Freenet – decentraliserat, censurresistent P2P-nätverk för anonym publicering

Upptäck Freenet — ett decentraliserat, censurresistent P2P-nätverk för anonym publicering och fri informationsdelning. Lär dig hur det skyddar identitet och data.

Freenet är ett decentraliserat nätverk (som finns på många maskiner) och är censurresistent, vilket innebär att det inte är lätt för någon annan än författarna att ta bort innehåll. Uppgifterna lagras på många maskiner. Freenet skapades av Ian Clarke. Freenet har som mål att tillhandahålla yttrandefrihet och informationsfrihet genom ett peer-to-peer-nätverk med skydd av användarens identitet. Freenet fungerar genom att man samlar den frivilliga bandbredden och lagringsutrymmet på medlemsmaskinerna så att användarna anonymt kan publicera (placera eller ladda upp) eller hämta (hämta eller ladda ner) olika typer av information. Ur användarens perspektiv kan Freenet helt enkelt ses som en stor lagringsenhet.

Freenet har utvecklats kontinuerligt sedan 2000; en version 1.0 har ännu inte släppts, men nuvarande versioner kan användas. Projektet har redan genomgått en grundlig omskrivning (omprogrammering) för version 0.7. Freenet är fri programvara.

Hur Freenet fungerar

Freenet är ett distribuerat lagrings- och överföringssystem där varje deltagande dator (en "nod") bidrar med bandbredd och diskutrymme. Data som publiceras delas upp i krypterade block som lagras redundanta på många noder. När någon begär ett objekt skickas förfrågan genom nätverket och routas mot de noder som sannolikt har blocken. Sökvägar och innehållsrouting bygger på nycklar och närhet i ett logiskt adressutrymme, inte på maskinernas verkliga nätverksadresser.

Nycklar och adressering

I Freenet pekas innehåll ut med särskilda nyckeltyper som bestämmer hur informationen hittas och uppdateras. Vanliga typer är:

• CHK (Content Hash Key) – en adress baserad på ett kryptografiskt hashvärde av innehållet. CHK används för oföränderliga objekt: samma data ger samma CHK.
• SSK (Signed Subspace Key) – används för signerade objekt där publiceringsnyckeln (en privat/ offentlig nyckelpar) kan verifiera upphovet.
• USK (Updatable Subspace Key) – gör det möjligt att uppdatera innehåll under samma "adress" genom att publicera nya versioner signerade av innehavaren av nyckelparet.

Anonymitet och begränsningar

Freenet designar för anonymitet genom att varje nod agerar som både klient och router, och genom att all trafik och lagring är krypterad så att en enskild nod inte enkelt kan se vilka som är avsändare eller mottagare. Det finns även en så kallad "darknet"-mode där du bara ansluter till noder som du litar på (vän-till-vän), vilket ökar säkerheten.

Det är viktigt att förstå begränsningarna: anonymiteten är inte absolut. Trafikanalys, avancerade attacker eller felaktig användning (till exempel publicering av personlig information) kan kompromettera anonymiteten. Freenet har hög latens och är inte byggt för realtidsapplikationer som videosamtal eller snabb fildelning.

Användningsområden

Freenet används för flera syften där censurresistens och anonym publicering är viktiga, exempelvis:

• Publicering av känslig information och whistleblowing-material.
• Freesites – webbplatser som endast är tillgängliga inom Freenet.
• Meddelandetjänster och forum med fokus på anonymitet.
• Arkivering och distribution av dokument där upphovspersonen vill förhindra att material tas bort centralt.

Samtidigt förekommer också missbruk av tekniken, vilket innebär juridiska och etiska avvägningar för användare och operatörer.

Prestanda och databevarande

Data i Freenet replikerar och cachas automatiskt beroende på efterfrågan. Populärt innehåll tenderar att finnas kvar längre eftersom det efterfrågas och därmed replikerar sig i nätverket. Mindre efterfrågat innehåll kan med tiden tas bort från enskilda noder om utrymmet behövs. Det finns metoder och inställningar för att försöka "pinna" eller göra innehåll mer persistent, men Freenet är i grunden optimerat för distribuerad, efterfrågestyrd lagring snarare än permanent arkivering.

Installera och komma igång

Freenet körs vanligtvis som ett program på din dator som öppnar en lokal webbtjänst (ofta åtkomlig via webbläsaren på en lokal adress). Gränssnitt och installationspaket finns för flera operativsystem. Efter installation väljer många att köra i opennet (ansluter till godtyckliga noder) eller i darknet (ansluter bara till betrodda kontakter) beroende på önskad säkerhetsnivå.

All användning kräver att du är uppmärksam på inställningar för bandbredd, diskanvändning och säkerhetskonfigurationer. Läs dokumentationen noga och använd senaste versionen för att få säkerhetsfixar och förbättringar.

Juridiska och etiska aspekter

Freenets förmåga att göra innehåll svårare att censurera har både positiva och negativa konsekvenser. Det kan skydda yttrandefrihet och säker kommunikation i förtryckta miljöer, men kan också användas för att sprida olagligt material. Som användare bör du vara medveten om lagar i din jurisdiktion samt etiska överväganden. Att driva en Freenet-nod innebär också att en del data kan passera eller temporärt lagras på din maskin — tänk igenom risker och ansvar innan du deltar.

Tips för säker användning

• Använd darknet-läget om du vill minimera exponering och endast ansluta till betrodda noder.
• Undvik att publicera personlig information som kan knyta innehåll till din verkliga identitet.
• Håll programvaran uppdaterad och konfigurera bandbredd/disklagring enligt dina möjligheter.
• Var försiktig med att kombinera anonymitetstjänster utan att först kontrollera konsekvenserna — ibland kan felaktig kombination leda till försämrad anonymitet.

För mer detaljerad teknisk information, manualer och senaste versioner, se Freenets officiella dokumentation och projektets webbplats.

Frågor och svar

F: Vad är Freenet?

F: Vad betyder censurresistent i samband med Freenet?

F: Vem skapade Freenet?

F: Hur fungerar Freenet?

F: Vad är målet med Freenet?

F: Har Freenet släppts i version 1.0?

F: Är Freenet fri programvara?

Sök med bokstav