Tyska distrikt (Kreise) – Definition och roll i Tysklands administration
Upptäck tyska distrikt (Kreise) — deras definition, administrativa roll i Tyskland, skillnader mot Regierungsbezirk och hur de påverkar lokal förvaltning.
Tyska distrikt (tyska: Kreise) är administrativa enheter som används i Tyskland för lokala myndigheter. Singularformen är Kreis och i vardagligt språk skiljer man ofta mellan Landkreise (rurala distrikt) och kreisfreie Städte (stadskommuner som utgör eget distrikt). Distrikten är centrala nivåer i Tysklands lokala förvaltning och ansvarar för tjänster och uppgifter som ligger över den enskilda kommunen men under delstaten.
Distrikten ligger mellan delstaterna (Länder) och den lokala/kommunala nivån (Gemeinden). De ska inte förväxlas med de större Regierungsbezirk, som i vissa delstater (t.ex. Bayern, Nordrhein-Westfalen, Baden-Württemberg och Hessen) utgör ett extra mellanled.
Typer av distrikt
Man brukar i huvudsak skilja mellan två typer:
- Landkreise – rurala distrikt som omfattar flera kommuner (Gemeinden) och ansvarar för regionala tjänster för dessa.
- Kreisfreie Städte – större städer som administrativt står på samma nivå som ett Landkreis och själva sköter både kommunala och distriksuppgifter.
Roll och huvudsakliga uppgifter
Distrikten utför en rad funktioner som behövs för området ovanför den enskilda kommunen. Exempel på vanliga uppgifter är:
- Regional och fysisk planering, trafikinfrastruktur och upprätthållande av länsvägar.
- Skolväsen i form av yrkes- och specialskolor (i viss mån även ansvar för vissa skolbyggnader).
- Sociala tjänster, t.ex. skötsel av socialtjänstinsatser på distriktsnivå, vissa former av bistånd och stödinsatser.
- Miljö- och avfallshantering samt räddningstjänst i samverkan med kommunerna.
- Hälso- och sjukvårdsrelaterade uppgifter som smittskydd och vissa regionala hälsotjänster.
- Fordonsregistrering, administration av körkort och andra uppgifter kopplade till transporter (i vissa delstater).
Styrning och juridisk grund
Distrikten styrs i allmänhet av ett folkvalt distriktsfullmäktige (Kreistag) och en verkställande ledning, ofta kallad Landrat eller Landrätin. Exakta befogenheter, ansvarsfördelning och finansieringsmodeller bestäms i huvudsak av varje delstats kommunallag (Kommunalverfassung). Den federala staten har begränsad direkt inblandning i distriktens dagliga drift, men nationella lagar och finansieringsprinciper påverkar deras arbete.
Organisation, samarbete och särskilda lösningar
Distrikten samarbetar ofta i olika former av samverkansorgan (t.ex. Zweckverbände) för att lösa uppgifter som sträcker sig över kommungränser. I vissa regioner finns också särskilda administrativa gemenskaper där små kommuner går ihop för att hantera förvaltningstjänster mer effektivt.
Storlek, antal och utveckling
Antalet och gränserna för distrikten har förändrats över tid genom flera reformer (särskilt reformer under 1960–1970‑talen) som syftat till att öka effektiviteten. Idag finns det i Tyskland ungefär 400 distrikt totalt, fördelade på ett antal Landkreise och kreisfreie Städte. Storlek och befolkningsmängd varierar stort mellan landsbygdsdistrikt och större stadskommuner.
Internationella motsvarigheter
I andra länder är motsvarigheten ofta länet eller arrondissementet, men struktur och uppgifter skiljer sig åt beroende på nationell förvaltningsmodell (t.ex. Sveriges län, Frankrikes arrondissements eller Storbritanniens counties).
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är de tyska distrikten (Kreise) en viktig mellannivå i Tysklands förvaltning. De fyller en roll mellan delstaterna och kommunerna, ansvarar för regionala tjänster och planering, och utformas i praktiken efter respektive delstats lagstiftning och lokala behov.
Typer av distrikt
De flesta distrikten är landsbygdsdistrikt (Landkreise). Det finns 295 Landkreise.
Städer med mer än 100 000 invånare (och mindre städer i vissa delstater) ingår vanligtvis inte i ett distrikt, utan utför själva distriktets arbete. De kallas stadsdistrikt (Kreisfreie Städte eller Stadtkreise). Motsvarande i Storbritannien är en enhetlig myndighet, som utför samma arbete som en stad och ett län. Det finns 107 av dessa Kreisfreie Städte.
Detta ger totalt 402 distrikt.
I Nordrhein-Westfalen finns det några städer med mer än 100 000 invånare som inte är stadsdelar, till exempel Iserlohn, Recklinghausen, Siegen, Paderborn, Bergisch Gladbach, Witten och Neuss. Dessa städer tillhör ett distrikt, men gör ändå så att distrikten jobbar själva, som om de vore självständiga.
Ansvar
Distrikten ansvarar för följande:
- i enlighet med federal och regional lagstiftning:
- Byggande och underhåll av B-vägar.
- Andra byggnadsplaner som omfattar mer än en lokal myndighets område.
- vård av nationalparkerna
- social välfärd
- ungdomars välbefinnande
- Byggande och underhåll av sjukhus.
- Byggnad och underhåll av statliga institut för gymnasieutbildning.
- insamling och bortskaffande av hushållsavfall
- bilregistrering
- val av Landrat eller Landrätin, distriktets ordförande
- enligt lokal lagstiftning: (varierar i varje region)
- ekonomiskt stöd till kulturen
- Anläggning av fotgängarområden och cykelbanor.
- ekonomiskt stöd till skolutbyten
- Byggande och underhåll av offentliga bibliotek.
- Återupplivning av ekonomin.
- främja turism
- Förvaltning av Volkshochschulen (statliga vuxenutbildningsskolor).
Alla dessa uppgifter utförs av lokala (kommunala) myndigheter som arbetar tillsammans. Stadsdelsnämnderna har dessa uppgifter och även kommunernas uppgifter.
Distriktsråd
Distriktsrådet, Kreistag, är distriktets lagstiftande organ och ansvarar för den lokala självförvaltningen. Parlamentet väljs vart femte år, utom i Bayern där det väljs vart sjätte år.
Distriktsadministration
Den person som ansvarar för distriktets förvaltning är Landrat eller Landrätin. I delar av norra Tyskland är detta också namnet på distriktsförvaltningen, i södra Tyskland kallas det [Kreisverwaltung] fel: {{lang}}: text has italic markup (help).
Relaterade sidor
- Lista över tyska distrikt
- Förteckning över tyska stadsdelar
- Förteckning över tyska landsbygdsdistrikt
Frågor och svar
F: Vad är tyska distrikt?
S: Tyska distrikt, även kända som Kreise, är administrativa enheter som används för lokala myndigheter i Tyskland.
F: Var passar de tyska distrikten in i hierarkin av tyska delstater och lokala/kommunala nivåer?
S: De tyska distrikten ligger mellan de tyska delstaterna (Länder) och de lokala/kommunala nivåerna (Gemeinden) i Tyskland.
F: Hur skiljer sig de tyska distrikten från Regierungsbezirk?
S: De tyska distrikten är mindre administrativa enheter jämfört med Regierungsbezirk, och de ska inte förväxlas med den större Regierungsbezirk.
F: Vad motsvarar de tyska distrikten i andra länder?
S: Tyska distrikt, eller Kreise, motsvarar grevskap eller arrondissement i andra länder.
F: Vad representerar de tyska distrikten?
S: De tyska distrikten representerar olika nivåer av administrativ organisation inom landet.
F: Kan distrikten ses som en undergrupp till de tyska delstaterna?
S: Ja, tyska distrikt kan ses som en delmängd av tyska delstater.
F: Vad är syftet med de tyska distrikten?
S: Syftet med de tyska distrikten är att tillhandahålla en nivå av administrativ organisation under de tyska delstaterna och över de lokala/kommunala nivåerna.
Sök