Distrikt i Schweiz: administrativa indelningar och kantonernas roll
Upptäck Schweiz distrikt: hur kantonerna styr sina administrativa indelningar, skillnaderna mellan regioner och vad det betyder för lokal styrning.
I Schweiz kan varje kanton fritt bestämma sin egen interna organisation. På grund av detta finns det många olika typer och namn på mindre administrativa avdelningar i varje kanton. Termen distrikt används för dessa mindre avdelningar.
Vad är ett distrikt?
Ett distrikt är vanligtvis en mellanliggande administrativ nivå mellan kantonen och kommunerna. Funktionerna varierar kraftigt mellan kantonerna: i vissa fall är distriktet en viktig administrativ enhet med egna tjänster och kontor, i andra fall är det främst en geografisk eller statistikindelning utan egen förvaltning.
Olika namn och språkformer
Begreppet förekommer i flera språkformer beroende på kantonens språk:
- Tyska: ofta kallade Bezirk eller Amtsbezirk.
- Franska: kan heta district eller arrondissement.
- Italienska: vanligen distretto.
Vilka uppgifter kan distrikten ha?
Uppgifterna skiljer sig, men vanliga funktioner är:
- administrativa uppgifter som folkbokföring och bygglovsfrågor
- rättsväsendets lokala instanser, t.ex. lokala domstolar eller registraturer
- valkretsar för kantonsval eller federala val
- skatteadministration eller samordning av kommunal service
- statistisk indelning och planeringsområden
Variation och reformer
Eftersom kantonerna själva bestämmer sin organisation har flera kantoner genomfört reformer: vissa har slagit samman eller avskaffat distrikt för att effektivisera administrationen, medan andra har behållit eller omorganiserat dem för att förbättra den lokala förvaltningen. Därför kan antalet och distriktens betydelse skilja sig mycket mellan olika kantoner.
Hur hittar du aktuell information?
För exakt och uppdaterad information om distrikten i en viss kanton är det bäst att konsultera kantonens officiella webbplats eller de statistiska myndigheterna i aktuell kanton. Systemet förändras ibland genom reformer, så aktuell information ger den mest korrekta bilden.
Amt, Amtsbezirk, District och Distretto
De flesta kantoner är indelade i Bezirke (tyska för distrikt). Vissa kallas Ämter (Luzern), Amtsbezirke (Bern), distrikt (på franska) eller distretto (Tessin och en del av Graubünden).
Bezirke behandlar i allmänhet endast administration och domstolsorganisation. Kantonerna Graubünden och Schwyz är egna juridiska enheter. De har också befogenhet att kontrollera skatter.
Avsaknad av distriktsnivå i tio kantoner
Tio av de 26 kantonerna har helt avstått från distriktsnivå:
Uri, Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden, Glarus, Zug, Basel-City och Genève. Schaffhausen slutade använda Bezirke i mitten av 1999. Sedan början av 2003 använder kantonen St. Gallen inte längre nivån Bezirk.
Förteckning över schweiziska distrikt efter kanton
| Distrikt | ||||
|
| AG | Aargau | 11 | Bezirke |
|
| AR | Appenzell Ausserrhoden |
|
|
|
| AI | Appenzell Innerrhoden |
|
|
|
| BS | Basel-Staden |
|
|
|
| BL | Basel-land | 5 | Bezirke |
|
| BE | Bern | 26 | Amtsbezirke, distrikt |
|
| FR | Fribourg | 7 | Distrikt, Bezirke |
|
| GE | Genève |
|
|
|
| GL | Glarus |
|
|
|
| GR | Graubünden | 11 | Bezirke, distrikt, distretti |
|
| JU | Jura | 3 | distrikt |
|
| LU | Lucerne | 5 | Ämter |
|
| NE | Neuchâtel | 6 | distrikt |
|
| NW | Nidwalden |
|
|
|
| OW | Obwalden |
|
|
|
| SH | Schaffhausen |
|
|
|
| SZ | Schwyz | 6 | Bezirke |
|
| SO | Solothurn | 10 | Bezirke |
|
| SG | St. Gallen | 8 | Wahlkreise |
|
| TG | Thurgau | 8 | Bezirke |
|
| TI | Ticino | 8 | distretti |
|
| UR | Uri |
|
|
|
| VS | Valais | 14 | distrikt, Bezirke |
|
| VD | Vaud | 19 | distrikt |
|
| ZG | Zug |
|
|
|
| ZH | Zürich | 12 | Bezirke |
| Totalt | 159 | |||
Kantonen Zürich
Kantonen Zürich är indelad i 12 distrikt (tyska: Bezirke). Staden Zürich är ett eget distrikt.
| Distrikt | |
| Affoltern | Affoltern am Albis |
| Andelfingen | Andelfingen |
| Bülach | Bülach |
| Dielsdorf | Dielsdorf |
| Dietikon | Dietikon |
| Hinwil | Hinwil |
| Horgen | Horgen |
| Meilen | Meilen |
| Pfäffikon | Pfäffikon |
| Uster | Uster |
| Winterthur | Winterthur |
Kanton Bern
Det finns 26 administrativa distrikt i Bern
| Distrikt | |
| Aarberg | Aarberg |
| Aarwangen | Aarwangen |
| Bern | Bern |
| Biel | Biel |
| Büren | Büren an der Aare |
| Burgdorf | Burgdorf |
| Courtelary | Courtelary |
| Erlach | Erlach |
| Fraubrunnen | Fraubrunnen |
| Frutigen | Frutigen |
| Interlaken | Interlaken |
| Konolfingen | Konolfingen |
| Laupen | Laupen |
| Moutier | Moutier |
| La Neuveville | La Neuveville |
| Nidau | Nidau |
| Niedersimmental | Wimmis |
| Oberhasli | Meiringen |
| Obersimmental | Blankenburg |
| Saanen | Saanen |
| Schwarzenburg | Schwarzenburg |
| Seftigen | Belp |
| Signau | Langnau im Emmental |
| Thun | Thun |
| Trachselwald | Trachselwald |
| Wangen | Wangen an der Aare |
Kantonen Luzern
Kantonen Luzern är indelad i fem distrikt, Ämter:
| Distrikt | |
| Amt Lucerne | Lucerne |
| Amt Hochdorf | Hochdorf |
| Amt Sursee | Sursee |
| Amt Willisau | Willisau |
| Amt Entlebuch | Schüpfheim |
Kanton Uri
Kantonen Uri är inte indelad i distrikt: kommunen är den näst lägsta förvaltningsenheten.
Kantonen Schwyz
Kantonen Schwyz är indelad i sex distrikt och 30 kommuner, även om distrikten Einsiedeln, Küssnacht och Gersau bara utgör en kommun med samma namn.
| Distrikt | Kommuner |
| Schwyz | Schwyz, Arth, Ingenbohl, Muotathal, Steinen, Sattel, Rothenthurm, Oberiberg, Unteriberg, Lauerz, Steinerberg, Morschach, Alpthal, Illgau, Riemenstalden |
| Inställningar | Inställningar |
| Gersau | Gersau |
| Höfe | Wollerau, Freienbach, Feusisberg |
| Küssnacht | Küssnacht am Rigi |
| Mars | Lachen, Altendorf, Galgenen, Vorderthal, Innerthal, Schübelbach, Tuggen, Wangen, Reichenburg |
Kanton Obwalden
Obwalden är inte indelat i distrikt, utan kommunen är den näst lägsta förvaltningsenheten. Se: Obwalden.
Kantonen Nidwalden
Nidwalden är inte indelat i distrikt.
Kantonen Glarus
Kantonen Glarus är inte uppdelad i distrikt: kommunen är den näst lägsta förvaltningsenheten.
Kantonen Zug
Kantonen Zug är inte indelad i distrikt.
Kantonen Fribourg
Kantonen Fribourg är indelad i 7 distrikt:
| Distrikt | |
| Broye | Estavayer-le-Lac |
| Glâne | Romont |
| Gruyère | Bulle |
| Saane | Fribourg |
| Se | Murten |
| Känsla | Tafers |
| Veveyse | Châtel-Saint-Denis |
Kantonen Solothurn
Från och med 2005 har de tio distrikten i Solothurn kombinerats parvis till fem valdistrikt, kallade Amtei. Från och med 2005 används distrikten endast för statistik.
| Distrikt | Valkrets |
| Bucheggberg | Amtei Wasseramt-Bucheggberg |
| Dorneck | Amtei Dorneck-Thierstein (inofficiellt Schwarzbubenland) |
| Gäu | Amtei Thal-Gäu |
| Gösgen | Amtei Olten-Gösgen (inofficiellt Niederamt) |
| Lebern | Amtei Solothurn-Lebern |
| Olten | Amtei Olten-Gösgen |
| Solothurn | Amtei Solothurn-Lebern |
| Thal | Amtei Thal-Gäu |
| Thierstein | Amtei Dorneck-Thierstein |
| Wasseramt | Amtei Wasseramt-Bucheggberg |
Kantonen Basel-staden
Basel stad är inte uppdelad i distrikt. Det består endast av staden Basel och två kommuner.
Kanton Basel-Land
Det finns 5 Bezirke i Basel-Landschaft:
| Distrikt | pop | Pop | |
| Arlesheim | 145 039 | Arlesheim | 8 944 |
| Laufen | 17 845 | Laufen | 5 039 |
| Liestal | 55 396 | Liestal | 12 817 |
| Sissach | 31 770 | Sissach | 5 569 |
| Waldenburg | 15 045 | Waldenburg | 1 280 |
Kantonen Schaffhausen
Kantonen Schaffhausen var fram till juli 1999 indelad i sex distrikt (Bezirke). Kommunen är nu nästa lägre förvaltningsenhet.
Kantonen Appenzell Ausserrhoden
Kantonen Appenzell Ausserrhoden är inte indelad i distrikt. Kommunen är den näst lägsta förvaltningsenheten.
Kantonen Appenzell Innerrhoden
De sex distrikten (Bezirke) är den lokala förvaltningsnivån. De är en del av kommunerna:
| Distrikt | pop |
| Appenzell | 5 587 |
| Gonten | 1 398 |
| Oberegg | 1 831 |
| Rüte | 3 036 |
| Schlatt-Haslen | 1 160 |
| Schwende | 2 094 |
Feuerschaugemeinde är en specialkommun för brandbekämpning, energi och vatten för staden Appenzell.
Kantonen St. Gallen
Kantonen var tidigare indelad i 14 distrikt (Bezirke) fram till den 1 januari 2003, då den omorganiserades till 8 valkretsar (Wahlkreise).
Kantonen Graubünden
Kantonen Graubünden är indelad i 11 distrikt. De följer landskapets naturliga gränser. Distrikten är vidare indelade i 39 underdistrikt (tyska: Kreise):
| Distrikt | Underdistrikt |
| Albula | Alvaschein, Belfort, Bergün och Surses |
| Bernina | Brusio och Poschiavo |
| Hinterrhein | Avers, Domleschg, Rheinwald, Schams och Thusis |
| Imboden | Trins och Rhäzüns |
| Värdshus | Ramosch, Sur Tasna, Suot Tasna och Val Müstair |
| Landquart | Maienfeld och Fünf Dörfer |
| Maloja | Bergell och Oberengadin |
| Moesa | Calanca, Misox och Roveredo |
| Plessur | Chur, Churwalden och Schanfigg |
| Prättigau/Davos | Davos, Jenaz, Klosters, Küblis, Luzein, Schiers och Seewis. |
| Surselva | Disentis, Ilanz, Lumnezia/Lugnez, Ruis och Safien |
Kantonen Aargau
Aargau är indelat i 11 distrikt.
| Distrikt | |
| Aarau | Aarau |
| Baden | Baden |
| Bremgarten | Bremgarten |
| Brugg | Brugg |
| Kulm | Unterkulm |
| Laufenburg | Laufenburg |
| Lenzburg | |
| Muri | Muri |
| Rheinfelden | |
| Zofingen | Zofingen |
| Zurzach | Zurzach |
Kantonen Thurgau
Kantonen Thurgau är indelad i åtta distrikt. Varje distrikt är uppkallat efter sin huvudstad.
| Distrikt | |
| Steckborn | Steckborn |
| Frauenfeld | Frauenfeld |
| Kreuzlingen | |
| Weinfelden | Weinfelden |
| Bischofszell | Bischofszell |
| Diessenhofen | Diessenhofen |
| Münchwilen | Münchwilen |
| Arbon | Arbon |
Kantonen Ticino
Kantonen Ticino är indelad i 8 distrikt (distretti):
- Mendrisio-området
- Luganos distrikt
- Locarno kommun
- Vallemaggia-området
- Bellinzona-området
- Rivieras grannskap
- Distretto di Blenio
- Distretto di Leventina
Kantonen Vaud
Sedan 1803 är kantonen Vaud indelad i 19 distrikt:
| Distrikt | |
| Aigle | Aigle |
| Aubonne | Aubonne |
| Avenches | Avenches |
| Cossonay | Cossonay |
| Echallens | Echallens |
| Barnbarn | Barnbarn |
| Lausanne | Lausanne |
| Lavaux | Cully |
| Morges | |
| Moudon | Moudon |
| Nyon | Nyon |
| Orbe | Orbe |
| Oron | Oron |
| Payerne | Payerne |
| Pays-d'Enhaut | Château-d'Œx |
| Rolle | Rolle |
| La Vallée | Le Sentier (i Le Chenit) |
| Vevey | Vevey |
| Yverdon | Yverdon-les-Bains |
Från och med den 1 januari 2008 kommer Vaud att omorganiseras i följande distrikt:
- Aigle
- Broye-Vully (som kommer att slå samman distrikten Avenches och Payerne samt delar av distrikten Moudon och Oron).
- Gros-de-Vaud (som kommer att slå samman distriktet Echallens och delar av distrikten Cossonay, Moudon och Oron).
- Jura-North Vaudois (där distrikten Grandson, Orbe och Yverdon kommer att slås samman).
- Lausanne (en del av det nuvarande distriktet kommer att slås samman till West Lausannois).
- Lavaux-Oron (som kommer att slå samman distriktet Lavaux och en del av distriktet Oron).
- Morges (som kommer att slå samman delar av distrikten Aubonne, Cossonay, Morges och Rolle).
- Nyon (en del av Rolle-distriktet kommer att slås ihop med Nyon).
- Riviera-Pays-d'Enhaut (som kommer att slå samman de nuvarande distrikten Pays-d'Enhaut och Vevey).
- West Lausannois (som kommer att delas upp av delar av distrikten Lausanne och Morges).
Kantonen Valais
Kantonen Valais är indelad i 14 distrikt och halvdistrikt:
- Brig
- Conthey
- Entremont
- Goms
- Hérens
- Leuk
- Martigny
- Monthey
- Raron
- Saint-Maurice
- Sierre
- Sion
- Visp
Se även: Valais kommuner
Kantonen Neuchâtel
Kantonen Neuchâtel är indelad i 6 distrikt som tillhör 4 geografiska regioner:
| Distrikt | Kapital |
| Neuchâtel | |
| Distrikt Boudry | Boudry |
| Cernier | |
| Môtiers | |
| Distriktet Le Locle |
Kantonen Genève
Kantonen Genève är inte indelad i distrikt. Kommunen är nästa nivå i förvaltningen.
Kantonen Jura
Kantonen Jura är indelad i tre distrikt:
| Distrikt | Kapital |
| Delémont | |
| Porrentruy | Porrentruy |
| Franches-Montagnes | Saignelégier |
Distrikt i Kanton Jura
Distrikt i kantonen Neuchâtel
Distrikt i Valais
Distrikt i kantonen Thurgau
Distrikt i Aargau
Distrikt i kantonen Graubünden
Distrikt i Appenzell Innerrhoden
distrikt i kantonen Basel-Landschaft
Distrikt i kantonen Solothurn
Distrikt i kantonen Fribourg
Distrikt i kantonen Schwyz
Distrikt i kantonen Luzern
Distrikt i Kanton Bern
Stadsdelar i Zürich
Frågor och svar
F: Vad har varje kanton i Schweiz frihet att göra?
S: Varje kanton i Schweiz har frihet att besluta om sin egen interna organisation.
F: Vad kallas de mindre administrativa avdelningarna i varje kanton?
S: De mindre administrativa indelningarna i varje kanton kallas distrikt.
F: Vem använder termen "distrikt" för mindre administrativa indelningar i Schweiz?
S: Termen "distrikt" används för mindre administrativa indelningar i Schweiz.
F: Varför finns det många olika typer och namn på mindre administrativa enheter i varje kanton i Schweiz?
S: Det finns många olika typer och namn på mindre administrativa enheter i varje kanton i Schweiz eftersom varje kanton är fri att besluta om sin egen interna organisation.
F: Vilken funktion har distrikten i Schweiz?
S: Distriktens funktion i Schweiz är att underlätta administrationen och styrningen av mindre administrativa enheter inom varje kanton.
F: Är distrikten i Schweiz enhetliga i alla kantoner?
S: Nej, distrikten i Schweiz är inte enhetliga i alla kantoner eftersom varje kanton har frihet att besluta om sin egen interna organisation.
Fråga: Vad är betydelsen av att varje kanton har frihet att besluta om sin egen interna organisation i Schweiz?
S: Att varje kanton har frihet att besluta om sin egen interna organisation i Schweiz möjliggör större flexibilitet och mångfald i landets administrativa och styrande strukturer.
Sök