Antisocial personlighetsstörning (ASPD) – tecken, orsaker och behandling

Antisocial personlighetsstörning (ASPD) – läs om tecken, orsaker, diagnos och behandling. Symtom, riskfaktorer och stöd för personer med impulsivt, aggressivt och kriminellt beteende.

Författare: Leandro Alegsa

25-10-2025 20:43

Antisocial personlighetsstörning (ASPD) är en personlighetsstörning där en person inte följer det socialt accepterade beteendet. Personer med denna störning struntar ofta i sociala normer eller andra människors rättigheter. Andra namn på tillståndet är sociopati och dissocial personlighetsstörning (DPD). På grund av de många definitionerna av sociopati används det ordet dock inte längre i medicinska sammanhang.

ASPD-mönstret börjar i barndomen eller ungdomsåren och fortsätter i vuxen ålder. Personer med ASPD har inget samvete eller moralisk känsla, även om de flesta vet vad som är rätt och fel. Personer med ASPD begår ofta brott, har juridiska problem och uppvisar ett beteende som är aggressivt och, i de allra flesta fall, impulsivt, hänsynslöst och destruktivt. Ungefär tre procent av männen och en procent av kvinnorna har ASPD.

Vanliga symtom och beteenden

Brottslighet och brottsligt beteende: upprepade lagöverträdelser eller handlingar som skadar andra.
Brist på ånger eller skuld: visar ofta ingen ånger för skada de orsakat, kan skylla på andra.
Ljugande och manipulativt beteende: använder bedrägeri för egen vinning eller nöje.
Impulsivitet och oförmåga att planera framåt: fattar snabba, riskfyllda beslut utan att tänka på konsekvenser.
Aggressivitet: upprepade slagsmål eller våldsamt beteende.
Ansvarslöshet: oförmåga att hålla fast vid arbete eller ekonomiska förpliktelser.
Ignorerande av andra människors rättigheter: utnyttjar eller skadar andra utan hänsyn.

Diagnoskriterier och när det ställs

En formell diagnos ställs vanligtvis av psykiatriker eller psykolog enligt etablerade kriterier. Enligt vanliga diagnostiska riktlinjer (till exempel DSM) krävs bland annat:

att mönstret av antisocialt beteende är tydligt från tonåren
att personen är minst 18 år vid diagnos
tecken på conduct disorder (svåra beteendeproblem) före 15 års ålder
upprepade brott, svek, impulsivitet, aggressivitet, ansvarslöshet och brist på ånger

Diagnosen skiljer sig från besläktade begrepp som psykopati. Psykopati används ibland för att beskriva en mer specifik kombination av ytlig charm, manipulativ läggning, och emotionell avsaknad—men psykopati är inte alltid en formell diagnos i kliniska riktlinjer.

Orsaker och riskfaktorer

ASPD uppstår oftast genom en komplex samverkan mellan arv och miljö:

Genetiska faktorer: en ökad risk finns i familjer med liknande problem. Genetik påverkar temperament som impulsivitet.
Neurologiska och biologiska faktorer: skillnader i hjärnans strukturer och funktion (t.ex. de områden som reglerar empati och impulsivitet) kan spela in.
Uppväxt och miljö: tidiga trauman, försummelse, instabil familjemiljö, fysisk eller psykisk misshandel, samt tidig exponering för brott eller missbruk ökar risken.
Tidiga beteendestörningar: barn och ungdomar med svår conduct disorder och upprepade beteendeproblem löper högre risk att utveckla ASPD.

Vanliga samsjukligheter

Missbruk och beroende (alkohol eller narkotika)
Andra personlighetsstörningar
Humörstörningar och ångest
Impulskontrollstörningar

Behandling och stöd

ASPD är svårbehandlat men det finns insatser som kan minska skadligt beteende och förbättra funktion. Målet är ofta att minska riskfyllda handlingar, förbättra impulskontroll och behandla samsjuklighet.

Psykoterapi: kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa till att förändra vissa tankemönster och beteenden. Andra metoder som fokuserar på social problemlösning, impulsreglering och acceptans kan också användas.
Program i rättspsykiatrisk eller forensisk kontext: strukturerade behandlingsprogram, gruppterapi och terapeutiska samhällen kan vara aktuella för personer inom rättsväsendet eller vårdinrättningar.
Behandling av samsjuklighet: behandling för beroende, depression eller ångest är viktig och kan göra annan behandling mer effektiv.
Läkemedel: finns inga läkemedel som botar ASPD, men vissa preparat kan användas för att dämpa aggressivitet, impulsivitet eller behandla samtidig ångest eller depression. Läkemedel prövas alltid individuellt.
Praktiska stödinsatser: hjälp med boende, arbete och socialt stöd kan minska stressfaktorer som förvärrar problembeteende.

Prognos och förebyggande

ASPD tenderar att vara kroniskt för många, men beteenden kan förändras över tid. Impulsivitet och fysisk aggression minskar ofta med ålder, även om antisociala attityder kan bestå. Tidig insats vid problem i barndomen—t.ex. program för familjestöd, beteendeterapi och skolinsatser—kan minska risken att utveckla ASPD.

Råd till närstående

Sätt tydliga gränser och undvik att belöna skadligt beteende.
Sök professionell hjälp för både personen med ASPD och för dig som är närstående; familjeterapi och stödgrupper kan vara värdefulla.
Prioritera din egen säkerhet och barnens säkerhet om det finns risk för våld eller utnyttjande.
Var medveten om att förändring ofta är långsam och kräver konsekvent behandling och uppföljning.

Stigma och etik

Personer med ASPD möter ofta skarpa värderingar och stigmatisering. Samtidigt är det viktigt att skilja mellan en diagnos och individens rätt till vård och respekt. Professionell bedömning och behandling bör förenas med skyddsutrymme för eventuella offer och samhället i stort.

Om du misstänker att du själv eller någon närstående har ASPD eller svåra beteendeproblem, kontakta vården för bedömning och rådgivning. Tidig och riktad insats ökar möjligheten till bättre resultat.

DSM-IV-kriterier

Enligt den senaste versionen av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) har en person ASPD om han eller hon uppfyller följande krav:

A. Sedan 15 års ålder har personen uppvisat ett mönster av att inte bry sig om och kränka andras rättigheter. Detta mönster måste vara genomgripande, vilket innebär att personen vanligen agerar på detta sätt i olika sammanhang. Detta mönster visas genom minst tre av följande handlingar:

Personen följer inte lagen och gör upprepade gånger saker för vilka han eller hon kan bli arresterad.
Personen vilseleder och lurar ofta andra medvetet. Han eller hon kan göra detta genom att ljuga upprepade gånger, använda alias (falska namn) eller lura andra människor (antingen för pengar eller för nöjes skull).
Personen är impulsiv eller planerar inte i förväg.
Personen blir lätt irriterad eller arg och är aggressiv. Han eller hon hamnar upprepade gånger i fysiska slagsmål eller angriper andra.
Personen visar ingen oro för andras eller sin egen säkerhet.
Personen är konsekvent oansvarig. Han eller hon försöker kanske inte behålla ett jobb eller uppfylla ekonomiska förpliktelser, som räkningar och skulder.
Personen visar ingen ånger för att ha skadat andra; han eller hon skadar, stjäl från eller behandlar andra illa utan ånger.

B. För att få diagnosen ASPD måste personen vara minst 18 år gammal.

C. Vid 15 års ålder verkade han eller hon uppvisa beteendestörning.

D. Personens antisociala beteende orsakas inte av schizofreni eller en manisk episod.

ASPD vs. psykopati

ASPD är inte samma sak som psykopati. De två är snarlika; personer med båda tillstånden kan visa liknande beteenden. De diagnostiseras dock på olika sätt. Med hjälp av DSM-kriterierna baseras diagnosen ASPD på en persons beteenden. Det finns ingen officiell, överenskommen definition eller uppsättning diagnostiska kriterier för psykopati, men de flesta verktyg som mäter psykopati fokuserar på personlighetsegenskaper samt beteenden.

De flesta personer som får höga poäng på Hare Psychopathy Checklist (PCL-R), det mest populära måttet på psykopati, kan också räknas som ASPD. Personer med ASPD får dock inte rutinmässigt höga poäng på PCL-R. Detta tyder på att de flesta psykopater uppfyller kraven för ASPD, men att de flesta personer med ASPD inte uppfyller kraven för psykopater. Diagnosen ASPD omfattar de flesta psykopater, liksom många fler människor som inte är psykopater. Diagnosen ASPD omfattar två till tre gånger så många fångar som diagnosen psykopati.

Undertyper

Beroende på beteendet har olika ASPD-subtyper identifierats:

Intrumentaliserad typ: Personer som klassificeras i den här subtypen bryr sig om makt, materiella varor och pengar. De är mycket självsäkra och saknar känslor som ånger, empati eller rädsla. De vill inte ändra sitt beteende. Denna typ liknar mycket det som tidigare kallades "psykopati".
Impulsiv typ: De här personerna är mycket impulsiva, har svårt att kontrollera sina handlingar och är snabba med att döma andra människors handlingar som negativa. I de flesta fall märker inte den drabbade personen denna oförmåga. Dessa personer är också mycket känslomässiga; känslor som rädsla och ilska är vanliga. De är lätt frustrerade och visar snabbt aggressivt beteende. Dessa personer söker inte efter materiell vinning.
Räddningstyp: Dessa personer lider ofta av depression och är blyga eller rädda. När de provoceras är deras våldsamma beteende överdrivet och ofta större än de andra typerna. Utanför dessa utbrott är de i kontroll och märks knappt. Mycket ofta har denna grupp genomgått traumatiska händelser.

Blandade typer förekommer också. Det finns en debatt om subtyperna.

Frågor och svar

F: Vad är antisocial personlighetsstörning (ASPD)?

S: ASPD är en personlighetsstörning där en person misslyckas med att anpassa sig till socialt godtagbart beteende och åsidosätter sociala normer eller andras rättigheter.

F: Vad kallas personer med extrem ASPD ibland för?

S: Personer med extrem ASPD får ibland smeknamnet sociopater eller psykopater, men dessa ord är inte vetenskapliga nomenklaturer.

F: När brukar ASPD-mönstret börja?

S: ASPD-mönstret börjar vanligtvis i barndomen eller ungdomsåren och fortsätter in i vuxenlivet.

F: Har personer med ASPD ett samvete eller moralisk känsla?

Svar: Personer med ASPD har inget samvete eller moralisk känsla, även om majoriteten fortfarande vet vad som är rätt och fel.

F: Vilka är några beteenden som är förknippade med ASPD?

S: Personer med ASPD kan vara impulsiva, aggressiva, hänsynslösa och destruktiva. De begår ofta brott.

F: Hur stor andel av männen har ASPD?

S: Ungefär tre procent av männen har ASPD.

F: Hur stor andel av kvinnorna har ASPD?

S: Ungefär en procent av kvinnorna har ASPD.

Sök