Indiankrigen
De amerikanska indiankrigen (även kända som indiankrigena eller de första nationernas krig; franskt: Guerres des Premières Nations) är namnet på de olika strider som utkämpades av europeiska, amerikanska och kanadensiska regeringar och kolonister mot olika indianstammar och First Nation-stammar. Dessa konflikter ägde rum i Nordamerika från tiden för de tidigaste koloniala bosättningarna på 1600-talet till 1920-talet. De olika indiankrigen berodde på en mängd olika faktorer, bland annat kulturella skillnader, landtvister och brott som begicks av båda sidor. De europeiska makterna och deras kolonier värvade också indianstammar för att hjälpa dem att föra krig mot varandras koloniala bosättningar.
Efter den amerikanska revolutionen var många konflikter lokala i vissa stater eller regioner. Konflikterna handlade vanligtvis om tvister om markanvändning, och i vissa fall förekom det våldsamma handlingar. Den brittiska kungliga proklamationen från 1763, som ingår i Kanadas konstitution, förbjöd vita nybyggare att ta mark från ursprungsbefolkningar i Kanada utan att underteckna ett fördrag med dem. Det är fortfarande lag i Kanada idag, och 11 numrerade fördrag begränsade antalet konflikter.
När vita nybyggare drog västerut i Amerika efter 1780 ökade konflikterna mellan nybyggare och olika indianer i storlek, längd och intensitet. Den största kom i 1812 års krig, som resulterade i nederlag för stora indiankoalitioner i Mellanvästern och Södermanland. Konflikter med bosättare förekom i mindre utsträckning, och fördrag blev vanligare. Indian Removal Act från 1830 gjorde det möjligt för den amerikanska regeringen att flytta urinvånare från öster om Mississippifloden till väst. Västerut var det som regeringen ansåg vara den tomma amerikanska gränsen. (Många stammar hade dock mycket territorium i detta område.) USA:s federala politik för bortförandet ändrades så småningom i väst. Den ändrades till att indianstammar flyttades till särskilt utsedda och federalt skyddade reservat.
Frågor och svar
F: Vad heter konflikten mellan europeiska, amerikanska och kanadensiska regeringar och olika indianstammar?
S: Konflikten är känd som de amerikanska indiankrigen (även känd som indiankrigen eller First Nations Wars; franskt: Guerres des Premières Nations).
F: När ägde dessa konflikter rum?
S: Dessa konflikter ägde rum i Nordamerika från tiden för de tidigaste koloniala bosättningarna på 1600-talet fram till 1920-talet.
F: Vilka var några av orsakerna till dessa krig?
S: Några av orsakerna till dessa krig var kulturella skillnader, landtvister och brott som begicks av båda sidor. Dessutom värvade europeiska makter och deras kolonier indianstammar för att hjälpa dem att föra krig mot varandras koloniala bosättningar.
F: Hur förändrades USA:s politik gentemot indianerna efter 1780?
S: Efter 1780, när vita bosättare drog västerut genom Amerika, ökade storleken, längden och intensiteten på konflikterna mellan bosättare och olika indianer. Efter denna period ändrades USA:s politik från att flytta indianstammar till särskilt utsedda och federalt skyddade reservat.
F: Vilken lag antogs av Storbritannien som begränsade konflikterna med ursprungsbefolkningen i Kanada?
Svar: Den brittiska kungliga kungörelsen från 1763 förbjöd vita nybyggare att ta mark från ursprungsbefolkningen utan att underteckna ett fördrag med dem. Denna lag är fortfarande giltig i Kanada tillsammans med 11 numrerade fördrag som också begränsar konflikter.
F: Vilken var en stor konflikt under denna period?
S: En stor konflikt under denna period var 1812 års krig som ledde till nederlag för de stora indianska koalitionerna i regionerna i Mellanvästern och Syd.
F: Hur förändrades USA:s politik gentemot indianer efter 1830? S: Indian Removal Act från 1830 gjorde det möjligt för USA:s regering att flytta infödingar från området öster om Mississippifloden till västra regionen, som de ansåg vara en tom gräns (även om många stammar hade territorier här). Så småningom ändrades USA:s federala politik så att man i stället flyttade indianstammarna till särskilt utsedda federalt skyddade reservat.
