Everipedia (/ˌɛvərɪˈpiːdiə, ˌɛvəri-/) är ett wikibaserat uppslagsverk på nätet som grundades i december 2014. Webbplatsen lanserades 2015 som en gaffel av Wikipedia. Företaget har sitt huvudkontor i Westwood i Los Angeles, Kalifornien. År 2017 var Everipedia det största engelskspråkiga uppslagsverket sett till antalet sidor.
Den 6 december 2017 meddelade företaget att de skulle börja använda EOS.IO-blockkedjeteknik och arbeta på en kryptovaluta som kallas IQ för att uppmuntra till att generera information.
Historia
Everipedia grundades i slutet av 2014 och lanserades publikt 2015 som ett alternativ till traditionella wikier. Plattformens ursprungliga mål var att göra det enklare att skapa artiklar om samtida ämnen och personer som ofta ansågs icke‑notabla i andra uppslagsverk. Under de första åren växte antalet artiklar snabbt och plattformen fick uppmärksamhet för både sin omfattning och för sin annorlunda inställning till innehåll och notabilitetskriterier.
Teknik och IQ-token
2017 meddelade Everipedia att de planerade att använda EOS.IO-blockkedjeteknik för delar av sin infrastruktur och att introducera en token, IQ. Syftet som företaget angav var att skapa ekonomiska incitament för bidragsgivare, samt att lägga grunden för en mer decentraliserad styrning av innehållet. Genom blockkedjetekniken ville man också öka motståndskraften mot manipulation och censur genom oföränderlig registrering av vissa transaktioner och beslut.
Tokenmodellen gör det möjligt för användare att få belöningar för skapande och kvalitetsgranskning, samt att delta i röstningsprocesser för vissa typer av beslut. Implementationen har involverat smarta kontrakt och integration med blockkedjenätverk, vilket skiljer sig från traditionella wikiplattformar som lagrar allt innehåll centralt.
Funktioner och skillnader från Wikipedia
Everipedia skiljer sig från Wikipedia i flera avseenden:
- Notabilitetsregler: Plattformen har varit mer tillåtande när det gäller vilka ämnen som får egna artiklar.
- Belöningssystem: Bidragsgivare kan i vissa uppställningar få tokens eller andra incitament för sitt arbete.
- Teknisk arkitektur: Everipedia har förespråkat användning av blockkedjeteknik för delar av sin datalagring och styrning.
- Användargränssnitt: Gränssnittet innehåller funktioner för multimedia, länkar till externa källor och ofta en mer kommersiell profil än ideella wikier.
Kritik och kontroverser
Everipedia har mött både positiv uppmärksamhet och kritik. Vanliga invändningar har handlat om:
- Att en mer tillåtande notabilitetspolicy kan leda till fler artiklar med låg kvalitet eller otillräcklig källbeläggning.
- Att ekonomiska incitament ibland kan skapa konflikter mellan mängd och kvalitet, eller uppmuntra till kvantitativ redigering framför noggrann faktagranskning.
- Oro över hur decentraliserad styrning och tokenbaserade röstningar påverkar beslut om innehåll och moderation.
Plattformen har också diskuterats i samband med fall av felaktigheter och vandalism, liksom i bredare debatter om hur kunskap bör organiseras och finansieras online.
Ekonomi och affärsmodell
Everipedia drivs som ett privat företag och har kombinerat traditionella affärsmodeller med blockchain‑relaterade intäktsströmmar. Företaget har kommunicerat planer på att använda tokenekonomin för att skapa incitament, samtidigt som man har kunnat ha samarbeten och kommersiella avtal som kompletterar verksamheten. Den exakta finansieringshistoriken har varierat över tid i takt med tekniska och marknadsmässiga förändringar.
Nutid och utveckling
Efter introduktionen av blockchain‑elementen har Everipedia fortsatt att utveckla sina tekniska lösningar och policyer för att balansera decentralisering med behovet av kvalitetssäkring. Plattformens framtid beror på hur väl den kan kombinera användardrivet innehåll med robusta granskningsprocesser och hur regulatoriska och tekniska förutsättningar för kryptotoken utvecklas.
Sammanfattning: Everipedia är ett wikibaserat uppslagsverk som från starten sökte vara ett mer flexibelt alternativ till Wikipedia. Genom att experimentera med blockkedjeteknik och en egen token har plattformen försökt skapa nya incitament för bidragsgivande, samtidigt som detta tillvägagångssätt väckt frågor om innehållskvalitet, styrning och kommersialisering av kunskap.