Mänskliga rättigheter

Historia

Idén om mänskliga rättigheter har sitt ursprung i idéer som finns i religion och filosofi i Västeuropa. Den moderna västerländska idén om mänskliga rättigheter började med den europeiska upplysningen. På 1500-talet började vissa människor föreslå att alla hade religiös och politisk rätt att välja sin religion och sina ledare. Denna typ av tänkande var viktigt i det engelska inbördeskriget. Efter kriget argumenterade filosofen John Locke för att människor borde ha dessa rättigheter; han var en av de första som kallade dem "mänskliga rättigheter". Dessa idéer var också viktiga i den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen på 1700-talet.

På 1800-talet var John Stuart Mill en viktig filosof som också tänkte på mänskliga rättigheter. Han menade att människor borde kunna bestämma över sina egna kroppar och sinnen. Han talade om tre speciella idéer:

• yttrandefrihet
• mötesfrihet
• Frihet att göra vad man vill om det inte skadar andra (även om andra tycker att det är dåligt).

Hegel var en filosof som talade om idén om den fria viljan. Han talade också om vad som gör en person fri: att en person måste ha vissa relationer med andra människor för att ha sann frihet. En person måste kunna:

• egen egendom
• ingå avtal med andra människor
• ge moraliska löften till människor
• leva med vem som helst
• få skydd mot lagar
• ha en röst i regeringen

Lagar

Eftersom människor anser att de mänskliga rättigheterna är viktiga, stiftar länder lagar för att skydda dem. Dessa lagar säger att regeringar inte kan ta ifrån människor deras grundläggande rättigheter. De ser till att människor som tar ifrån andra människor deras rättigheter straffas.

Vissa stora politiska organisationer har gjort uttalanden som främjar mänskliga rättigheter. Dessa är inte lagar, men de påverkar oss ändå. Om grupper eller länder inte följer dessa uttalanden kommer andra att fördöma dem (säga att de är mycket dåliga), och då kanske folk inte pratar med dem, gör affärer med dem eller hjälper dem.

Några av de viktigaste platserna där lagar om mänskliga rättigheter skrivs in är i konstitutionerna. Förenta staternas konstitution och Frankrikes konstitution är två av de äldsta lagarna som bygger på mänskliga rättigheter.

1948 utfärdade FN den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Detta är ett allmänt respekterat dokument som beskriver vad FN anser vara mänskliga rättigheter. Den är inte en lag, men den utgör grunden för två viktiga avtal:

• Den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
• Den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Dessa är FN:s konventioner om mänskliga rättigheter: avtal mellan människor eller länder. De länder som undertecknar dessa två konventioner förbinder sig att följa dem.

Utöver dessa deklarationer och konventioner finns det många fördrag och dokument som upprättats av FN och andra internationella organisationer. Dessa fördrag och dokument kallas "internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter".

Deklaration om människans och medborgarens rättigheter, godkänd av Frankrikes nationalförsamling den 26 augusti 1789.

Förteckning över mänskliga rättigheter

Alla är inte överens om vad de grundläggande mänskliga rättigheterna är. Det är uppenbart att det är få länder som tillåter alla dessa rättigheter. Det finns också länder där rättigheterna inte är olagliga, men där ingenting görs för att främja dem. Här är en lista över några av de mest erkända rättigheterna:

Grundläggande rättigheter

• Rätt att leva
• Att vara medborgare i ett land
• Rätt till bostad
• Rätt till en rättvis rättegång
• Att äga egendom

Säkerhet

• Trygghet mot våld (fysiskt, psykiskt och sexuellt)
• Att söka asyl om ett land behandlar dig illa
• Rättvis rättegång och att betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad.

Allmänna friheter i livet

• Rätt till utbildning
• Hälsovård (sjukvård)
• Att tro och utöva den religion man vill

Rättigheter i samband med sexualitet och fortplantning

• Rätt till äktenskap och familj
• Jämlikhet mellan män och kvinnor, kvinnors rättigheter.
• Inte tvingas till äktenskap
• Rätten att uttrycka sin sexuella läggning

Politiska friheter

• Rätten att uttrycka sig: yttrandefrihet
• För att rösta
• Att fredligt protestera (tala mot) en regering eller grupp.
• För att göra en framställning

Missbruk

Missbruk innebär att avsiktligt skada en eller flera personer fysiskt, mentalt, känslomässigt eller verbalt en eller flera gånger. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna följer på samma sätt, även med hänsyn till de universella rättigheterna. Kränkningar av mänskliga rättigheter sker när en person skadas på ett sätt som kränker (går emot) hans/hennes mänskliga rättigheter. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna kallas också ofta för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Exempel på kränkningar eller brott mot mänskliga rättigheter är:

• Att sätta en person i fängelse för att han eller hon har sagt att regeringen gör dåliga saker, eller för att han eller hon är religiös eller icke-religiös.
• Att ta en persons hem för att han eller hon kommer från ett annat land.
• Att inte låta någon som är medborgare i ett land rösta på grund av att han eller hon har "fel" egenskaper, vilket nämns i början av artikeln.
• Våld mot någon på grund av att de har en (eller någon) religion, eller en annan religion än förövarens.

Många människor, grupper och länder anser att det är mycket viktigt att skydda de mänskliga rättigheterna. Men det är inte alla i världen som tror på mänskliga rättigheter. Om människor som inte tror på mänskliga rättigheter har politisk makt kan de skada många människor. Även om dessa människor inte har någon politisk makt kan de vara våldsamma mot andra människor. Det finns många människor som arbetar för att skydda allas mänskliga rättigheter; en del av dessa är regeringsgrupper och en del är inte med i någon regering. De kallas ibland för människorättsorganisationer. Amnesty International och Human Rights Watch är exempel på människorättsorganisationer.

Relaterade sidor

• FN:s råd för mänskliga rättigheter
• FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter
• Världsfred