns fem högsta domstolar i Tyskland.
F: Vilka är de övriga fyra högsta domstolarna i Tyskland?
S: De andra fyra högsta domstolarna är Bundesarbeitsgericht, Bundesfinanzhof, Bundessozialgericht och Bundesverwaltungsgericht.
F: Vilken typ av mål behandlas i de högsta domstolarna?
S: Varje högsta domstol prövar mål som rör deras rättsområden.
F: Kan någon överklaga från någon av de högsta domstolarna?
S: Nej, det går inte att överklaga från någon av de högsta domstolarna, såvida inte någons mänskliga rättigheter påverkas.
F: Vilken typ av fall skulle falla under den federala författningsdomstolens behörighet?
Svar: Fall som rör kränkningar av de mänskliga rättigheterna faller under den federala författningsdomstolens behörighet.
F: Vilken roll har den federala författningsdomstolen?
S: Den federala författningsdomstolen är ansvarig för att avgöra om en persons mänskliga rättigheter har kränkts eller inte.
Sök