Engelska som andraspråk: förklaring av ESL, EFL, EAL, ESOL och ELF
Förklara skillnaderna mellan ESL, EFL, EAL, ESOL och ELF — komplett guide till engelska som andraspråk, undervisning, terminologi och globalt bruk.
Engelska som andraspråk är en vanlig fras som har flera relaterade akronymer. Dessa förkortningar används för att beskriva olika undervisningssituationer, målgrupper och undervisningsinriktningar — och det är viktigt att förstå skillnaderna för att kunna välja rätt metoder och material.
- ESL — "English as a Second Language" (engelska som andraspråk). Används oftast i länder där engelska är dominerande (t.ex. USA, Storbritannien, Kanada, Australien) och där eleverna lever i ett engelsktalande samhälle. Fokus ligger ofta på snabb social och akademisk integration, vardagskommunikation och ämnesspråk för skola eller arbete.
- EFL — "English as a Foreign Language" (engelska som främmande språk). Används i länder där engelska inte är det primära språket (t.ex. Sverige, Japan, Brasilien) och där tillgång till engelskspråkig miljö är begränsad. Undervisningen fokuserar ofta mer på formell språkstruktur, ordkunskap och kontextuella övningar eftersom exponeringen utanför klassrummet är mindre.
- EAL — "English as an Additional Language" (engelska som ytterligare språk). Termen används framför allt inom skolväsendet i vissa länder (särskilt i Storbritannien) för att beskriva elever som talar ett annat modersmål än engelska och behöver stöd i att nå skolans ämnesmål på engelska. Betoningen ligger på att se engelskan som en ytterligare resurs snarare än den "enda" andra språket.
- ESOL — "English for Speakers of Other Languages" (engelska för personer som talar andra språk). Denna beteckning förekommer ofta i vuxenutbildning och integrationsprogram för invandrare. ESOL-kurser är vanligtvis praktiskt inriktade mot arbetsliv, vardagssituationer och samhällsdeltagande.
- ELF — "English as a Lingua Franca". Termen relaterar till globalisering och beskriver hur engelska används som gemensamt språk mellan människor med olika modersmål. Fokus ligger inte på "naturligt" engelskt uttal eller nationella normer, utan på effektiv kommunikation, ömsesidig förståelse och anpassning av språkbruk när icke-modersmålstalare samtalar med varandra.
Skillnader i praktik och användning
Skillnaderna mellan termerna handlar främst om kontext och syfte:
- ESL: elever behöver engelska för att fungera i ett engelskspråkigt samhälle och i skolan eller på jobbet.
- EFL: elever lär sig engelska främst som ett skolämne eller för framtida internationella möjligheter, med mindre daglig kontakt med språkets autentiska miljö.
- EAL: används ofta i skolans stödinsatser och betonar elevens flerspråkighet som resurs.
- ESOL: inriktat på vuxna och praktiska färdigheter som underlättar integration och arbetsmarknadsinträde.
- ELF: beskriver verklig användning i internationella sammanhang där flexibilitet och interkulturell kompetens är centrala.
Konsekvenser för undervisning och bedömning
Valet av term påverkar hur undervisningen planeras:
- Mål: ESL/ESOL-lärande kräver ofta snabb utveckling av vardags- och akademisk språkförmåga; EFL undervisar ofta mer strukturerat och kursplanbundet.
- Material: autentiska material och immersion är mer centrala i ESL/ESOL; i EFL används ofta kursböcker och kontrollerade övningar.
- Bedömning: internationella tester som IELTS, TOEFL och Cambridge-certifikat används ofta för att mäta färdigheter; inom skolor används även CEFR-nivåer (A1–C2) som referens.
Tips för lärare och elever
- Fokusera på kommunikation: i många situationer är förmågan att göra sig förstådd viktigare än "perfekt" grammatik.
- Anpassa undervisningen efter kontext: integrera ämnesspråk för elever i skolmiljö (ESL/EAL) och praktiska, arbetslivsrelaterade övningar för vuxna (ESOL).
- Utnyttja flerspråkigheten: elevernas modersmål kan vara en resurs vid förklaring av begrepp och jämförelser.
- Arbeta med uttal och prosodi på ett kommunikativt sätt, särskilt om målet är att delta i internationella sammanhang där ELF-principer är relevanta.
Sammanfattning
Dessa akronymer beskriver olika perspektiv på lärande av engelska. Alla innebär att eleverna har ett annat modersmål och vill lära sig engelska, men de skiljer sig åt i kontext, undervisningsmål och praktisk inriktning. Genom att förstå skillnaderna kan lärare, skolledare och elever välja rätt metoder, material och bedömningsformer för att förbättra lärandet.
Historia
Undervisningen i engelska som andraspråk har en lång historia. Det officiella införandet av engelska i Indiens utbildningssystem började till exempel 1835.
Använd
Engelska som andraspråk är det mest populära ämnet i världen, efter matematik. Engelska är ett mycket viktigt språk i näringslivet. Många människor studerar engelska som främmande språk för att de vill ha ett bättre jobb. Engelska är också mycket viktigt inom utbildningen. Många sidor på Internet är på engelska.
Många människor som inte kan gå på engelska språkkurser studerar på internet med hjälp av webbplatser som BBC Learning English.
Många studerar engelska i ett land där folket talar engelska. På så sätt lär sig många elever att lyssna och tala engelska bättre.
Testning
Det finns många engelska examina. Dessa engelska prov är viktiga för eleverna. De kan visa hur väl en person kan använda engelska. Det är mycket svårt att jämföra olika engelska prov. Varje examen är lite annorlunda. Läs Testning av engelska som främmande språk för mer information.
Den globala skalan för engelska
Global Scale of English (GSE) är ett test för personer som lär sig engelska som andraspråk eller främmande språk. GSE är en lista över påståenden som bygger på den gemensamma europeiska referensramen (CEFR) för engelska. Elevernas förmågor bedöms på en 10-90 poängsskala för var och en av de fyra grundläggande färdigheterna (tala, lyssna, läsa och skriva). En inlärare når en nivå på skalan när han eller hon kan utföra 50 % av uppgifterna på den nivån korrekt. Utbildningsföretaget Pearson PLC har utvecklat skalan.
Undervisning
Med undervisning i engelska som främmande språk (TEFL) avses undervisning i engelska för elever med olika modersmål. Undervisningen sker i det statliga skolsystemet eller privat i en språkskola eller med en handledare. TEFL kan också äga rum i ett engelsktalande land för personer som har invandrat dit.
TEFL-lärare kan ha engelska som modersmål eller inte. Andra former av TEFL är TESL (Teaching English as a second language), TESOL (Teaching English to speakers of other languages) och ESL (English as a second language).
Relaterade sidor
- ELTon-priset
Frågor och svar
F: Vad står ESL för och var används det oftast?
S: ESL står för "English as a Second Language" (engelska som andraspråk) och används oftast i länder där engelska är det primära språket.
F: Vad står EFL för och var används det oftast?
S: EFL står för "English as a Foreign Language" (engelska som främmande språk) och används oftast i länder där engelska inte är det primära språket.
F: Vad står EAL för?
S: EAL står för "English as an Additional Language" (engelska som ytterligare språk).
F: Vad är ESOL och för vem är det vanligtvis?
S: ESOL står för "English for Speakers of Other Languages" (engelska för talare av andra språk) och är vanligtvis avsett för vuxna invandrare till engelsktalande länder.
F: Vad står ELF för och vad är det relaterat till?
S: ELF står för "English as a Lingua Franca" och har samband med globaliseringen.
F: Vad är den gemensamma faktorn för alla dessa akronymer?
S: Den gemensamma faktorn för alla dessa akronymer är att eleverna redan har ett annat modersmål och att de vill lära sig engelska också.
F: Hur används dessa akronymer i samband med språkinlärning?
S: Dessa akronymer används för att kategorisera och differentiera olika typer av program och undervisning för språkinlärning, utifrån inlärarnas bakgrund och behov.
Sök