Frankenstein — Mary Shelleys roman om skapelsen (The Modern Prometheus)

Frankenstein; or, The Modern Prometheus är en roman skriven av Mary Shelley. Den handlar om en varelse som skapas genom ett märkligt vetenskapligt experiment. Shelley började skriva berättelsen när hon var nitton år. Den publicerades när hon var tjugoett. Den första upplagan publicerades anonymt i London 1818. Shelleys namn förekommer på den andra upplagan som publicerades i Frankrike 1823.

Shelley hade rest i regionen Genève i Schweiz, där en stor del av berättelsen utspelar sig. Idéer om ockultism var ett samtalsämne bland hennes reskamrater, särskilt hennes framtida make Percy Bysshe Shelley. Mary, Percy, Lord Byron och hans läkare John Polidori beslutade att utlysa en tävling för att se vem som kunde skriva den bästa skräckhistorien. Efter att ha funderat i veckor på vad hennes möjliga berättelse kunde vara drömde Shelley om en vetenskapsman som skapade liv och blev förskräckt av resultatet. Hon skrev då Frankenstein.

Sedan romanen publicerades används namnet "Frankenstein" ofta för att referera till själva monstret. Denna användning anses ibland vara felaktig, men de som kommenterar användningen av Frankenstein anser att betydelsen "monster" är väletablerad och att den är godtagbar. I romanen kallas monstret för "varelse", "monster", "djävul", "stackare", "usel insekt", "demon", "varelse" och "det". När monstret talar till Victor Frankenstein hänvisar det till sig själv som "Adam av ditt arbete", och på andra ställen som någon som "skulle ha" varit "din Adam", men som i stället är "din fallna ängel".

Handling och struktur

Romanen är uppbyggd som en ramberättelse: historien återges genom brev och flera inramande berättare. Den inleds med kapten Robert Waltons brev från en expedition i Arktis, där han träffar Victor Frankenstein. Victor berättar sedan i detalj om sin uppväxt, sina studier i naturfilosofi, hur han skapade varelsen och följderna av detta. Varelsens egen berättelse återges också — den konfronterar Victor och redogör för sina upplevelser, sin utbildning och sin växande bitterhet. Den flerstämmiga strukturen låter läsaren se olika perspektiv på skuld, ansvar och lidande.

Personer

• Victor Frankenstein – den vetenskapsman som skapar varelsen. Han är ambitiös, intellektuell men också fångad av sin egen stolthet och plågas av skuldkänslor.
• Varelsen – namnlös i romanen, intelligent och känslig, men avskydd på grund av sitt utseende. Den söker gemenskap och rättvisa men drivs till våld efter upprepade avvisanden.
• Robert Walton – sjökaptenen vars brev bildar ramverket för berättelsen. Hans strävan efter berömmelse och vetskap speglar Victors ambitioner.
• Biroller: Elizabeth Lavenza, Henry Clerval, Victor familjemedlemmar samt andra som påverkas av Victors oförsiktighet.

Tema och motiv

Romanen behandlar flera centrala teman som fortsatt gör den relevant:

• Skapelse och ansvar: Frågor om vem som bär ansvar för en skapelse — skaparen eller samhället — är centrala.
• Ambition och vetenskapens gränser: Victors strävan efter att överskrida naturens gränser leder till katastrof, vilket var en viktig oro i romantikens tid och återklingar i dagens bioetiska debatter.
• Isolation och utanförskap: Både Victor och varelsen lider av ensamhet; romanen utforskar hur isolering påverkar moral och handling.
• Identitet och mänsklighet: Varelsens försök att lära sig språk, kultur och moral ifrågasätter vad som gör någon mänsklig.
• Prometheusmyten: Undertiteln "The Modern Prometheus" anspelar på myten om Prometheus som gav elden till människan — en parallell till Victors gåva (och förbannelse) av liv.

Bakgrund och influenser

Utöver den omtalade tävlingen under vistelsen i Genève var Shelley influerad av naturfilosofi och samtidens vetenskapliga diskussioner. Experiment av forskare som Luigi Galvani (elektricitets experiment) och idéer om livets ursprung fanns i intellektuella kretsar. Också gotisk litteratur, klassisk mytologi och personliga erfarenheter — inklusive Mary Shelleys egna förluster och reflektioner kring moderskap och död — präglar romanen.

Publicering och mottagande

Den första upplagan 1818 gavs ut anonymt och möttes av både beröm och kritik. Kritiken rörde ofta den moraliska och religiösa dimensionen av att "leka Gud". Mary Shelley reviderade texten inför senare upplagor; 1831 gav hon ut en omarbetad och längre version med förord som förklarade författarskapet och hennes avsikter. Sedan dess har romanen vuxit i status och räknas idag som en klassiker i både gotisk litteratur och tidig science fiction.

Tolkningar och betydelse

Frankenstein har tolkats på många sätt: som en varning mot otyglad vetenskap, som en kommentar om social alienation, som en feministisk text (med tanke på frågor om reproduktion och moderskap) och som en existentiell undersökning av vad det innebär att vara människa. I modern tid läses romanen ofta i relation till bioteknik, kloning och AI – tematik som gör berättelsen fortsatt aktuell.

Kulturell påverkan och adaptioner

Romanens bildspråk och gestaltningar har fått stort genomslag i teater, film, radio och bildkonst. Den mest ikoniska filmfiguren — Boris Karloffs tolkning i Universalstudions Frankenstein (1931) regisserad av James Whale — bidrog starkt till att namnet "Frankenstein" i folklig mening kom att syfta på varelsen snarare än skaparen. Sedan dess har berättelsen tolkats om och återberättats i otaliga versioner: satirer, dramatiseringar, moderna omarbetningar och vetenskapskritiska reflektioner.

Språk och översättningar

Mary Shelleys roman har översatts till många språk och finns i flera varianter och utgåvor. Textens många teman och komplexa narrativa struktur gör den rik för akademiska analyser och populära tolkningar. Vid läsning i översättning kan formuleringar och detaljer skilja sig mellan olika utgåvor (särskilt mellan 1818-, 1823- och 1831-utgåvorna).

Varför läsa Frankenstein idag?

Romanen kombinerar spänning med djupa etiska frågeställningar och språklig elegans. Den bjuder på både gotisk atmosfär och filosofisk eftertanke — och ställer frågor om mänsklighet, ansvar och konsekvenserna av teknologisk framgång som fortfarande är relevanta i samtiden.

För vidare läsning: sök efter akademiska introduktioner till Mary Shelleys verk, läs jämförande studier mellan utgåvorna 1818 och 1831, och utforska kritiska analyser som tar upp genus-, vetenskaps- och kulturhistoriska perspektiv.

Plot

Victor Frankenstein är en vetenskapsman som vill skapa livet självt. Han syr ihop delar från döda kroppar av brottslingar som avrättats i galgen. Han väcker sin skapelse till liv under en elektrisk storm. Monstret skrämmer Frankenstein. Det börjar döda utan anledning eller orsak. Frankenstein jagar monstret till Arktis och dör i jakten på varelsen. Monstret försvinner i dimman.

Olika upplagor av boken

Frågor och svar

F: Vad är Frankenstein; or, The Modern Prometheus?

F: När publicerades den första upplagan av romanen?

F: Vem skrev berättelsen?

F: Vart reste Shelley för att inspireras till att skriva denna berättelse?

F: Vilka ämnen diskuterades bland Shelleys resekamrater som påverkade hennes skrivande?

F: Hur fick Mary en idé till sin skräckhistoria?

Sök med bokstav