Våld i nära relationer – definition, orsaker, tecken och stöd

Upptäck definition, orsaker, varningstecken och effektivt stöd vid våld i nära relationer — vägledning och resurser för att skydda dig eller någon du bryr dig om.

Våld i hemmet innebär att en eller båda parter i ett förhållande eller äktenskap använder fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld för att försöka få makt eller kontroll över den andra parten eller för att de tappar humöret. Våld i hemmet kan förekomma i heterosexuella och samkönade relationer. Det finns ofta ett förutsägbart mönster eller en cykel av våld i ett förhållande och misshandeln tenderar att förvärras med tiden. Våld i hemmet kan också vara en faktor för hemlöshet, vilket påpekas i princip 15 i Yogyakartaprinciperna.

I alla kulturer och samhällen finns det uppfattningar och attityder som stöder våld i hemmet och uppfattningar och attityder som inte stöder våld i hemmet. I de flesta länder finns det lagar för att skydda offren för sådana våldshandlingar. Det finns också organisationer som kan hjälpa till i sådana situationer.

Ibland anmäls inte våld i hemmet till polisen. Uppskattningar visar att endast en tredjedel av fallen av våld i hemmet (eller ännu färre) anmäls till myndigheterna.

Många personer som utövar våld mot sin partner har psykiska störningar, särskilt antisocial personlighetsstörning och borderline personlighetsstörning.

Vad räknas som våld i nära relationer?

• Fysiskt våld: slag, sparkar, nypningar, stryptag eller annan kroppslig skada.
• Sexuellt våld: tvång till sex, kränkningar eller utnyttjande.
• Psykiskt/våld genom beteende: hot, förnedring, kritik, manipulering och hot mot närstående eller husdjur.
• Ekonomiskt våld: kontroll över pengar, nekad tillgång till egna medel eller skuldsättning i offrets namn.
• Social isolering: hindra kontakt med familj och vänner eller begränsa möjligheten att arbeta eller studera.

Orsaker och riskfaktorer

Våld i nära relationer handlar ofta om makt och kontroll. Orsaker kan vara komplexa och flera faktorer samspelar:

• Kulturella och samhälleliga normer som normaliserar våld eller ojämställdhet.
• Lärda beteenden—om våld förekommit i familjen tidigare kan det upprepas.
• Alkohol- och drogproblem som kan öka risken för våldsamma utbrott.
• Ekonomisk stress, arbetslöshet eller social utsatthet.
• Individuella faktorer: vissa utövare kan ha personlighetssvårigheter eller psykisk ohälsa, men det är viktigt att betona att inte alla som begår våld har en diagnos och att ansvar för våldet alltid ligger hos förövaren. Vissa personer som utövar våld mot sin partner har psykiska störningar, särskilt antisocial personlighetsstörning och borderline personlighetsstörning.

Tecken på att någon utsätts

• Fysiska skador, ofta förklarade med osäkra eller motstridiga berättelser.
• Personen blir tillbakadragen, rädd, ångestfylld eller deprimerad.
• Ekonomisk kontroll eller svårigheter att betala för saker som tidigare var möjliga.
• Isolering från familj och vänner; partnern svarar åt personen eller följer denne överdrivet.
• Ständiga ursäkter för partnerns beteende eller förnekelse av problemets allvar.
• Små barn som visar oro, sömnproblem, regressiva beteenden eller aggressivitet.

Hur påverkas barn och andra närstående?

Barn som växer upp i hem där våld förekommer riskerar psykologiska och fysiska konsekvenser. De kan utveckla rädsla, skolproblem, koncentrationssvårigheter och i vissa fall själva ta efter våldsamt beteende i vuxen ålder. Äldre eller funktionsnedsatta personer kan också drabbas i nära relationer och vara extra sårbara.

Vad kan en person som utsätts göra?

• Prioritera säkerheten. Vid omedelbar livsfara, ring nödnumret (i Sverige 112).
• Sök hjälp från polisen och gör en polisanmälan om du känner dig trygg att göra det.
• Ta kontakt med socialtjänsten, sjukvården eller en lokal stödorganisation (t.ex. kvinnojourer). Dessa kan ofta erbjuda akut boende, rådgivning och stöd i kontakter med myndigheter.
• Dokumentera övergrepp: spara sms, foton på skador, journaler och vittnesmål—det kan underlätta vid rättsliga åtgärder.
• Gör en säkerhetsplan: bestäm en flyktväg, ha en väska med viktiga papper och pengar gömd, informera vänner eller familj om en kod för att få hjälp.
• Tänk på digital säkerhet: byt lösenord, var försiktig med delad enhet och rensa samtalshistorik om det är nödvändigt för din säkerhet.

Stöd för närstående

• Lyssna utan att döma och tro på den utsattes berättelse.
• Erbjud praktisk hjälp—föreslå boendealternativ, hjälp med kontakter till myndigheter eller att följa med till möten.
• Respektera den utsattes beslut, men uppmuntra till att söka professionell hjälp och att ha en säkerhetsplan.
• Ta hot på allvar och hjälp till att dokumentera bevis om personen vill det.

Rättsliga åtgärder och skydd

Det finns lagliga verktyg för att skydda den som utsätts, till exempel kontakt- eller besöksförbud och brottsanmälan. Socialtjänsten kan initiera insatser för att skydda barn och ordna skyddat boende. Sjukvården kan dokumentera skador och erbjuda vård och remiss till vidare stöd.

Förebyggande och behandling

Förebyggande arbete handlar om jämställdhet, normkritisk utbildning och tidiga insatser vid konflikter. Det finns program för att förändra förövares beteende (t.ex. behandlingsprogram för våldsutövare), samt terapi, beroendebehandling och stödgrupper för både utsatta och förövare. Samhällsinsatser och utbildning i skolor kan minska normaliseringen av våld.

Om du behöver akut hjälp

Vid akut fara, ring 112. För icke-akuta situationer kan du kontakta vårdcentral, akutmottagning, socialtjänst eller lokala stödföreningar för vägledning. Om du är i Sverige finns stöd hos kvinnojourer, tjej- och pojkjourer samt andra ideella organisationer som arbetar med våld i nära relationer—de kan oftast erbjuda både rådgivning och skyddat boende.

Att söka hjälp är ett viktigt steg mot skydd och återhämtning. Ingen förtjänar att leva i rädsla eller utsättas för våld.

Frågor och svar

F: Vad är våld i hemmet?

F: Förekommer våld i hemmet i alla typer av relationer?

F: Finns det vanligtvis ett mönster av misshandel i dessa situationer?

F: Finns det lagar som skyddar offer för våld i hemmet?

F: Hur många fall av våld i hemmet anmäls?

F: Är psykiska störningar vanliga bland dem som använder våld mot sin partner?

Sök med bokstav