I Schweiz kan varje kanton fritt bestämma sin egen interna organisation. På grund av detta finns det många olika typer och namn på mindre administrativa avdelningar i varje kanton. Termen distrikt används för dessa mindre avdelningar.

 

Vad är ett distrikt?

Ett distrikt är vanligtvis en mellanliggande administrativ nivå mellan kantonen och kommunerna. Funktionerna varierar kraftigt mellan kantonerna: i vissa fall är distriktet en viktig administrativ enhet med egna tjänster och kontor, i andra fall är det främst en geografisk eller statistikindelning utan egen förvaltning.

Olika namn och språkformer

Begreppet förekommer i flera språkformer beroende på kantonens språk:

  • Tyska: ofta kallade Bezirk eller Amtsbezirk.
  • Franska: kan heta district eller arrondissement.
  • Italienska: vanligen distretto.

Vilka uppgifter kan distrikten ha?

Uppgifterna skiljer sig, men vanliga funktioner är:

  • administrativa uppgifter som folkbokföring och bygglovsfrågor
  • rättsväsendets lokala instanser, t.ex. lokala domstolar eller registraturer
  • valkretsar för kantonsval eller federala val
  • skatteadministration eller samordning av kommunal service
  • statistisk indelning och planeringsområden

Variation och reformer

Eftersom kantonerna själva bestämmer sin organisation har flera kantoner genomfört reformer: vissa har slagit samman eller avskaffat distrikt för att effektivisera administrationen, medan andra har behållit eller omorganiserat dem för att förbättra den lokala förvaltningen. Därför kan antalet och distriktens betydelse skilja sig mycket mellan olika kantoner.

Hur hittar du aktuell information?

För exakt och uppdaterad information om distrikten i en viss kanton är det bäst att konsultera kantonens officiella webbplats eller de statistiska myndigheterna i aktuell kanton. Systemet förändras ibland genom reformer, så aktuell information ger den mest korrekta bilden.