Folie à deux – delad psykos (inducerad vanföreställningsstörning)

Folie à deux — delad psykos: förklaring av inducerad vanföreställningsstörning, symtom, typer (folie imposée/simultanée), orsaker och modern forskning.

Detta handlar om den mentala störningen, studioalbumet finns på Folie à Deux (album)

Folie à deux är ett tillstånd där en i övrigt frisk person utvecklar symtom och vanföreställningar som en person som lider av psykos. Om fler än två personer delar symtomen eller vanföreställningarna talar man om folie à trois (3), folie à quatre (4), folie à plusieurs eller folie en famille. Officiellt kallas tillståndet idag för inducerad vanföreställningsstörning eller delad psykotisk störning, men i många publikationer används fortfarande de ursprungliga termerna, som utvecklades i Frankrike på 1800-talet. I dag finns det två huvudformer av tillståndet:

• Folie imposée: En person skapar en vanföreställning och överför den till andra människor. Om personerna skiljs åt försvinner vanföreställningarna hos de personer som inte utvecklade dem först vanligtvis snabbt.
• Folie simultanée: Två personer som lider av vanföreställningar påverkar varandra så att deras vanföreställningar blir mycket lika varandra.

Nyare studier verkar tyda på att denna klassificering kanske inte är tillräcklig för att fullt ut beskriva "folie à deux". Det kan finnas fler symtom än vad som brukar beskrivas i ovanstående fall. I många fall räcker det inte heller att skilja de två patienterna åt för att få tillståndet att försvinna hos en av dem. Dessutom kan den person som beskrivs som "frisk" innan han eller hon utvecklade folie à deux redan lida av en psykiatrisk sjukdom eller utveckla en sådan.

Tillståndet beskrevs för första gången i en artikel publicerad av Ernest-Charles Lasègue och Jules Farlet 1877.

Masshysteri kan ses som en form av folie à deux.

Vad innebär inducerad vanföreställningsstörning?

Inducerad vanföreställningsstörning innebär att en eller flera personer som står i nära förhållande till en person med en psykos eller starka vanföreställningar gradvis börjar dela samma falska övertygelser. De delade föreställningarna är ofta stabila, logiskt konsekventa för den som upplever dem och svåra att motbevisa med fakta.

Orsaker och riskfaktorer

• Närhet och isolering: mycket nära relationer, social isolering eller boende under trånga förhållanden ökar risken.
• Dominans och beroende: en dominerande person med starka övertygelser kan inducera dessa hos en mer beroende eller undergiven person.
• Psykisk sårbarhet: den inducerade personen kan ha personlighetsdrag, stress, ensamhet eller tidigare psykisk sjukdom som gör denne mer mottaglig.
• Gemensam stress eller trauma: delade upplevelser av stress, rädsla eller trauma kan förvärra risken för gemensamma vanföreställningar.

Symtom och kliniska fynd

Huvudsymtomet är gemensamma vanföreställningar (t.ex. övertygelse om förföljelse, förgiftning, otrohet eller konspiration). Ytterligare symtom kan vara:

• Gemensamma hallucinationer eller uttalade misstankar.
• Otillräcklig insikt: svårighet att förstå att föreställningarna är orimliga.
• Social tillbakadragenhet och försämrad funktion i vardagen.
• Ibland ångest, depression eller aggressivitet kopplad till vanföreställningarna.

Diagnos och klassifikation

Internationella diagnossystem som ICD-10 har en kategori för inducerad vanföreställningsstörning (F24). I amerikanska DSM-systemet fanns tidigare en separat diagnos för delad psykos (Shared Psychotic Disorder) men i DSM-5 togs den specifika kategorin bort; sådana fall klassificeras i stället under andra psykotiska eller affektiva störningar beroende på vilka symtom som dominerar.

Diagnosen bygger på anamnes (relationen mellan patienterna, tidssamband mellan första och sekundära vanföreställningar), psykisk status och uteslutning av andra orsaker (till exempel egentlig schizofreni hos båda parter eller psykos utlöst av substans/medicin).

Diffdiagnoser

• Schizofreni eller annan psykos hos flera individer (självständiga sjukdomar).
• Delusional disorder (primär vanföreställningsstörning) hos fler än en person.
• Affektiva störningar med psykotiska inslag.
• Neurologiska tillstånd eller läkemedels-/substansinducerad psykos.

Behandling

Behandling bör anpassas individuellt och kan omfatta:

• Separation: att skilja de berörda personerna åt är ofta första steg och kan leda till att den inducerade personens vanföreställningar minskar eller försvinner.
• Antipsykotisk läkemedelsbehandling: särskilt om det finns kvarstående psykotiska symtom eller då separation inte är möjlig eller otillräcklig.
• Psykoterapi och stöd: psykoedukation, individuell samtalsterapi och familjeterapi för att stärka kritiskt tänkande och socialt stöd.
• Behandling av bakomliggande psykisk sjukdom hos någon av parterna vid behov.

Tidig upptäckt och adekvat behandling förbättrar prognosen. I vissa fall behövs längre uppföljning och stöd för att undvika återfall.

Prognos

Prognosen varierar. Om den inducerade personen är ung, saknar egen psykiatrisk sjukdom och separation sker tidigt, är utsikterna ofta goda. Om båda personerna har omfattande psykiatrisk sjukdom eller om tillståndet pågått länge kan prognosen vara sämre och kräva långvarig behandling.

Förebyggande och praktiska åtgärder

• Öka socialt stöd och minska isolering för sårbara individer.
• Utbilda anhöriga och yrkespersoner om tidiga varningssignaler.
• Säkra tillgång till psykiatrisk utredning vid misstanke om delad psykos.

Historik och epidemiologi

Tillståndet beskrevs klassiskt av Ernest-Charles Lasègue och Jules Falret i slutet av 1800-talet. Det är ovanligt men kan förekomma i familjer, i mycket nära parrelationer eller i små slutna grupper. I stora grupper och massfenomen kan släktskap till masshysteri eller masspsykos diskuteras, men dessa fenomen skiljer sig ofta i dynamik och omfattning.

Sammanfattningsvis är folie à deux (inducerad vanföreställningsstörning) ett sällsynt tillstånd där nära relationer och psykologisk sårbarhet leder till delade vanföreställningar. Diagnos och behandling kräver ofta både separation, medicinsk behandling och psykosocialt stöd.

Frågor och svar

F: Vad är folie à deux?

F: Hur många former av detta tillstånd finns det?

F: Vad är Folie imposée?

F: Vad är Folie simultanée?

F: När beskrevs tillståndet för första gången?

Fråga: Är masshysteri en form av folie à deux?

Sök med bokstav