Amicus curiae – vad det betyder, funktion och exempel i rättsväsendet
Amicus curiae: Lär dig vad domstolens "vän" innebär, hur rättsutlåtanden påverkar mål, dess funktioner och konkreta exempel i det svenska och internationella rättsväsendet.
En amicus curiae (bokstavligen, domstolens vän; plural, amici curiae) är en person som inte är part i ett mål och som erbjuder information som påverkar målet, men som inte har blivit ombedd av någon av parterna att bistå en domstol. Detta kan ske i form av ett rättsutlåtande, ett vittnesmål eller en lärd avhandling (amicus briefing). Det är ett sätt att föra fram frågor som kan förbises av de parter som är direkt inblandade i målet. Beslutet om huruvida informationen ska tillåtas ligger på domstolens bedömning. Uttrycket amicus curiae är juridisk latin.
Vad uttrycket betyder och när det används
Amicus curiae innebär att en utomstående aktör – exempelvis en expert, en myndighet, en ideell organisation, en branschförening eller en grupp akademiker – lämnar information eller synpunkter till domstolen utan att vara part i målet. Syftet är ofta att belysa bredare rättsliga, samhälleliga eller tekniska frågor som kan ha betydelse för avgörandet men som parterna själva inte lyfter fram.
Funktion och syften
- Komplettera sakupplysningen: Erbjuda expertkunskap eller empiriska data som hjälper domstolen att förstå komplexa frågor.
- Illustrera allmänintresse: Visa hur ett beslut kan få konsekvenser utanför de omedelbara parterna, till exempel för mänskliga rättigheter, miljö eller näringsliv.
- Juridisk argumentation: Presentera rättspolitiska eller komparativa perspektiv, till exempel hur liknande frågor prövats i andra länder.
- Korrigera brister: Peka på eventuella rättsliga fel eller saksargument som parterna missat eller behandlat otillräckligt.
Hur det går till i praktiken
Proceduren skiljer sig mellan jurisdiktioner, men några gemensamma drag är:
- Den som vill agera amicus måste ofta begära domstolens tillstånd att lämna in ett yttrande eller ett brief. I vissa system finns särskilda regler för tidpunkt, form och innehåll.
- Inlämnade amicus-skrivelser får normalt inte innehålla nya bevis som kräver prövning av motpart; fokus ligger på juridiska argument och expertkunskap.
- Domstolen avgör om materialet ska tas upp och i vilken utsträckning det får påverka avgörandet. Amicus-synpunkter är vanligtvis rådande, inte bindande.
- I vissa fall bjuder domstolen själv in sakkunniga att yttra sig som amicus, särskilt i komplexa eller principiellt viktiga mål.
Skillnad mot part och interventor
En amicus curiae skiljer sig från en part eller en intervenient (den som formellt träder in i målet) på flera sätt:
- Inte part: Amicus är inte juridiskt bunden till målets utgång och representerar inte en parts processuella intressen.
- Begränsad rätt att påverka process: Amici har oftast inte samma rätt att lägga fram bevis, föra bevisning eller överklaga som parterna har.
- Syfte: Amici fokuserar på bredare frågor och expertis snarare än att försvara en parts specifika krav.
Exempel och i vilka domstolar det förekommer
Amicus-skrivningar är särskilt vanliga i vissa rättssystem och domstolar:
- USA: Högsta domstolen tar emot många amicus briefs från intresseorganisationer, delstater, företag och akademiker i konstitutionella och andra principiella frågor.
- Internationella domstolar: I vissa internationella forum och tribunalssystem förekommer att stater, internationella organisationer eller NGO:er ges möjlighet att yttra sig som tredje part eller i amicus-form, ofta efter särskilt tillstånd.
- Europeiska domstolar: I Europeiska människorättsdomstolen och i nationella högre domstolar förekommer inslag av tredjepartsinlägg, särskilt i fall som rör mänskliga rättigheter eller EU-rätt.
- Sverige: Formen är mindre vanlig i svenska domstolar än i vissa andra länder, men sakkunniga yttranden och remissyttranden från myndigheter och organisationer kan fylla liknande funktioner i rättsprocessen.
Vanliga exempel på aktörer som agerar amicus är Amnesty International, nationella advokatsamfund, forskare, fackförbund, branschorganisationer och myndigheter.
Begränsningar och domstolens prövning
- Diskretion: Domstolen avgör om ett amicusyttrande får lämnas in och hur det ska behandlas i målet.
- Relevans: Inlagor som inte är relevanta, upprepar parternas argument utan tillskott eller försöker lägga fram ny fakta som inte får prövas kan avvisas.
- Neutralitet och tydlighet: Amici förväntas tydligt ange sitt intresse, källor och eventuella partiska motiv så att domstolen kan bedöma tyngden i deras inlägg.
- Inte prejudikatsskapande per se: Ett amicusyttrande ändrar inte rättsläget i sig — det är ett underlag som kan vara vägledande och påverka domstolens bedömning.
Praktiska råd för att lämna ett amicusyttrande
- Följ domstolens formella regler för inlämning, tidsfrister och format.
- Ange klart vem som är avsändaren och vad syftet med yttrandet är.
- Fokusera på relevant expertkunskap eller komparativa rättsliga resonemang snarare än att upprepa partsargument.
- Var transparent med intressen och finansiering som kan påverka bedömningen av yttrandets trovärdighet.
Sammanfattningsvis är en amicus curiae ett verktyg för att ge domstolar kompletterande information och perspektiv som kan bidra till bättre och mer allsidiga rättsliga avgöranden. Domstolarnas mottaglighet och regler för amicus varierar mellan olika länder och instanser, och vikten av ett sådant yttrande avgörs alltid i den konkreta prövningen.
Historia
Praxis med amicus curiae fanns redan i romersk rätt. Den spelade en viktig roll i både den engelska common law och det amerikanska rättssystemet. Senare infördes den i internationell rätt, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter. I dag används den av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Den används också av Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter, Europeiska unionens domstol och specialtribunalen för Libanon.
Presentation
Den situation som oftast uppmärksammas i pressen är när en intresseorganisation lämnar in en skrivelse i ett mål vid en appellationsdomstol där den inte är part. Appellationsmål är normalt sett begränsade till fakta och argument från det överklagade målet i den lägre domstolen. Vanligtvis fokuserar advokater på de fakta och argument som är mest gynnsamma för deras klienter. Om ett mål kan ha mer omfattande konsekvenser är amicus curiae-skrivelser ett sätt att föra in dessa frågor, så att de eventuellt omfattande rättsliga konsekvenserna av domstolsbeslut inte enbart beror på de parter som är direkt inblandade i målet.
I framstående fall är amici curiae i allmänhet organisationer med stora juridiska budgetar. I Förenta staterna till exempel lämnar icke vinstdrivande organisationer som American Civil Liberties Union, Landmark Legal Foundation, Pacific Legal Foundation och andra ofta in sådana inlagor för att förespråka eller motarbeta en viss ändring eller tolkning av lagstiftningen. Om ett beslut kan påverka en hel bransch kan andra företag än de som är parter i tvisten vilja få sina synpunkter hörda. I Förenta staterna prövar federala domstolar ofta fall som rör författningsenligheten av delstatliga lagar. Därför kan delstaterna lämna in inlagor som amici curiae när deras lagar sannolikt kommer att påverkas, som i fallet McDonald mot Chicago i Högsta domstolen, då trettiotvå delstater under ledning av Texas (och Kalifornien oberoende av varandra) lämnade in sådana inlagor.
Amici curiae som inte lämnar in några inlagor presenterar ofta ett akademiskt perspektiv på fallet. Tidningsledare, bloggar och andra opinionsartiklar har förmodligen möjlighet att påverka Högsta domstolens beslut som de facto amici curiae. De betraktas dock inte tekniskt sett som amicus curiae, eftersom de inte lämnar in material till domstolen, inte behöver be om tillstånd och inte har någon garanti för att de kommer att läsas.
USA:s högsta domstol
USA:s högsta domstol har särskilda regler för amicus curiae-skrivelser som ska lämnas in i mål som är anhängiga vid domstolen. I Högsta domstolens regel 37 anges bland annat att en sådan inlaga bör omfatta "relevanta frågor" som inte behandlas av parterna och som "kan vara till stor hjälp". På omslaget till en amicus-skrivelse måste det framgå vilken part som skrivelsen stöder, eller om skrivelsen endast stöder bekräftelse eller upphävande. Domstolen kräver också att alla icke-statliga amici bland annat ska ange vilka som har gett ett ekonomiskt bidrag till förberedelserna eller inlämnandet av skrivelsen. Skrivelserna ska vara utformade i broschyrformat och 40 exemplar ska delges domstolen.
I USA:s högsta domstol krävs i allmänhet domstolens tillstånd (genom en ansökan om tillstånd) eller parternas ömsesidiga samtycke, om inte amicusbrevet lämnas in av den federala regeringen (eller någon av dess tjänstemän eller ombud) eller en amerikansk delstat. Att tillåta en amicus curiae att lägga fram muntliga argument betraktas som "extraordinärt".
I Världshandelsorganisationen
Amicus curiae-utlåtandenas roll i Världshandelsorganisationens (WTO) tvistlösningssystem är kontroversiell. Kontroversen beror på att WTO-tvisterna är av statlig karaktär. Eftersom endast WTO-medlemmar har tillgång till systemet är alla icke-medlemmar, t.ex. icke-statliga organisationer, uteslutna och har ingen rätt att bli hörda. Det enda sättet för dem att bidra till ett WTO-beslut är alltså genom amicus curiae-utlåtanden.
Frågor och svar
F: Vad betyder termen "amicus curiae"?
S: Termen "amicus curiae" betyder "domstolens vän" på juridiskt latin.
F: Vem är en amicus curiae i ett rättsfall?
S: En amicus curiae är en person som inte är part i ett mål men som erbjuder information som påverkar målet.
F: Vad är syftet med en amicus curiae?
S: Syftet med en amicus curiae är att ta upp frågor som kan förbises av de parter som är direkt inblandade i målet.
F: Vilka olika former kan en amicus curiae ha?
S: En amicus curiae kan ta formen av ett rättsutlåtande, ett vittnesmål eller en vetenskaplig avhandling (amicus brief).
F: Kan en amicus curiae ombes av någon av parterna att bistå en domstol?
S: Nej, en amicus curiae ombeds inte av någon av parterna att bistå en domstol.
F: Vem beslutar om informationen från en amicus curiae ska tillåtas?
S: Domstolen har rätt att avgöra om den information som lämnats av en amicus curiae ska tillåtas.
F: Är det vanligt att amici curiae lämnar juridiska utlåtanden och vittnesmål?
S: Ja, det är vanligt att amici curiae lämnar juridiska utlåtanden och vittnesmål för att hjälpa domstolen att fatta ett beslut.
Sök