Distrikt i Schweiz
I Schweiz kan varje kanton fritt bestämma sin egen interna organisation. På grund av detta finns det många olika typer och namn på mindre administrativa avdelningar i varje kanton. Termen distrikt används för dessa mindre avdelningar.
Amt, Amtsbezirk, District och Distretto
De flesta kantoner är indelade i Bezirke (tyska för distrikt). Vissa kallas Ämter (Luzern), Amtsbezirke (Bern), distrikt (på franska) eller distretto (Tessin och en del av Graubünden).
Bezirke behandlar i allmänhet endast administration och domstolsorganisation. Kantonerna Graubünden och Schwyz är egna juridiska enheter. De har också befogenhet att kontrollera skatter.
Avsaknad av distriktsnivå i tio kantoner
Tio av de 26 kantonerna har helt avstått från distriktsnivå:
Uri, Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden, Glarus, Zug, Basel-City och Genève. Schaffhausen slutade använda Bezirke i mitten av 1999. Sedan början av 2003 använder kantonen St. Gallen inte längre nivån Bezirk.
Förteckning över schweiziska distrikt efter kanton
Distrikt | ||||
| AG | Aargau | 11 | Bezirke |
| AR | Appenzell Ausserrhoden |
|
|
| AI | Appenzell Innerrhoden |
|
|
| BS | Basel-Staden |
|
|
| BL | Basel-land | 5 | Bezirke |
| BE | Bern | 26 | Amtsbezirke, distrikt |
| FR | Fribourg | 7 | Distrikt, Bezirke |
| GE | Genève |
|
|
| GL | Glarus |
|
|
| GR | Graubünden | 11 | Bezirke, distrikt, distretti |
| JU | Jura | 3 | distrikt |
| LU | Lucerne | 5 | Ämter |
| NE | Neuchâtel | 6 | distrikt |
| NW | Nidwalden |
|
|
| OW | Obwalden |
|
|
| SH | Schaffhausen |
|
|
| SZ | Schwyz | 6 | Bezirke |
| SO | Solothurn | 10 | Bezirke |
| SG | St. Gallen | 8 | Wahlkreise |
| TG | Thurgau | 8 | Bezirke |
| TI | Ticino | 8 | distretti |
| UR | Uri |
|
|
| VS | Valais | 14 | distrikt, Bezirke |
| VD | Vaud | 19 | distrikt |
| ZG | Zug |
|
|
| ZH | Zürich | 12 | Bezirke |
Totalt | 159 |
Kantonen Zürich
Kantonen Zürich är indelad i 12 distrikt (tyska: Bezirke). Staden Zürich är ett eget distrikt.
Distrikt | |
Affoltern | Affoltern am Albis |
Andelfingen | Andelfingen |
Bülach | Bülach |
Dielsdorf | Dielsdorf |
Dietikon | Dietikon |
Hinwil | Hinwil |
Horgen | Horgen |
Meilen | Meilen |
Pfäffikon | Pfäffikon |
Uster | Uster |
Winterthur | Winterthur |
Kanton Bern
Det finns 26 administrativa distrikt i Bern
Distrikt | |
Aarberg | Aarberg |
Aarwangen | Aarwangen |
Bern | Bern |
Biel | Biel |
Büren | Büren an der Aare |
Burgdorf | Burgdorf |
Courtelary | Courtelary |
Erlach | Erlach |
Fraubrunnen | Fraubrunnen |
Frutigen | Frutigen |
Interlaken | Interlaken |
Konolfingen | Konolfingen |
Laupen | Laupen |
Moutier | Moutier |
La Neuveville | La Neuveville |
Nidau | Nidau |
Niedersimmental | Wimmis |
Oberhasli | Meiringen |
Obersimmental | Blankenburg |
Saanen | Saanen |
Schwarzenburg | Schwarzenburg |
Seftigen | Belp |
Signau | Langnau im Emmental |
Thun | Thun |
Trachselwald | Trachselwald |
Wangen | Wangen an der Aare |
Kantonen Luzern
Kantonen Luzern är indelad i fem distrikt, Ämter:
Distrikt | |
Amt Lucerne | Lucerne |
Amt Hochdorf | Hochdorf |
Amt Sursee | Sursee |
Amt Willisau | Willisau |
Amt Entlebuch | Schüpfheim |
Kanton Uri
Kantonen Uri är inte indelad i distrikt: kommunen är den näst lägsta förvaltningsenheten.
Kantonen Schwyz
Kantonen Schwyz är indelad i sex distrikt och 30 kommuner, även om distrikten Einsiedeln, Küssnacht och Gersau bara utgör en kommun med samma namn.
Distrikt | Kommuner |
Schwyz | Schwyz, Arth, Ingenbohl, Muotathal, Steinen, Sattel, Rothenthurm, Oberiberg, Unteriberg, Lauerz, Steinerberg, Morschach, Alpthal, Illgau, Riemenstalden |
Inställningar | Inställningar |
Gersau | Gersau |
Höfe | Wollerau, Freienbach, Feusisberg |
Küssnacht | Küssnacht am Rigi |
Mars | Lachen, Altendorf, Galgenen, Vorderthal, Innerthal, Schübelbach, Tuggen, Wangen, Reichenburg |
Kanton Obwalden
Obwalden är inte indelat i distrikt, utan kommunen är den näst lägsta förvaltningsenheten. Se: Obwalden.
Kantonen Nidwalden
Nidwalden är inte indelat i distrikt.
Kantonen Glarus
Kantonen Glarus är inte uppdelad i distrikt: kommunen är den näst lägsta förvaltningsenheten.
Kantonen Zug
Kantonen Zug är inte indelad i distrikt.
Kantonen Fribourg
Kantonen Fribourg är indelad i 7 distrikt:
Distrikt | |
Broye | Estavayer-le-Lac |
Glâne | Romont |
Gruyère | Bulle |
Saane | Fribourg |
Se | Murten |
Känsla | Tafers |
Veveyse | Châtel-Saint-Denis |
Kantonen Solothurn
Från och med 2005 har de tio distrikten i Solothurn kombinerats parvis till fem valdistrikt, kallade Amtei. Från och med 2005 används distrikten endast för statistik.
Distrikt | Valkrets |
Bucheggberg | Amtei Wasseramt-Bucheggberg |
Dorneck | Amtei Dorneck-Thierstein (inofficiellt Schwarzbubenland) |
Gäu | Amtei Thal-Gäu |
Gösgen | Amtei Olten-Gösgen (inofficiellt Niederamt) |
Lebern | Amtei Solothurn-Lebern |
Olten | Amtei Olten-Gösgen |
Solothurn | Amtei Solothurn-Lebern |
Thal | Amtei Thal-Gäu |
Thierstein | Amtei Dorneck-Thierstein |
Wasseramt | Amtei Wasseramt-Bucheggberg |
Kantonen Basel-staden
Basel stad är inte uppdelad i distrikt. Det består endast av staden Basel och två kommuner.
Kanton Basel-Land
Det finns 5 Bezirke i Basel-Landschaft:
Distrikt | pop | Pop | |
Arlesheim | 145 039 | Arlesheim | 8 944 |
Laufen | 17 845 | Laufen | 5 039 |
Liestal | 55 396 | Liestal | 12 817 |
Sissach | 31 770 | Sissach | 5 569 |
Waldenburg | 15 045 | Waldenburg | 1 280 |
Kantonen Schaffhausen
Kantonen Schaffhausen var fram till juli 1999 indelad i sex distrikt (Bezirke). Kommunen är nu nästa lägre förvaltningsenhet.
Kantonen Appenzell Ausserrhoden
Kantonen Appenzell Ausserrhoden är inte indelad i distrikt. Kommunen är den näst lägsta förvaltningsenheten.
Kantonen Appenzell Innerrhoden
De sex distrikten (Bezirke) är den lokala förvaltningsnivån. De är en del av kommunerna:
Distrikt | pop |
Appenzell | 5 587 |
Gonten | 1 398 |
Oberegg | 1 831 |
Rüte | 3 036 |
Schlatt-Haslen | 1 160 |
Schwende | 2 094 |
Feuerschaugemeinde är en specialkommun för brandbekämpning, energi och vatten för staden Appenzell.
Kantonen St. Gallen
Kantonen var tidigare indelad i 14 distrikt (Bezirke) fram till den 1 januari 2003, då den omorganiserades till 8 valkretsar (Wahlkreise).
Kantonen Graubünden
Kantonen Graubünden är indelad i 11 distrikt. De följer landskapets naturliga gränser. Distrikten är vidare indelade i 39 underdistrikt (tyska: Kreise):
Distrikt | Underdistrikt |
Albula | Alvaschein, Belfort, Bergün och Surses |
Bernina | Brusio och Poschiavo |
Hinterrhein | Avers, Domleschg, Rheinwald, Schams och Thusis |
Imboden | Trins och Rhäzüns |
Värdshus | Ramosch, Sur Tasna, Suot Tasna och Val Müstair |
Landquart | Maienfeld och Fünf Dörfer |
Maloja | Bergell och Oberengadin |
Moesa | Calanca, Misox och Roveredo |
Plessur | Chur, Churwalden och Schanfigg |
Prättigau/Davos | Davos, Jenaz, Klosters, Küblis, Luzein, Schiers och Seewis. |
Surselva | Disentis, Ilanz, Lumnezia/Lugnez, Ruis och Safien |
Kantonen Aargau
Aargau är indelat i 11 distrikt.
Distrikt | |
Aarau | Aarau |
Baden | Baden |
Bremgarten | Bremgarten |
Brugg | Brugg |
Kulm | Unterkulm |
Laufenburg | Laufenburg |
Lenzburg | |
Muri | Muri |
Rheinfelden | |
Zofingen | Zofingen |
Zurzach | Zurzach |
Kantonen Thurgau
Kantonen Thurgau är indelad i åtta distrikt. Varje distrikt är uppkallat efter sin huvudstad.
Distrikt | |
Steckborn | Steckborn |
Frauenfeld | Frauenfeld |
Kreuzlingen | |
Weinfelden | Weinfelden |
Bischofszell | Bischofszell |
Diessenhofen | Diessenhofen |
Münchwilen | Münchwilen |
Arbon | Arbon |
Kantonen Ticino
Kantonen Ticino är indelad i 8 distrikt (distretti):
- Mendrisio-området
- Luganos distrikt
- Locarno kommun
- Vallemaggia-området
- Bellinzona-området
- Rivieras grannskap
- Distretto di Blenio
- Distretto di Leventina
Kantonen Vaud
Sedan 1803 är kantonen Vaud indelad i 19 distrikt:
Distrikt | |
Aigle | Aigle |
Aubonne | Aubonne |
Avenches | Avenches |
Cossonay | Cossonay |
Echallens | Echallens |
Barnbarn | Barnbarn |
Lausanne | Lausanne |
Lavaux | Cully |
Morges | |
Moudon | Moudon |
Nyon | Nyon |
Orbe | Orbe |
Oron | Oron |
Payerne | Payerne |
Pays-d'Enhaut | Château-d'Œx |
Rolle | Rolle |
La Vallée | Le Sentier (i Le Chenit) |
Vevey | Vevey |
Yverdon | Yverdon-les-Bains |
Från och med den 1 januari 2008 kommer Vaud att omorganiseras i följande distrikt:
- Aigle
- Broye-Vully (som kommer att slå samman distrikten Avenches och Payerne samt delar av distrikten Moudon och Oron).
- Gros-de-Vaud (som kommer att slå samman distriktet Echallens och delar av distrikten Cossonay, Moudon och Oron).
- Jura-North Vaudois (där distrikten Grandson, Orbe och Yverdon kommer att slås samman).
- Lausanne (en del av det nuvarande distriktet kommer att slås samman till West Lausannois).
- Lavaux-Oron (som kommer att slå samman distriktet Lavaux och en del av distriktet Oron).
- Morges (som kommer att slå samman delar av distrikten Aubonne, Cossonay, Morges och Rolle).
- Nyon (en del av Rolle-distriktet kommer att slås ihop med Nyon).
- Riviera-Pays-d'Enhaut (som kommer att slå samman de nuvarande distrikten Pays-d'Enhaut och Vevey).
- West Lausannois (som kommer att delas upp av delar av distrikten Lausanne och Morges).
Kantonen Valais
Kantonen Valais är indelad i 14 distrikt och halvdistrikt:
- Brig
- Conthey
- Entremont
- Goms
- Hérens
- Leuk
- Martigny
- Monthey
- Raron
- Saint-Maurice
- Sierre
- Sion
- Visp
Se även: Valais kommuner
Kantonen Neuchâtel
Kantonen Neuchâtel är indelad i 6 distrikt som tillhör 4 geografiska regioner:
Distrikt | Kapital |
Neuchâtel | |
Distrikt Boudry | Boudry |
Cernier | |
Môtiers | |
Distriktet Le Locle |
Kantonen Genève
Kantonen Genève är inte indelad i distrikt. Kommunen är nästa nivå i förvaltningen.
Kantonen Jura
Kantonen Jura är indelad i tre distrikt:
Distrikt | Kapital |
Delémont | |
Porrentruy | Porrentruy |
Franches-Montagnes | Saignelégier |
Distrikt i Kanton Jura
Distrikt i kantonen Neuchâtel
Distrikt i Valais
Distrikt i kantonen Thurgau
Distrikt i Aargau
Distrikt i kantonen Graubünden
Distrikt i Appenzell Innerrhoden
distrikt i kantonen Basel-Landschaft
Distrikt i kantonen Solothurn
Distrikt i kantonen Fribourg
Distrikt i kantonen Schwyz
Distrikt i kantonen Luzern
Distrikt i Kanton Bern
Stadsdelar i Zürich
Frågor och svar
F: Vad har varje kanton i Schweiz frihet att göra?
S: Varje kanton i Schweiz har frihet att besluta om sin egen interna organisation.
F: Vad kallas de mindre administrativa avdelningarna i varje kanton?
S: De mindre administrativa indelningarna i varje kanton kallas distrikt.
F: Vem använder termen "distrikt" för mindre administrativa indelningar i Schweiz?
S: Termen "distrikt" används för mindre administrativa indelningar i Schweiz.
F: Varför finns det många olika typer och namn på mindre administrativa enheter i varje kanton i Schweiz?
S: Det finns många olika typer och namn på mindre administrativa enheter i varje kanton i Schweiz eftersom varje kanton är fri att besluta om sin egen interna organisation.
F: Vilken funktion har distrikten i Schweiz?
S: Distriktens funktion i Schweiz är att underlätta administrationen och styrningen av mindre administrativa enheter inom varje kanton.
F: Är distrikten i Schweiz enhetliga i alla kantoner?
S: Nej, distrikten i Schweiz är inte enhetliga i alla kantoner eftersom varje kanton har frihet att besluta om sin egen interna organisation.
Fråga: Vad är betydelsen av att varje kanton har frihet att besluta om sin egen interna organisation i Schweiz?
S: Att varje kanton har frihet att besluta om sin egen interna organisation i Schweiz möjliggör större flexibilitet och mångfald i landets administrativa och styrande strukturer.