Ett dilemma (grekiskans δί-λημμα "dubbelt förslag") är ett problem med minst två lösningar eller möjligheter, där ingen av lösningarna är helt tillfredsställande. Traditionellt har man beskrivit en person i denna situation som spetsad på dilemmats horn, där ingen av hornen är bekväm. Dilemmat kan vara praktiskt, moraliskt, logiskt eller retoriskt till sin natur.

Retorik och felaktiga dikotomier

I retorik används dilemmat ofta som ett argumentativt knep i form av "du måste acceptera antingen A eller B". Här är A och B påståenden som var och en leder till en oönskad slutsats för motståndaren. Om talaren framställer två alternativ som de enda möjliga trots att fler alternativ finns, är detta en retorisk taktik som kan bli en felskrivning eller form av falsk dikotomi (falsk tvådelning). Sådana försnävningar kallas ibland "antingen-eller"-fällor eller "black-and-white"-tänkande.

Formell logik

Inom formell logik skiljer sig definitionen av ett dilemma från vardagligt bruk. Ett logiskt dilemma innebär fortfarande två alternativ, men poängen är att båda leder till samma slutsats, vilket gör valet mellan dem oväsentligt. Ett vanligt symboliskt uttryck för detta är:

A ∨ B , A ⇒ C , B ⇒ C ⊢ C {\displaystyle A\vee B,A\Rightarrow C,B\Rightarrow C\vdash C} {\displaystyle A\vee B,A\Rightarrow C,B\Rightarrow C\vdash C}

Informellt: man vet att åtminstone ett av A eller B är sant, och både A och B medför C; därför följer att C är sann oavsett vilket av A eller B som gäller.

Konstruktiva och destruktiva dilemman

Två vanliga logiska former som brukar kallas dilemman är det konstruktiva dilemmat och det destruktiva dilemmat. De formella mönstren kan uttryckas så här:

  • Konstruktivt dilemma (constructive dilemma)

    Form:

    (1) Om X då Y. (X → Y) och (Om W då Z. (W → Z))
    (2) X eller W. (X ∨ W)
    (3) Därför är Y eller Z. (Y ∨ Z)

    Symboliskt: (X → Y), (W → Z), X ∨ W ⊢ Y ∨ Z.

    Exempel: Om jag tar bussen (X) kommer jag i tid (Y). Om jag tar cykeln (W) kommer jag i tid (Z). Antingen tar jag bussen eller cykeln. Alltså kommer jag i tid (Y eller Z).

  • Destruktivt dilemma (destructive dilemma)

    Form:

    (1) Om X då Y. (X → Y) och (Om W då Z. (W → Z))
    (2) Inte Y eller inte Z. (¬Y ∨ ¬Z)
    (3) Därför inte X eller inte W. (¬X ∨ ¬W)

    Symboliskt: (X → Y), (W → Z), ¬Y ∨ ¬Z ⊢ ¬X ∨ ¬W.

    Exempel: Om jag äter nötter (X) blir jag allergisk (Y). Om jag äter skaldjur (W) blir jag allergisk (Z). Antingen äter jag inte nötter eller inte skaldjur (¬Y ∨ ¬Z). Därför undviker jag nötter eller undviker skaldjur (¬X ∨ ¬W).

Typer och varianter

Dilemman behöver inte begränsas till två val. När fler alternativ förekommer talar man ibland om trilemma (tre-hornigt) eller mer generellt polyptotiska varianter. I filosofisk och teologisk litteratur återfinns exempelvis berömda trilemman där tre alternativ ställs mot varandra (t.ex. det klassiska induktionens problem eller certain filosofiska trilemman).

Andra vanliga sorter är:

  • Moralisk dilemma: Två (eller flera) moraliska plikter krockar så att det är omöjligt att uppfylla dem alla samtidigt.
  • Praktiskt dilemma: Beslutssituationer där varje handlingsalternativ medför oönskade konsekvenser (t.ex. i politik eller medicin).
  • Retoriskt/strategiskt dilemma: Används i debatter för att tvinga motståndaren att välja mellan två ogynnsamma positioner (ibland medvetet manipulerande).

Fallgropar och felaktiga användningar

Några vanliga problem med dilemmataktik:

  • Falsk dikotomi: Presentera två alternativ som uteslutande och uttömmande när andra alternativ finns.
  • Komplex fråga: Döljandet av antaganden i själva frågeställningen, t.ex. "Har du slutat slå din partner?" — frågan förutsätter skuldbeläggning.
  • Laddat dilemma: När alternativen framställs så att båda är moraliskt nedvärderande eller skrämmande, för att få motparten att verka dålig oavsett vilket som väljs.

Etiska dilemman och beslutsfattande

Moralfilosofin studerar dilemman där plikter eller värden kolliderar. Kända exempel är trolley-problemet (där man måste välja mellan att aktivt skada en person för att rädda flera eller att avstå och låta flera dö) och situationer där regler och medmänsklighet står i konflikt.

Strategier för att hantera etiska dilemman inkluderar:

  • Analys av konsekvenser och plikter med hjälp av etiska teorier (konsekvensetik, pliktetik, dygdetik).
  • Sökande efter tredje vägar eller kompromisser som minskar skada.
  • Transparent beslutsfattande och dokumentation av skälen för val för att underlätta efterprövning.

Hur man hanterar dilemman i praktiken

Några konkreta metoder för att hantera dilemman i vardag, arbete eller politik:

  • Identifiera underliggande antaganden och se om alternativen verkligen är uttömmande.
  • Utforska möjliga tredje alternativ eller kombinationer av åtgärder.
  • Värdera konsekvenserna med hjälp av kriterier som rättvisa, effektivitet och långsiktiga följder.
  • Använda konsensus- eller beslutsmetoder (till exempel majoritetsbeslut, rangordning eller flerstegsbeslut) när inget självklart svar finns.
  • Vid moraliska dilemman: reflektera över vilka plikter som väger tyngst i situationen och dokumentera motiven för beslutet.

Sammanfattning

Ett dilemma kan vara ett kraftfullt analytiskt eller retoriskt verktyg, men det är viktigt att skilja mellan logiskt giltiga dilemman och retoriska trick som skapar falska val. I logiken leder ett dilemma ofta till en slutsats som är oberoende av vilket alternativ som gäller, medan i praktiken och etiken handlar det ofta om att navigera mellan ofullkomliga alternativ genom analys, kreativ omformulering och etisk bedömning.

Konstruktiva dilemman--

1. (Om X, då Y) och (Om W, då Z).

2. X eller W.

3. Därför är det Y eller Z.

Destruktiva dilemman--

1. (Om X, då Y) och (Om W, då Z).

2. Inte Y eller inte Z.

3. Därför inte X eller inte W.