Globalisering
Globalisering är en sammankoppling av olika delar av världen, vilket leder till att den internationella kulturella, ekonomiska och politiska verksamheten expanderar. Det är rörelsen och integrationen av varor och människor mellan olika länder. Det finns fördelar och nackdelar med globaliseringen, som alla har ekonomiska, sociala, politiska och kulturella effekter. Globalisering beskriver främst handelsmetoder, men sträcker sig också till de kommunikationsmönster och kulturella system som ligger till grund för dessa metoder.
Definition
Det är en term som kan användas i bred bemärkelse för att göra saker och ting på samma sätt som människor i fjärran länder gör dem, eller i snävare bemärkelse för att uppfylla globala standarder inom ekonomi, politik, kultur, utbildning, miljö och andra frågor. Det beskriver hur länder och människor i världen interagerar och integreras. Många saker har globaliserats i takt med att människor kommer i kontakt med varandra.
Ekonomisk globalisering är hur länder samlas till en stor global ekonomi, vilket gör den internationella handeln lättare. I slutet av 1900-talet kom många människor överens om att sänka tullar eller skatter på varor som importeras från andra länder. Telegrafi och bull annan kommunikationsteknik har hjälpt människor att köpa och sälja produkter från hela världen, vilket har medfört globalisering. Herman E. Daly har sagt att det finns en viktig skillnad mellan internationalisering och globalisering. Internationalisering handlar om att nationer arbetar tillsammans för samma mål. Det handlar om saker som fördrag, allianser och andra internationella avtal. Globalisering handlar om internationell handel som blir mindre blockerad av nationella gränser.
Politisk globalisering är hur institutioner och länder kan påverka hela världen. FN är ett exempel på globalisering eftersom de flesta länder i världen är medlemmar i FN:s generalförsamling. Denna internationella organisation kan få länder att följa regler och tillämpa ekonomiska sanktioner mot ett land som inte gör det. Detta innebär att länderna i FN kommer att straffa dem genom att inte prata eller handla med dem, så de gynnas inte av globaliseringen.
Kulturell globalisering innebär att kulturen blir homogen, vilket innebär att människor från hela världen agerar på samma sätt. Till exempel skriver många människor runt om i världen med det latinska alfabetet, bär T-shirts och jeans och tittar på Hollywoodfilmer och andra medier.
Kritik
Vissa människor, som Noam Chomsky, gillar inte globaliseringen eftersom de anser att den bara hjälper rika människor att bli rikare genom att göra fattiga människor fattigare. Offshore outsourcing, till exempel att ett företag anställer arbetare i ett utvecklingsland, är ofta en del av globaliseringen. Detta innebär ibland att vissa människor i ett utvecklat land förlorar sina jobb. Joseph Stiglitz säger att internationella grupper som Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) har gjort det svårare för fattiga länder att bli rikare. Globaliseringen innebär också att problem från andra länder påverkar ditt land. Den stora depressionen på 1930-talet började till exempel i USA men påverkade hela världen.
Många länder ogillar också när internationella organisationer som FN talar om för dem vad de ska göra. De lyder dock för att undvika sanktioner. Många kritiserar också att globaliseringen innebär att färre människor bestämmer över varumärken, som Coca-Cola och McDonald's, som tar över mindre, lokala butiker och företag. De kritiserar att mäktiga länder har större inflytande över världskulturen än andra. Till exempel är USA den största kulturexportören, vilket innebär att länder runt om i världen blir som USA. Detta skadar dock de lokala kulturerna. Jean Baudrillard anser att globaliseringen skadar lokala kulturer och är orsaken till den mesta terrorismen. Han menar också att de flesta som stöder globaliseringen bara vill stanna kvar vid makten.
Gregory Meyjes tolkar globaliseringen som en i hög grad hegemonisk, ojämlik process av sociokulturell påtvingande. Meyjes ifrågasätter de olika processer (ekonomiska, politiska och kulturella) genom vilka globaliseringen eller globaliseringen har gynnat en snabb anglo-kulturell dominans framför en mer gradvis, jämlik utveckling mot en inkluderande världscivilisation. Meyjes argumenterar för en kulturpolitik som stöder "ekologiska" relationer mellan lokala etnokulturella traditioner, genom att skydda den kulturella särarten på kort sikt och tillåta så många kulturella grupper som möjligt att organiskt bidra till helheten. På global nivå föreslår Meyjes därför termen universalisering eller universalisering för att beteckna en process av (i stort sett) icke påtvingat sociokulturellt utbyte mellan grupper och "nationer" på statlig och substatlig nivå - dvs. en transnationell process som ligger till grund för den gradvisa uppkomsten av en universell civilisation.
Stöd
Andra, som Thomas Friedman, anser att globaliseringen kan föra människor samman och göra alla rikare utan att de lokala kulturerna försvinner. Människor som stöder globaliseringen tror också att den gör krig mindre troligt eftersom det är dåligt för affärerna. Francis Fukuyama hävdade också att globaliseringen så småningom skulle leda till ett system för världsstyrning som skulle få krig att upphöra.
Många tror att globaliseringen hjälper fattiga länder genom att ge dem affärer. Enligt en rapport från Världsbanken har fattigdomen i Indien och Indonesien halverats på grund av globaliseringen. Rapporten sa också att människor i fattiga länder lever längre och bättre eftersom de tjänar mer pengar.
