Hallucinationer – definition, orsaker, symptom och behandling
Lär dig vad hallucinationer är — orsaker, vanliga symptom och effektiva behandlingsalternativ. Få klarhet, råd och när du bör söka hjälp.
En hallucination är när någon ser, hör, smakar, luktar eller känner något som egentligen inte existerar. Vanligtvis måste man vara vaken och medveten för att uppleva en hallucination. Det innebär att en person som ser eller hör något som inte finns i den yttre verkligheten upplever en hallucination. Hallucinationer skiljer sig från drömmar, eftersom drömmar uppstår när man inte är vaken. De skiljer sig också från illusioner, där verkliga sinnesintryck förvrängs eller tolkas felaktigt.
Vissa läkemedel och substanser kan framkalla hallucinationer. Vissa illegala droger används just för att de kan ge hallucinationer, men även vanliga läkemedel kan ha hallucinationer som biverkning. Vissa psykiska sjukdomar kan också ge upphov till hallucinationer. I vissa fall kan abstinens efter en substans leda till hallucinationer — detta har särskilt rapporterats hos personer som försöker sluta med sömnmedel eller hos alkoholister.
Personer som upplever hallucinationer är inte nödvändigtvis sjuka. Sömnbrist kan till exempel framkalla hallucinationer, och hallucinationer strax innan insomnandet (hypnagogiska) eller strax efter uppvaknandet (hypnopompiska) ses ofta och räknas som normala i många situationer.
Typer av hallucinationer
- Auditiva (hörsel): röster eller ljud som inte finns. Vanligast vid psykossjukdomar.
- Visuella (syn): människor, figurer, skuggor eller föremål som ses men inte finns i verkligheten.
- Taktila (beröring): känsla av att något rör vid kroppen, krypningar eller brännande känsla.
- Olfaktoriska (lukt): dofter som inte finns i omgivningen.
- Gustatoriska (smak): ovanliga eller obehagliga smaker utan yttre orsak.
- Hypnagogiska och hypnopompiska: hallucinationer i samband med insomnande eller uppvaknande — vanligen ofarliga.
Vanliga orsaker
- Neurologiska sjukdomar: Parkinsons sjukdom, demens (t.ex. Lewy body-demens), epilepsi, hjärntumörer eller infektioner i hjärnan kan orsaka hallucinationer.
- Psykiatriska tillstånd: schizofreni, svåra depressioner med psykotiska inslag och bipolär sjukdom.
- Substanser och läkemedel: droger (inklusive vissa illegala droger), läkemedel med antikolinerg effekt eller dopaminpåverkan, samt abstinens från alkohol eller sömnmedel (sömnmedel, alkoholister).
- Medföljande medicinska tillstånd: feber, elektrolytrubbningar, lever- eller njursvikt och delirium.
- Syn- och hörselnedsättning: personer med kraftigt nedsatt syn kan uppleva visuella hallucinationer (Charles Bonnet-syndrom).
- Extrem stress och sömnbrist: även sömnbrist eller extrem psykisk påfrestning kan utlösa hallucinationer.
- Sorg och sorgeprocess: tillfälliga "sällskapshallucinationer" är vanliga efter nära anhörigs död och behöver inte vara tecken på sjukdom.
Utredning
Vid första bedömningen är det viktigt att ta en noggrann sjukdoms- och läkemedelshistoria. Följande ingår ofta i utredningen:
- Anamnes: när hallucinationerna började, hur ofta de uppstår, deras innehåll och om de påverkar beteende eller riskerar säkerheten.
- Läkemedelsgenomgång: identifiera läkemedel eller droger som kan orsaka hallucinationer.
- Fysisk undersökning och laboratorietester: blodprover för att utesluta infektion, elektrolytstörningar, lever- eller njursvikt.
- Neurologisk undersökning och ibland neuroimaging (CT eller MRI) eller EEG om epilepsi misstänks.
- Psykiatrisk bedömning för att avgöra om hallucinationerna är relaterade till en psykiatrisk sjukdom.
Behandling
Behandlingen riktas mot den underliggande orsaken. Möjliga åtgärder:
- Åtgärda utlösande faktorer: ta bort eller byta läkemedel, behandla infektion eller obehandlade medicinska tillstånd.
- Läkemedel: antipsykotika används ofta vid starkt störande auditiva eller visuella hallucinationer vid psykossjukdom. Vid alkoholabstinens kan bensodiazepiner eller annan avvänjningsbehandling vara nödvändig.
- Behandling av neurologiska sjukdomar: t.ex. anpassning av Parkinsonmedicinering eller behandling av epilepsi.
- Stödjande insatser: psykologiska metoder, kognitiv beteendeterapi och psykoedukation kan hjälpa patienten hantera upplevelserna.
- Praktiska åtgärder: säkerhetsbedömning om hallucinationerna är hotfulla eller ökar risken för skada.
När söka vård
- Sök läkare om hallucinationerna är nya, återkommande eller förvärras.
- Sök om hallucinationerna uppmanar till självskada, våld, eller gör att du inte kan sköta vardagen.
- Om de uppstår i samband med hög feber, nedsatt medvetande, stroke-liknande symtom eller svår abstinens — sök omedelbar sjukvård.
Praktiska råd och coping
- Försök beskriva och anteckna när och hur hallucinationerna uppstår (tidpunkt, sammanhang, varaktighet).
- Skapa trygga rutiner: god sömnhygien, undvik alkohol och droger.
- Markera verklighet: diskutera upplevelsen med en betrodd person eller vårdgivare för verklighetstestning.
- Använd distraktion och grounding-tekniker (t.ex. räkna, lyssna på ljud, fysisk aktivitet) när en hallucination känns skrämmande.
- Sök stöd i anhörig- eller patientföreningar om upplevelserna är långvariga.
Särskilda former att känna till
- Charles Bonnet-syndrom: visuella hallucinationer hos personer med betydande synnedsättning, ofta utan annan psykisk sjukdom.
- Hypnagogiska/hypnopompiska hallucinationer: vanliga i samband med insomnande/uppvaknande och oftast ofarliga.
- Förtvivlan och sorg: tillfälliga hallucinationer av avlidna anhöriga är vanliga i sorgen och kräver inte alltid medicinsk behandling.
Sammanfattningsvis är hallucinationer ett symptom — inte en egen sjukdom — och kan ha många orsaker. Rätt utredning och behandling beror på att hitta och åtgärda den bakomliggande orsaken. Om du eller någon i din närhet upplever oroande eller farliga hallucinationer är det viktigt att kontakta vården för stöd och bedömning.
Antonius frestelse, detalj, Mathias Grünewald, 1515. Den här målningen kan ha påverkats av beskrivningen av hallucinationer.
Vilka är de olika typerna av hallucinationer?
Hallucinationer kan påverka alla sinnen. Personer med den psykiska sjukdomen schizofreni kan höra ljud eller röster som egentligen inte finns där. Personer med vissa psykiska sjukdomar kan också få hallucinationer där de ser en person eller en sak som egentligen inte finns där. Det är mindre troligt att människor har hallucinationer där de luktar eller rör vid något som inte finns där. Vissa former av epilepsi kan orsaka hallucinationer. Slutligen kan hallucinationer vara ett resultat av vissa ämnen som tas eller av vissa fysiska konstellationer. Oftast tas dessa substanser för att få hallucinationerna. Ibland kan (allvarlig) sömnbrist eller hög feber leda till hallucinationer som orsakas av virus som till exempel förkylning.
Hur många människor drabbas av hallucinationer?
Många studier har visat att hallucinatoriska upplevelser förekommer över hela världen. Flera studier, varav en gjordes redan 1894, har rapporterat att cirka 10 % av befolkningen upplever hallucinationer. En nyligen genomförd undersökning av över 13 000 personer rapporterade en mycket högre siffra. Enligt studien rapporterade nästan 39 % av människorna hallucinatoriska upplevelser. 27 % av personerna rapporterade hallucinationer under dagen, oftast utanför samband med sjukdom eller droganvändning. Enligt denna undersökning verkar hallucinationer som påverkar lukt eller smak vara vanligast i den allmänna befolkningen.
Vilka är orsakerna till hallucinationer?
Sjukdomar
Sjukdomar eller åkommor
Vissa sjukdomar, t.ex. hjärnsjukdomar eller infektioner, kan leda till att en person får hallucinationer. En alkoholist (person som är beroende av alkohol) som plötsligt slutar dricka alkohol kan också drabbas av en typ av hallucinationer som kallas delirium tremens (eller DT). Vissa människor får hallucinationer om de inte sover på ett antal dagar eller om de inte äter på ett antal dagar.
Kemikalier eller droger
Vissa människor får hallucinationer på grund av att de avsiktligt eller oavsiktligt tillför kemikalier eller droger till sina kroppar.
Olagliga droger
Vissa människor använder olagliga droger som orsakar livliga hallucinationer, t.ex. LSD ("acid") och PCP ("angel dust"). Många typer av droger - även lagliga - orsakar hallucinationer om man tar mycket stora doser, och det ses som en bieffekt.
Lagliga droger
Vissa lagliga droger som tandläkare, läkare och kirurger använder orsakar hallucinationer. Tandläkare, läkare och kirurger använder droger som kallas bedövningsmedel för att få människor att inte känna smärta eller för att få dem att bli medvetslösa. Men drogerna har också vissa andra tilläggseffekter, som kallas biverkningar, till exempel illamående (att man känner sig sjuk) och hallucinationer.
Många tandläkare använder ett bedövningsmedel som kallas lustgas ("skrattgas"). Om man andas in stora mängder lustgas kan man få hallucinationer. Läkare och kirurger använder många olika typer av bedövningsgaser så att patienter som opereras blir medvetslösa. När en person andas in narkosgaser kan han eller hon få hallucinationer i flera minuter tills han eller hon blir medvetslös.
Oavsiktlig förgiftning
Vissa vuxna råkar svälja en giftig kemikalie av misstag eftersom den finns i en flaska med fel etikett. I vissa fall sväljer barn en giftig kemikalie för att de tror att det är en livsmedelsprodukt eller en dryck. Vissa farliga, giftiga kemikalier som kan göra människor mycket sjuka eller till och med döda dem orsakar också hallucinationer.
Brist på sömn
Vissa människor får hallucinationer när de inte har sovit på länge, andra får något som liknar en hallucination innan de somnar. Detta brukar kallas hypnagogi. Oftast är de personer som upplever denna typ av hallucinationer medvetna om att de inte är verkliga.
Frågor och svar
F: Vad är en hallucination?
S: En hallucination är att se, höra, smaka, lukta eller känna saker som egentligen inte existerar.
F: Måste man vara vaken och medveten för att få hallucinationer?
S: Ja, vanligtvis måste man vara vaken och medveten för att få hallucinationer.
F: Hur skiljer sig hallucinationer från drömmar?
S: När människor drömmer är de inte vakna, men hallucinationer inträffar när människor är vakna och medvetna.
F: Vad är illusioner?
S: Illusioner baseras på verkliga uppfattningar, som förvrängs eller tolkas på ett felaktigt sätt.
F: Vad kan orsaka hallucinationer?
S: Vissa droger, t.ex. illegala droger, och vissa psykiska sjukdomar kan orsaka hallucinationer. I vissa fall kan även utsättning av en drog orsaka hallucinationer.
F: Kan sömnbrist orsaka hallucinationer?
S: Ja, sömnbrist kan också orsaka hallucinationer.
F: Är det normalt med hallucinationer innan man somnar eller strax efter att man vaknat?
S: Ja, hallucinationer strax före insomnandet eller strax efter uppvaknandet anses vara normalt.
Sök