Mänskliga rättigheter – definition och principer i internationell rätt

Mänskliga rättigheter i internationell rätt: definition, FN-principer, universella och odelbara rättigheter samt juridiskt skydd — tydlig översikt och viktiga exempel.

Författare: Leandro Alegsa

Mänskliga rättigheter är idén att alla människor ska ha rättigheter:

Alla människor föds fria och lika i värdighet och rättigheter.

- Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR).

I dag är principerna skyddade som juridiska rättigheter i nationell och internationell rätt. De betraktas som universella, vilket innebär att de är avsedda för alla, oavsett ras, religion, etnicitet, nationalitet, ålder, kön (även kvinnors rättigheter), politisk övertygelse (eller någon annan typ av övertygelse), intelligens, funktionshinder, sexuell läggning eller könsidentitet.

Varje person har alla dessa rättigheter, det är inte möjligt att bara bevilja några av dem:

Alla mänskliga rättigheter är universella, odelbara, beroende av varandra och relaterade till varandra. Det internationella samfundet måste behandla de mänskliga rättigheterna globalt på ett rättvist och jämlikt sätt, på samma villkor och med samma tonvikt.

- Wiendeklaration och handlingsprogram, världskonferensen om mänskliga rättigheter, 1993.



Vad menas med mänskliga rättigheter?

Mänskliga rättigheter är grundläggande krav på hur människor ska behandlas. De ger individer rätt till skydd, frihet och möjligheter — till exempel rätten till liv, frihet från tortyr, yttrandefrihet, rätt till utbildning och rätt till arbete. Rättigheterna är både moraliska och juridiska: de uttrycks i internationella förklaringar och bindande avtal som stater har godkänt.

Grundläggande principer

  • Universalitet: Rättigheterna gäller för alla människor, överallt.
  • Icke-diskriminering och jämlikhet: Ingen får uteslutas eller behandlas sämre på grund av till exempel ras, kön eller religion.
  • Odelbarhet och ömsesidigt beroende: Alla rättigheter är viktiga och påverkar varandra. Civil- och politiska rättigheter hänger ihop med ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
  • Ansvarsskyldighet (accountability): Stater och andra aktörer måste kunna hållas ansvariga när de kränker rättigheter.
  • Proportionalitet och legalitet: Begränsningar av rättigheter måste vara lagliga, nödvändiga och proportionerliga.

Olika typer av rättigheter

  • Civil- och politiska rättigheter: Exempelvis rätt till liv, yttrandefrihet, religionsfrihet, mötesfrihet och rätt till en rättvis rättegång.
  • Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: Exempelvis rätt till arbete, utbildning, social trygghet och hälsa.
  • Kollektiva rättigheter: Rättigheter för grupper, till exempel rätt till självbestämmande och urfolkens rättigheter.
  • Särskilda skydd: Barns rättigheter, kvinnors rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning och HBTQI+-personers rättigheter.

Staternas skyldigheter

Stater har tre huvudskyldigheter gentemot mänskliga rättigheter:

  • Respektera: Avstå från att kränka eller inkräkta på rättigheter.
  • Skydda: Förhindra att andra (privata aktörer eller grupper) kränker rättigheter.
  • Uppfylla (fulfil): Vidta åtgärder för att säkerställa att rättigheterna fullt ut förverkligas, till exempel genom lagstiftning, policy och resurser.

Internationella dokument och övervakning

De mest centrala internationella dokumenten är bland annat:

  • FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR, 1948).
  • Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) och Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR).
  • Särskilda konventioner som CEDAW (kvinnors rättigheter), CRC (barnets rättigheter) och CRPD (personer med funktionsnedsättning).

Övervakning sker genom FN-organ (till exempel FN:s råd för mänskliga rättigheter, traktatkommittéer och specialrapporterande experter) samt regionala system som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR), Interamerikanska och Afrikanska systemet.

Begränsningar, reservationer och undantag

Vissa rättigheter kan begränsas i lag när det är nödvändigt för att skydda andra rättigheter eller allmän ordning, men begränsningarna måste vara proportionerliga, tidsbegränsade och icke‑diskriminerande. Det finns också icke‑derogabla rättigheter som inte kan avskaffas ens i undantagstillstånd — till exempel förbudet mot tortyr och rätten till liv.

Tillämpning i praktiken och nya utmaningar

Genomförandet av mänskliga rättigheter påverkas av politik, ekonomi och konflikt. Globalisering, ny teknik, klimatförändringar och företags verksamheter ställer nya krav på skyddet av rättigheter. Ett exempel är FN:s vägledande principer för näringsliv och mänskliga rättigheter (UN Guiding Principles), som betonar företagens ansvar att förebygga och åtgärda kränkningar.

Varför det spelar roll

Mänskliga rättigheter skyddar individens värdighet och ger verktyg för rättvisa samhällen. De skapar standarder för lagstiftning, ger hjälp åt utsatta grupper och är en grund för demokrati, fred och hållbar utveckling.

Vidare läsning och resurser

  • Läs UDHR för en grundläggande översikt över rättigheterna.
  • För detaljer kring staters skyldigheter, se ICCPR och ICESCR samt de tillhörande fakultativa protokollen.
  • Följ FN:s råd för mänskliga rättigheter och nationella ombudsmän för uppdateringar och rekommendationer.
Rättighetsstadgan (1689)Zoom
Rättighetsstadgan (1689)

Historia

Idén om mänskliga rättigheter har sitt ursprung i idéer som finns i religion och filosofi i Västeuropa. Den moderna västerländska idén om mänskliga rättigheter började med den europeiska upplysningen. På 1500-talet började vissa människor föreslå att alla hade religiös och politisk rätt att välja sin religion och sina ledare. Denna typ av tänkande var viktigt i det engelska inbördeskriget. Efter kriget argumenterade filosofen John Locke för att människor borde ha dessa rättigheter; han var en av de första som kallade dem "mänskliga rättigheter". Dessa idéer var också viktiga i den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen på 1700-talet.

På 1800-talet var John Stuart Mill en viktig filosof som också tänkte på mänskliga rättigheter. Han menade att människor borde kunna bestämma över sina egna kroppar och sinnen. Han talade om tre speciella idéer:

Hegel var en filosof som talade om idén om den fria viljan. Han talade också om vad som gör en person fri: att en person måste ha vissa relationer med andra människor för att ha sann frihet. En person måste kunna:

  • egen egendom
  • ingå avtal med andra människor
  • ge moraliska löften till människor
  • leva med vem som helst
  • få skydd mot lagar
  • ha en röst i regeringen



Lagar

Eftersom människor anser att de mänskliga rättigheterna är viktiga, stiftar länder lagar för att skydda dem. Dessa lagar säger att regeringar inte kan ta ifrån människor deras grundläggande rättigheter. De ser till att människor som tar ifrån andra människor deras rättigheter straffas.

Vissa stora politiska organisationer har gjort uttalanden som främjar mänskliga rättigheter. Dessa är inte lagar, men de påverkar oss ändå. Om grupper eller länder inte följer dessa uttalanden kommer andra att fördöma dem (säga att de är mycket dåliga), och då kanske folk inte pratar med dem, gör affärer med dem eller hjälper dem.

Några av de viktigaste platserna där lagar om mänskliga rättigheter skrivs in är i konstitutionerna. Förenta staternas konstitution och Frankrikes konstitution är två av de äldsta lagarna som bygger på mänskliga rättigheter.

1948 utfärdade FN den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Detta är ett allmänt respekterat dokument som beskriver vad FN anser vara mänskliga rättigheter. Den är inte en lag, men den utgör grunden för två viktiga avtal:

Dessa är FN:s konventioner om mänskliga rättigheter: avtal mellan människor eller länder. De länder som undertecknar dessa två konventioner förbinder sig att följa dem.

Utöver dessa deklarationer och konventioner finns det många fördrag och dokument som upprättats av FN och andra internationella organisationer. Dessa fördrag och dokument kallas "internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter".



Deklaration om människans och medborgarens rättigheter, godkänd av Frankrikes nationalförsamling den 26 augusti 1789.Zoom
Deklaration om människans och medborgarens rättigheter, godkänd av Frankrikes nationalförsamling den 26 augusti 1789.

Förteckning över mänskliga rättigheter

Alla är inte överens om vad de grundläggande mänskliga rättigheterna är. Det är uppenbart att det är få länder som tillåter alla dessa rättigheter. Det finns också länder där rättigheterna inte är olagliga, men där ingenting görs för att främja dem. Här är en lista över några av de mest erkända rättigheterna:

Grundläggande rättigheter

Säkerhet

  • Trygghet mot våld (fysiskt, psykiskt och sexuellt)
  • Att söka asyl om ett land behandlar dig illa
  • Rättvis rättegång och att betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad.

Allmänna friheter i livet

  • Rätt till utbildning
  • Hälsovård (sjukvård)
  • Att tro och utöva den religion man vill

Rättigheter i samband med sexualitet och fortplantning

  • Rätt till äktenskap och familj
  • Jämlikhet mellan män och kvinnor, kvinnors rättigheter.
  • Inte tvingas till äktenskap
  • Rätten att uttrycka sin sexuella läggning

Politiska friheter

  • Rätten att uttrycka sig: yttrandefrihet
  • För att rösta
  • Att fredligt protestera (tala mot) en regering eller grupp.
  • För att göra en framställning



Missbruk

Missbruk innebär att avsiktligt skada en eller flera personer fysiskt, mentalt, känslomässigt eller verbalt en eller flera gånger. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna följer på samma sätt, även med hänsyn till de universella rättigheterna. Kränkningar av mänskliga rättigheter sker när en person skadas på ett sätt som kränker (går emot) hans/hennes mänskliga rättigheter. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna kallas också ofta för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Exempel på kränkningar eller brott mot mänskliga rättigheter är:

  • Att sätta en person i fängelse för att han eller hon har sagt att regeringen gör dåliga saker, eller för att han eller hon är religiös eller icke-religiös.
  • Att ta en persons hem för att han eller hon kommer från ett annat land.
  • Att inte låta någon som är medborgare i ett land rösta på grund av att han eller hon har "fel" egenskaper, vilket nämns i början av artikeln.
  • Våld mot någon på grund av att de har en (eller någon) religion, eller en annan religion än förövarens.

Många människor, grupper och länder anser att det är mycket viktigt att skydda de mänskliga rättigheterna. Men det är inte alla i världen som tror på mänskliga rättigheter. Om människor som inte tror på mänskliga rättigheter har politisk makt kan de skada många människor. Även om dessa människor inte har någon politisk makt kan de vara våldsamma mot andra människor. Det finns många människor som arbetar för att skydda allas mänskliga rättigheter; en del av dessa är regeringsgrupper och en del är inte med i någon regering. De kallas ibland för människorättsorganisationer. Amnesty International och Human Rights Watch är exempel på människorättsorganisationer.



Relaterade sidor



Frågor och svar

F: Vad är mänskliga rättigheter?


S: Mänskliga rättigheter är de rättigheter och friheter som alla människor bör ha. De omfattar saker som yttrandefrihet, rätten till en rättvis rättegång och rätten att behandlas lika oavsett ras, religion, etnicitet, nationalitet, ålder, kön, politisk övertygelse (eller någon annan typ av övertygelse), intelligens, funktionshinder, sexuell läggning eller könsidentitet.

F: Varifrån kommer de mänskliga rättigheterna?


S: Mänskliga rättigheter är skyddade som lagstadgade rättigheter i nationell och internationell rätt. Idéerna om mänskliga rättigheter beskrevs först i artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR).

F: Är de mänskliga rättigheterna universella?


Svar: Ja. De mänskliga rättigheterna är avsedda för alla - de måste behandlas globalt på ett rättvist och jämlikt sätt på samma villkor med samma vikt.

F: Är det möjligt att bara bevilja vissa mänskliga rättigheter?


S: Nej. Varje person har alla dessa mänskliga rättigheter - de kan inte delas upp eller beviljas selektivt.

F: Hur kan vi se till att alla är medvetna om sina mänskliga rättigheter?


S: Det är viktigt att utbilda människor om deras grundläggande mänskliga rättigheter så att de vet vad de har rätt till och hur de kan skydda dem vid behov. Detta kan göras genom kampanjer som genomförs av regeringar eller icke-statliga organisationer samt genom medier som tv- och radioprogram eller artiklar och videor på nätet.

F: Vad innebär det att de mänskliga rättigheterna är odelbara?


S: Odelbarhet innebär att alla mänskliga rättigheter måste respekteras tillsammans - ingen ska ha mer eller mindre än en annan person när det gäller deras grundläggande rättigheter enligt internationell rätt. Alla människor har lika rätt till detta skydd oavsett vem de är eller var de kommer ifrån.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3