Distrikt i Schweiz
I Schweiz kan varje kanton fritt bestämma sin egen interna organisation. På grund av detta finns det många olika typer och namn på mindre administrativa avdelningar i varje kanton. Termen distrikt används för dessa mindre avdelningar.
Amt, Amtsbezirk, District och Distretto
De flesta kantoner är indelade i Bezirke (tyska för distrikt). Vissa kallas Ämter (Luzern), Amtsbezirke (Bern), distrikt (på franska) eller distretto (Tessin och en del av Graubünden).
Bezirke behandlar i allmänhet endast administration och domstolsorganisation. Kantonerna Graubünden och Schwyz är egna juridiska enheter. De har också befogenhet att kontrollera skatter.
Avsaknad av distriktsnivå i tio kantoner
Tio av de 26 kantonerna har helt avstått från distriktsnivå:
Uri, Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden, Glarus, Zug, Basel-City och Genève. Schaffhausen slutade använda Bezirke i mitten av 1999. Sedan början av 2003 använder kantonen St. Gallen inte längre nivån Bezirk.
Förteckning över schweiziska distrikt efter kanton
| Distrikt | ||||
|
| AG | Aargau | 11 | Bezirke |
|
| AR | Appenzell Ausserrhoden |
|
|
|
| AI | Appenzell Innerrhoden |
|
|
|
| BS | Basel-Staden |
|
|
|
| BL | Basel-land | 5 | Bezirke |
|
| BE | Bern | 26 | Amtsbezirke, distrikt |
|
| FR | Fribourg | 7 | Distrikt, Bezirke |
|
| GE | Genève |
|
|
|
| GL | Glarus |
|
|
|
| GR | Graubünden | 11 | Bezirke, distrikt, distretti |
|
| JU | Jura | 3 | distrikt |
|
| LU | Lucerne | 5 | Ämter |
|
| NE | Neuchâtel | 6 | distrikt |
|
| NW | Nidwalden |
|
|
|
| OW | Obwalden |
|
|
|
| SH | Schaffhausen |
|
|
|
| SZ | Schwyz | 6 | Bezirke |
|
| SO | Solothurn | 10 | Bezirke |
|
| SG | St. Gallen | 8 | Wahlkreise |
|
| TG | Thurgau | 8 | Bezirke |
|
| TI | Ticino | 8 | distretti |
|
| UR | Uri |
|
|
|
| VS | Valais | 14 | distrikt, Bezirke |
|
| VD | Vaud | 19 | distrikt |
|
| ZG | Zug |
|
|
|
| ZH | Zürich | 12 | Bezirke |
| Totalt | 159 | |||
Kantonen Zürich
Kantonen Zürich är indelad i 12 distrikt (tyska: Bezirke). Staden Zürich är ett eget distrikt.
| Distrikt | |
| Affoltern | Affoltern am Albis |
| Andelfingen | Andelfingen |
| Bülach | Bülach |
| Dielsdorf | Dielsdorf |
| Dietikon | Dietikon |
| Hinwil | Hinwil |
| Horgen | Horgen |
| Meilen | Meilen |
| Pfäffikon | Pfäffikon |
| Uster | Uster |
| Winterthur | Winterthur |
Kanton Bern
Det finns 26 administrativa distrikt i Bern
| Distrikt | |
| Aarberg | Aarberg |
| Aarwangen | Aarwangen |
| Bern | Bern |
| Biel | Biel |
| Büren | Büren an der Aare |
| Burgdorf | Burgdorf |
| Courtelary | Courtelary |
| Erlach | Erlach |
| Fraubrunnen | Fraubrunnen |
| Frutigen | Frutigen |
| Interlaken | Interlaken |
| Konolfingen | Konolfingen |
| Laupen | Laupen |
| Moutier | Moutier |
| La Neuveville | La Neuveville |
| Nidau | Nidau |
| Niedersimmental | Wimmis |
| Oberhasli | Meiringen |
| Obersimmental | Blankenburg |
| Saanen | Saanen |
| Schwarzenburg | Schwarzenburg |
| Seftigen | Belp |
| Signau | Langnau im Emmental |
| Thun | Thun |
| Trachselwald | Trachselwald |
| Wangen | Wangen an der Aare |
Kantonen Luzern
Kantonen Luzern är indelad i fem distrikt, Ämter:
| Distrikt | |
| Amt Lucerne | Lucerne |
| Amt Hochdorf | Hochdorf |
| Amt Sursee | Sursee |
| Amt Willisau | Willisau |
| Amt Entlebuch | Schüpfheim |
Kanton Uri
Kantonen Uri är inte indelad i distrikt: kommunen är den näst lägsta förvaltningsenheten.
Kantonen Schwyz
Kantonen Schwyz är indelad i sex distrikt och 30 kommuner, även om distrikten Einsiedeln, Küssnacht och Gersau bara utgör en kommun med samma namn.
| Distrikt | Kommuner |
| Schwyz | Schwyz, Arth, Ingenbohl, Muotathal, Steinen, Sattel, Rothenthurm, Oberiberg, Unteriberg, Lauerz, Steinerberg, Morschach, Alpthal, Illgau, Riemenstalden |
| Inställningar | Inställningar |
| Gersau | Gersau |
| Höfe | Wollerau, Freienbach, Feusisberg |
| Küssnacht | Küssnacht am Rigi |
| Mars | Lachen, Altendorf, Galgenen, Vorderthal, Innerthal, Schübelbach, Tuggen, Wangen, Reichenburg |
Kanton Obwalden
Obwalden är inte indelat i distrikt, utan kommunen är den näst lägsta förvaltningsenheten. Se: Obwalden.
Kantonen Nidwalden
Nidwalden är inte indelat i distrikt.
Kantonen Glarus
Kantonen Glarus är inte uppdelad i distrikt: kommunen är den näst lägsta förvaltningsenheten.
Kantonen Zug
Kantonen Zug är inte indelad i distrikt.
Kantonen Fribourg
Kantonen Fribourg är indelad i 7 distrikt:
| Distrikt | |
| Broye | Estavayer-le-Lac |
| Glâne | Romont |
| Gruyère | Bulle |
| Saane | Fribourg |
| Se | Murten |
| Känsla | Tafers |
| Veveyse | Châtel-Saint-Denis |
Kantonen Solothurn
Från och med 2005 har de tio distrikten i Solothurn kombinerats parvis till fem valdistrikt, kallade Amtei. Från och med 2005 används distrikten endast för statistik.
| Distrikt | Valkrets |
| Bucheggberg | Amtei Wasseramt-Bucheggberg |
| Dorneck | Amtei Dorneck-Thierstein (inofficiellt Schwarzbubenland) |
| Gäu | Amtei Thal-Gäu |
| Gösgen | Amtei Olten-Gösgen (inofficiellt Niederamt) |
| Lebern | Amtei Solothurn-Lebern |
| Olten | Amtei Olten-Gösgen |
| Solothurn | Amtei Solothurn-Lebern |
| Thal | Amtei Thal-Gäu |
| Thierstein | Amtei Dorneck-Thierstein |
| Wasseramt | Amtei Wasseramt-Bucheggberg |
Kantonen Basel-staden
Basel stad är inte uppdelad i distrikt. Det består endast av staden Basel och två kommuner.
Kanton Basel-Land
Det finns 5 Bezirke i Basel-Landschaft:
| Distrikt | pop | Pop | |
| Arlesheim | 145 039 | Arlesheim | 8 944 |
| Laufen | 17 845 | Laufen | 5 039 |
| Liestal | 55 396 | Liestal | 12 817 |
| Sissach | 31 770 | Sissach | 5 569 |
| Waldenburg | 15 045 | Waldenburg | 1 280 |
Kantonen Schaffhausen
Kantonen Schaffhausen var fram till juli 1999 indelad i sex distrikt (Bezirke). Kommunen är nu nästa lägre förvaltningsenhet.
Kantonen Appenzell Ausserrhoden
Kantonen Appenzell Ausserrhoden är inte indelad i distrikt. Kommunen är den näst lägsta förvaltningsenheten.
Kantonen Appenzell Innerrhoden
De sex distrikten (Bezirke) är den lokala förvaltningsnivån. De är en del av kommunerna:
| Distrikt | pop |
| Appenzell | 5 587 |
| Gonten | 1 398 |
| Oberegg | 1 831 |
| Rüte | 3 036 |
| Schlatt-Haslen | 1 160 |
| Schwende | 2 094 |
Feuerschaugemeinde är en specialkommun för brandbekämpning, energi och vatten för staden Appenzell.
Kantonen St. Gallen
Kantonen var tidigare indelad i 14 distrikt (Bezirke) fram till den 1 januari 2003, då den omorganiserades till 8 valkretsar (Wahlkreise).
Kantonen Graubünden
Kantonen Graubünden är indelad i 11 distrikt. De följer landskapets naturliga gränser. Distrikten är vidare indelade i 39 underdistrikt (tyska: Kreise):
| Distrikt | Underdistrikt |
| Albula | Alvaschein, Belfort, Bergün och Surses |
| Bernina | Brusio och Poschiavo |
| Hinterrhein | Avers, Domleschg, Rheinwald, Schams och Thusis |
| Imboden | Trins och Rhäzüns |
| Värdshus | Ramosch, Sur Tasna, Suot Tasna och Val Müstair |
| Landquart | Maienfeld och Fünf Dörfer |
| Maloja | Bergell och Oberengadin |
| Moesa | Calanca, Misox och Roveredo |
| Plessur | Chur, Churwalden och Schanfigg |
| Prättigau/Davos | Davos, Jenaz, Klosters, Küblis, Luzein, Schiers och Seewis. |
| Surselva | Disentis, Ilanz, Lumnezia/Lugnez, Ruis och Safien |
Kantonen Aargau
Aargau är indelat i 11 distrikt.
| Distrikt | |
| Aarau | Aarau |
| Baden | Baden |
| Bremgarten | Bremgarten |
| Brugg | Brugg |
| Kulm | Unterkulm |
| Laufenburg | Laufenburg |
| Lenzburg | |
| Muri | Muri |
| Rheinfelden | |
| Zofingen | Zofingen |
| Zurzach | Zurzach |
Kantonen Thurgau
Kantonen Thurgau är indelad i åtta distrikt. Varje distrikt är uppkallat efter sin huvudstad.
| Distrikt | |
| Steckborn | Steckborn |
| Frauenfeld | Frauenfeld |
| Kreuzlingen | |
| Weinfelden | Weinfelden |
| Bischofszell | Bischofszell |
| Diessenhofen | Diessenhofen |
| Münchwilen | Münchwilen |
| Arbon | Arbon |
Kantonen Ticino

Kantonen Ticino är indelad i 8 distrikt (distretti):
- Mendrisio-området
- Luganos distrikt
- Locarno kommun
- Vallemaggia-området
- Bellinzona-området
- Rivieras grannskap
- Distretto di Blenio
- Distretto di Leventina
Kantonen Vaud

Sedan 1803 är kantonen Vaud indelad i 19 distrikt:
| Distrikt | |
| Aigle | Aigle |
| Aubonne | Aubonne |
| Avenches | Avenches |
| Cossonay | Cossonay |
| Echallens | Echallens |
| Barnbarn | Barnbarn |
| Lausanne | Lausanne |
| Lavaux | Cully |
| Morges | |
| Moudon | Moudon |
| Nyon | Nyon |
| Orbe | Orbe |
| Oron | Oron |
| Payerne | Payerne |
| Pays-d'Enhaut | Château-d'Œx |
| Rolle | Rolle |
| La Vallée | Le Sentier (i Le Chenit) |
| Vevey | Vevey |
| Yverdon | Yverdon-les-Bains |

Från och med den 1 januari 2008 kommer Vaud att omorganiseras i följande distrikt:
- Aigle
- Broye-Vully (som kommer att slå samman distrikten Avenches och Payerne samt delar av distrikten Moudon och Oron).
- Gros-de-Vaud (som kommer att slå samman distriktet Echallens och delar av distrikten Cossonay, Moudon och Oron).
- Jura-North Vaudois (där distrikten Grandson, Orbe och Yverdon kommer att slås samman).
- Lausanne (en del av det nuvarande distriktet kommer att slås samman till West Lausannois).
- Lavaux-Oron (som kommer att slå samman distriktet Lavaux och en del av distriktet Oron).
- Morges (som kommer att slå samman delar av distrikten Aubonne, Cossonay, Morges och Rolle).
- Nyon (en del av Rolle-distriktet kommer att slås ihop med Nyon).
- Riviera-Pays-d'Enhaut (som kommer att slå samman de nuvarande distrikten Pays-d'Enhaut och Vevey).
- West Lausannois (som kommer att delas upp av delar av distrikten Lausanne och Morges).
Kantonen Valais
Kantonen Valais är indelad i 14 distrikt och halvdistrikt:
- Brig
- Conthey
- Entremont
- Goms
- Hérens
- Leuk
- Martigny
- Monthey
- Raron
- Saint-Maurice
- Sierre
- Sion
- Visp
Se även: Valais kommuner
Kantonen Neuchâtel
Kantonen Neuchâtel är indelad i 6 distrikt som tillhör 4 geografiska regioner:
| Distrikt | Kapital |
| Neuchâtel | |
| Distrikt Boudry | Boudry |
| Cernier | |
| Môtiers | |
| Distriktet Le Locle |
Kantonen Genève
Kantonen Genève är inte indelad i distrikt. Kommunen är nästa nivå i förvaltningen.
Kantonen Jura
Kantonen Jura är indelad i tre distrikt:
| Distrikt | Kapital |
| Delémont | |
| Porrentruy | Porrentruy |
| Franches-Montagnes | Saignelégier |

Distrikt i Kanton Jura

Distrikt i kantonen Neuchâtel

Distrikt i Valais

Distrikt i kantonen Thurgau

Distrikt i Aargau

Distrikt i kantonen Graubünden

Distrikt i Appenzell Innerrhoden

distrikt i kantonen Basel-Landschaft

Distrikt i kantonen Solothurn

Distrikt i kantonen Fribourg

Distrikt i kantonen Schwyz

Distrikt i kantonen Luzern

Distrikt i Kanton Bern

Stadsdelar i Zürich
Frågor och svar
F: Vad har varje kanton i Schweiz frihet att göra?
S: Varje kanton i Schweiz har frihet att besluta om sin egen interna organisation.
F: Vad kallas de mindre administrativa avdelningarna i varje kanton?
S: De mindre administrativa indelningarna i varje kanton kallas distrikt.
F: Vem använder termen "distrikt" för mindre administrativa indelningar i Schweiz?
S: Termen "distrikt" används för mindre administrativa indelningar i Schweiz.
F: Varför finns det många olika typer och namn på mindre administrativa enheter i varje kanton i Schweiz?
S: Det finns många olika typer och namn på mindre administrativa enheter i varje kanton i Schweiz eftersom varje kanton är fri att besluta om sin egen interna organisation.
F: Vilken funktion har distrikten i Schweiz?
S: Distriktens funktion i Schweiz är att underlätta administrationen och styrningen av mindre administrativa enheter inom varje kanton.
F: Är distrikten i Schweiz enhetliga i alla kantoner?
S: Nej, distrikten i Schweiz är inte enhetliga i alla kantoner eftersom varje kanton har frihet att besluta om sin egen interna organisation.
Fråga: Vad är betydelsen av att varje kanton har frihet att besluta om sin egen interna organisation i Schweiz?
S: Att varje kanton har frihet att besluta om sin egen interna organisation i Schweiz möjliggör större flexibilitet och mångfald i landets administrativa och styrande strukturer.
Sök