Borderline personlighetsstörning (BPD) – symtom, orsaker och behandling
Borderline personlighetsstörning (BPD) – tydlig guide om symtom, orsaker och effektiva behandlingar. Läs om diagnos, stödinsatser och hur du hittar rätt hjälp.
Borderline personlighetsstörning (BPD) är en långvarig psykisk störning som påverkar hur en person tänker om sig själv, andra och sina känslor. Personer med BPD upplever ofta starka och snabba humörsvängningar, intensiv rädsla för att bli övergivna och svårigheter att upprätthålla stabila nära relationer. Många är också impulsiva och har låg självkänsla. Av dessa skäl kan relationer, arbete och vardagsliv bli mycket påfrestande. Ofta förekommer samtidigt andra problem, till exempel klinisk depression, ångest eller psykosrelaterade och neurosrelaterade symtom. Behandling består vanligen av en kombination av psykoterapi och vid behov läkemedel, samt stöd för att hantera akut självskadebeteende och självmordstankar.
C. H. Hughes använde tidigt begreppet "borderland" för att beskriva tillstånd som låg i gränslandet mellan psykoser och neuroser. Adolf Stern gav 1938 en mer utförlig beskrivning och använde termen "border line group" för patienter som hade symtom både från psykossidan och neurotiska problem.
Vanliga symtom
- Instabila relationer – snabbt skiftande idealisering och nedvärdering av andra.
- Rädsla för övergivenhet – stark oro för att bli lämnad, ofta leder till intensiva försök att undvika separation.
- Instabil självbild – osäkerhet kring identitet, värderingar och mål.
- Impulsivt beteende – till exempel våghalsighet, missbruk, hetsätning eller riskabel sexualitet.
- Återkommande självskada eller suicidförsök – själva eller hot om detta kan förekomma.
- Kraftiga humörsvängningar – intensiva episoder av ilska, ångest eller sorg som kan vara timmar–dagar.
- Kronisk känsla av tomhet.
- Intensiv och olämplig ilska eller svårigheter att kontrollera ilska.
- Övergående, stressrelaterade paranoida tankar eller dissociation.
Orsaker och riskfaktorer
BPD uppstår oftast som resultat av flera samverkande faktorer:
- Genetiska faktorer: arv kan öka sårbarheten för emotionell instabilitet och impulskontrollproblem.
- Neurobiologiska skillnader: viss ökad känslighet i områden i hjärnan som reglerar känslor och impulser.
- Tidiga relationserfarenheter: upprepade traumatiska upplevelser i barndomen, till exempel övergrepp, försummelse eller en familjemiljö där känslor inte bekräftas (”invalidating environment”), höjer risken.
- Psykosocial stress: svåra livshändelser och instabila uppväxtförhållanden kan bidra.
Diagnos
Diagnos ställs av psykiater eller psykolog genom en noggrann klinisk bedömning. I praktiken används ofta diagnostiska kriterier som liknar those i DSM eller ICD, där flera av de symtom som beskrivits ovan ska finnas under en längre tid och leda till fungerande svårigheter. Det är viktigt att utesluta andra förklaringar som bipolär sjukdom, svår depression eller missbruk och att bedöma eventuell samtidig problematik.
Behandling
Behandling syftar till att minska symtom, förbättra fungerande och förebygga skador. Viktiga delar är:
- Psykoterapi – evidensbaserade metoder inkluderar:
- Dialektisk beteendeterapi (DBT) – fokuserar på emotionell reglering, stresstolerans, relationer och mindfulness och har god evidens för att minska självskada och suicidalt beteende.
- Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) – syftar till att förbättra förmågan att förstå egna och andras mentala tillstånd.
- Schemafokuserad terapi – arbetar med djupare mönster och tidiga livserfarenheter som påverkar beteende och relationer.
- Transference-Focused Psychotherapy (TFP) och andra terapiformer kan också vara effektiva.
- Läkemedel – finns ingen medicin som botar BPD, men läkemedel kan användas för att behandla klinisk depression, ångest, impulsivitet eller psykosliknande symtom. Val kan inkludera SSRI, vissa antipsykotika eller stämningsstabiliserande medel. Läkemedel bör anpassas individuellt och användas i kombination med psykoterapi.
- Krisplaner och säkerhetsarbete – vid risk för självskada eller suicid är akutbedömning, säkerhetsplan och ibland korttidsinläggning nödvändigt.
- Gruppterapi och socialt stöd – kan stärka sociala färdigheter och ge strukturerat stöd.
Komorbiditet
Många med BPD har även andra diagnoser, till exempel depression, ångestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, ätstörningar eller substansbruk. Denna samtidig problematik påverkar behandlingen och prognosen.
Prognos
Med adekvat behandling och stöd förbättras många personer över tid; självmordsrisken är dock förhöjd och måste aktivt bedömas och förebyggas. Många upplever att intensiteten i symtomen minskar med åren, men problem kan kvarstå och kräva fortsatt behandling och anpassningar i livet.
Praktiska råd och stöd
- Om du själv eller någon du känner är i akut fara: sök omedelbart vård eller ring hjälplinje/larmnummer.
- Sök professionell bedömning hos psykiatri eller psykolog för rätt diagnos och behandlingsplan.
- För närstående: informera dig om sjukdomen, sätt gränser, erbjud stöd men uppmuntra professionell hjälp. Stödgrupper för närstående kan vara till nytta.
Sammanfattningsvis är borderline personlighetsstörning en komplex men behandlingsbar tillstånd där psykoterapi är central. Tidig upptäckt, kontinuerligt stöd och anpassad behandling ökar möjligheten till förbättring och ett mer stabilt liv.
Ungdom vid havet är en målning av Edvard Munch från 1904. Den är en del av Linda Frieze. Enligt konsthistorikern Nicolai Stang visar den här bilden oförmågan att ta kontakt med andra människor (vilket är ett av de viktigaste symptomen på BPD). Vissa psykologer har diagnostiserat Munch som lidande av BPD.
Symtom
Personer med diagnosen BPD har kraftiga humörsvängningar. De ser saker och ting som "helt bra" eller "helt dåliga" (splitting) och är ofta förvirrade över sin identitet. De har vanligtvis stora problem med relationer till människor. De har starka känslor som ofta förändras snabbt. De är ofta hänsynslösa, destruktiva eller självdestruktiva.
Känslor
Personer med BPD känner känslor lättare, djupare och längre än andra. Känslorna kan återkomma upprepade gånger och vara långvariga. På grund av detta kan det ta längre tid än normalt för personer med BPS att återgå till ett normalt och stabilt känsloläge. Detta kan ha både positiva och negativa effekter. Personer med BPD är ofta mycket glada och kärleksfulla. Personer med BPS är också ofta ledsna och arga. De känner känslor på ett starkare sätt än de flesta människor - sorg i stället för sorg, ilska i stället för att vara irriterad och panik i stället för att vara orolig. Personer med BPD är särskilt känsliga för känslor av att bli övergivna, vara ensamma och vara ett "misslyckande". De är ofta medvetna om hur starka deras känslor är, och eftersom de inte kan kontrollera dem stänger de ibland av dem helt och hållet.
Deras känslor är intensiva och de är också snabba att förändras. De vanligaste humörsvängningarna de har är mellan ilska och ångest och mellan depression och ångest.
Beteende
Personer med BPD agerar ofta impulsivt, vilket innebär att de gör eller säger saker utan att tänka efter. Detta beteende kan vara farligt och inkluderar: missbruk av droger eller alkohol, äta för mycket eller för lite, ha osäkert sex eller ofta sex med flera partners, spendera mycket pengar och köra farligt. Impulsivt beteende kan också innefatta att lämna jobb eller relationer, rymma och skada sig själv.
Personer med BPD agerar ibland impulsivt eftersom det ger dem omedelbar lindring av sin känslomässiga smärta. På lång sikt lider dock personer med BPS mer av den skam och skuld som följer på dessa handlingar. En cykel börjar ofta där personer med BPS känner känslomässig smärta och agerar impulsivt för att lindra den smärtan. Sedan känner de sig dåliga över vad de gjorde och får starka behov av att agera impulsivt för att lindra den nya smärtan. Med tiden kan impulsivt beteende börja bli en automatisk reaktion på känslomässig smärta.
Självskadebeteende och självmord
Självskadebeteende är vanligt för personer med BPD. Ibland skadar man sig själv utan att vilja begå självmord. Vanliga metoder är att skära sig, bränna sig, slå sig i huvudet och ta en överdos av droger. De skäl som personer med BPS anger för icke-suicidalt självskadebeteende (NSSI) skiljer sig från deras skäl för självmordsförsök. Skälen som de anger för att skada sig själva är bland annat att uttrycka ilska, straffa sig själva, skapa normala känslor och distrahera sig från känslomässig smärta eller svåra situationer. När självmord är målet försöker de vanligtvis begå självmord med övertygelsen att andra kommer att få det bättre utan dem. Både självmord och icke-självmord är ett svar på att känna negativa känslor.
Mellanmänskliga relationer
Personer med BPD kan vara mycket känsliga för hur andra behandlar dem. De kan känna sig mycket glada och tacksamma när de tycker att någon har varit snäll mot dem, och mycket ledsna eller arga när de tycker att någon har varit sårande mot dem. Deras känslor för andra växlar ofta från positiva till negativa om de känner att de kan förlora någon, om de tror att någon som är viktig för dem inte bryr sig om dem eller om något inte är så bra som de förväntat sig. De tänker i extremer och ser saker och människor som "helt bra" eller "helt dåliga". Detta kallas ibland för svartvitt tänkande. Det innefattar en förändring från att beundra någon till att nedvärdera honom eller henne och ofta känna ren ilska eller motvilja. Det sätt på vilket de ser sig själva kan också snabbt förändras från positivt till negativt.
Personer med BPD har en stark önskan om närhet, men tenderar att vara oroliga, ha blandade känslor eller vara paranoida när det gäller deras relationer. De ser ofta världen som farlig och dålig. BPD är kopplat till höga nivåer av stress och konflikter i romantiska relationer, missbruk och oönskade graviditeter. Dessa saker är också vanliga med andra typer av personlighetsstörningar.
Självkänsla
Personer med BPD har ofta svårt att se en tydlig bild av sin identitet. Det är svårt för dem att veta vad de värdesätter och älskar. De vet ofta inte om sina långsiktiga mål för relationer och jobb. De har ofta svårt att fatta beslut och kan ändra sig snabbt. Dessa svårigheter kan leda till att personer med BPD känner sig "tomma" och "vilsna".
Kognitioner
Personer med BPD är lätt uttråkade och har svårt att koncentrera sig. Personer med BPS kan ha en tendens att koppla bort eller "distansera sig" från människor och saker runt omkring dem, vilket kan ses som en intensiv form av "zoning out". Detta sker ofta som svar på en smärtsam händelse, eller något som utlöser minnet av en smärtsam händelse. Detta kan ge personen en kortare stund ett bättre mående, men det kan också ha den oönskade bieffekten att vanliga känslor blockeras. Detta har som resultat att personer med BPD inte lär sig att hantera dessa känslor och kan göra det svårt för dem att göra positiva val när de känner dessa känslor. Ibland kan andra människor se när någon med BPS dissocierar eftersom uttrycken i rösten eller ansiktet kan verka känslolösa, eller så ser de ut att vara distraherade. Ibland när någon med BPS dissocierar kan andra människor inte se eller veta att det händer.
Skärs med en kniv på överarmen. Personer med BPD skadar ofta sig själva.
Diagnos
Psykiatriker och andra psykologer diagnostiserar personer med BPD med hjälp av en bok som kallas Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV-TR). De tittar på en persons beteende och hur den känner sig. Om personen har fem eller fler av följande tecken säger DSM-IV-TR att hen har BPD.
- Är rädd för och försöker mycket hårt för att undvika att bli lämnad eller avvisad.
- Ett mönster av problem i relationer, där man ofta tror att andra människor är mycket bättre eller mycket sämre än de egentligen är och snabbt växlar mellan de två åsikterna.
- Att vara förvirrad över sin egen personliga identitet.
- Att vara impulsiv på ett sätt som är farligt (t.ex. att ha tillfällig sex, dricka för mycket alkohol eller missbruka droger, inte äta eller äta för mycket, köra bil på ett farligt sätt).
- Försöker begå självmord eller skadar sig själv.
- Humörsvängningar - plötsligt känner du dig väldigt glad, ledsen eller orolig och känner dig så i flera timmar i sträck.
- Känner dig tom inuti eller känner dig ständigt uttråkad
- Har intensiva ilskasproblem, hamnar i många slagsmål.
- Har allvarliga paranoida tankar
Komorbiditet
Nästan alla personer med BPD har också andra psykiska problem, t.ex. humörstörningar, ADHD, ätstörningar, ångeststörningar (särskilt posttraumatiskt stressyndrom) och andra personlighetsstörningar, inklusive Haltlose personlighetsstörning.
En del kämpar med missbruk och/eller beroende. Självskadebeteende och självmordsbeteende är också vanligt.
Andra sjukdomar som ofta förekommer i samband med BPD är diabetes, högt blodtryck, kronisk ryggsmärta, artrit och fibromyalgi.
Orsak
Orsaken till BPD är inte känd. Det kan finnas flera orsaker till att personer utvecklar BPD. Vissa forskare tror att det kan orsakas av trauma i barndomen, såsom sexuella övergrepp, fysiska övergrepp och försummelse. Många personer med BPD blev misshandlade när de var barn. Modernt tänkande, som visas av fungerande MRT-skanningar, är att neurotransmittorerna i hjärnan inte fungerar korrekt och att meddelanden inte leds på det vanliga sättet.
Vissa studier av tvillingar och familjer tyder på att personlighetsstörningar kan vara ärftliga eller starkt förknippade med andra psykiska störningar bland familjemedlemmarna.
Riskfaktorer
Vissa faktorer i samband med personlighetsutvecklingen kan öka risken för att utveckla borderline-personlighetsstörning. Dessa inkluderar:
- Ärftlig predisposition. Du kan löpa en högre risk om en nära familjemedlem har denna eller en liknande sjukdom.
- Stressig barndom. Många personer med denna sjukdom rapporterar att de har blivit försummade eller misshandlade under barndomen. Vissa personer har förlorat eller separerats från en förälder när de var unga eller hade föräldrar med missbruk eller andra psykiska problem. Andra har utsatts för fientliga konflikter och instabila familjerelationer.
Behandling
Att behandla BPD är mycket svårt och tar lång tid. Idag behandlas de flesta personer med BPD med olika typer av psykoterapi. En av dessa kallas dialektisk beteendeterapi. Förutom terapi används ofta läkemedel som antidepressiva, antipsykotika eller stämningsstabiliserande medel. Många drabbade återhämtar sig inom 10 år.
Frågor och svar
F: Vad är Borderline Personality Disorder (BPD)?
S: BPD är en långvarig psykisk sjukdom som klassificeras som en typ av kluster B-personlighetsstörning. Personer med diagnosen BPD har ofta ett impulsivt beteende, låg självkänsla och snabbt skiftande humör, vilket kan göra det svårt att upprätthålla stabila relationer.
F: Vilka andra tillstånd är vanligen förknippade med BPD?
S: Personer med BPD kan också lida av klinisk depression eller ägna sig åt självskadebeteende.
F: Hur behandlas BPD?
S: Behandling av personer med BPD innebär vanligtvis en kombination av terapi och medicinering.
F: Vem använde först termen "Borderland" för att beskriva förhållanden som har med psykiska problem att göra?
S: C.H. Huges var den första personen som använde termen "Borderland" för att beskriva tillstånd med anknytning till psykiska problem.
F: När myntades begreppet "border line group"?
S: Termen "borderline group" myntades av Adolf Stern 1938 när han beskrev några av de symtom som är förknippade med borderline personlighetsstörning (BPD).
F: Vad syftar termen "Borderland" på?
S: Termen "Borderland" avser ett antal tillstånd som gränsar till psykiska problem, såsom de som ses hos personer med diagnosen Borderline personlighetsstörning (BDP).
Sök