Växelström

Nikola Tesla experimenterade med elektrisk resonans och studerade olika belysningssystem. Han uppfann en induktionsmotor, nya typer av generatorer och transformatorer samt ett system för överföring av växelström.

William Stanley Jr. konstruerade en av de första praktiska anordningarna för att effektivt överföra växelström mellan isolerade kretsar. Hans konstruktion, som kallas induktionsspole, använder par av spolar som är lindade på en gemensam järnkärna och är en tidig föregångare till den moderna transformatorn. Det system som används i dag utvecklades i slutet av 1800-talet, till stor del av Nikola Tesla. Bidrag lämnades också av George Westinghouse, Lucien Gaulard, John Dixon Gibbs, Wilhelm Siemens och Oliver Shallenger. Växelströmssystemen övervann begränsningarna i det likströmsystem som Thomas Edison använde för att distribuera elektricitet effektivt över långa avstånd.

Mill Creek vattenkraftverk byggdes nära Redlands i Kalifornien 1893. Kraftverket, som ritades av Almirian Decker, använde sig av 10 000 volts trefasström, vilket så småningom blev standardmetoden för kraftverk över hela världen.

Växelström är billigare och lättare att göra elektroniska apparater. Strömbrytare för växelström är också billigare att tillverka. Det är billigare än likström eftersom det är mycket enkelt att öka och minska strömmen. Växelström kan använda höga spänningar med mindre ström för att minska förlusterna när du skickar ström. Växelström minskar uppvärmningen i ledningarna. Det går att skicka likström, men den skulle förlora mycket energi och man skulle behöva lägga ner mer arbete på att skicka den långa sträckor. Det är därför vi inte har transformatorstationer överallt. Växelström fungerar genom att strömmen växlas många gånger fram och tillbaka konstant medan den går tillbaka till den källa den kom ifrån.

• Likström
• Elektricitet