Censur – definition, orsaker, exempel och koppling till yttrandefrihet
Utforska censur: definition, vanliga orsaker, konkreta exempel och hur det påverkar yttrandefrihet och pressfrihet globalt.
Censur är när en myndighet (t.ex. en regering eller en religion) avskärmar eller undertrycker kommunikation. Begreppet innefattar både att förhindra att information sprids från början och att ta bort eller ändra material efter att det publicerats.
Orsaker och motiv
Det finns många skäl till att censur används. I grunden handlar det om att kontrollera vilka idéer, fakta och uttryck som når allmänheten. Vanliga motiv är:
- Säkerhet: Skydda militära hemligheter eller nationell säkerhet.
- Politiskt maktbevarande: Förhindra kritik av makthavare eller avvikande politiska röster.
- Kulturella och religiösa normer: Skydda det som uppfattas som moraliskt eller religiöst acceptabelt.
- Offentlig ordning: Hindra uppvigling, hatpropaganda eller innehåll som kan orsaka våld.
- Ekonomiska intressen: Skydda affärshemligheter eller förhindra ekonomisk skada för vissa aktörer.
Vad en censor gör
En censor är en person eller enhet vars uppgift är att granska texter, konstverk, filmer, webbplatser och andra typer av medier och vid behov ta bort eller förändra material. Censorer kan arbeta för staten, religiösa institutioner, privata företag eller plattformar på nätet. Motiven kan variera från att skydda barn och säkerhet till rena maktpolitiska syften. Begreppet används ofta som en förolämpning, särskilt i debatter där yttrandefriheten står i centrum.
Olika former av censur
- Formell statscensur: Lagstiftning och myndighetsbeslut som förbjuder eller begränsar vissa uttryck.
- Förhandsgranskning: Media måste få innehåll godkänt innan publicering.
- Efterhandsåtgärder: Böter, rättegångar eller borttagning av redan publicerat material.
- Ekonomisk press: Annonsbojkott, indragna licenser eller ekonomiska sanktioner mot medier.
- Digital filtrering och blockering: Teknik som stoppar åtkomst till webbplatser, sociala medier eller tjänster.
- Självcensur: När journalister, forskare eller konstnärer avstår från att publicera för att undvika repressalier.
Exempel och gränser i praktiken
När det råder yttrandefrihet och pressfrihet kan det mesta av informationen publiceras, men även i länder med stark pressfrihet finns begränsningar. Exempel:
- Journalister publicerar normalt inte militära operativt hemliga uppgifter, som var trupper ska förflyttas. Sådan information kan skada rikets säkerhet och därför begränsas ofta.
- Pornografi censureras i vissa länder eftersom det anses vara omoraliskt eller skadligt för vissa grupper. Av dessa skäl kan en regeringen ibland gripa eller åtala den som publicerar sådan material.
- Hets mot folkgrupp, barnpornografi och uppmaningar till våld är exempel på innehåll som i många rättssystem förbjuds även om yttrandefrihet gäller.
Censur och lagstiftning
Rättsliga ramar varierar kraftigt mellan länder. Internationella konventioner, som Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och FN:s deklarationer, skyddar i grunden rätten till yttrandefrihet, men tillåter också begränsningar inom ramen för lagen när det är nödvändigt för bland annat säkerhet, ordning eller skydd av andras rättigheter. Tolkningen av dessa undantag är föremål för mycket juridisk och politisk debatt.
Digital censur och internet
Med internet har censurens tekniker förändrats och blivit både mer effektiva och mer subtila. Exempel på digital censur:
- Blockering av webbplatser eller sociala medier på nätoperatörsnivå.
- Algoritmisk nedprioritering eller innehållsmoderering på plattformar.
- Massövervakning som leder till att människor självcensurerar.
Därför förekommer även en debatt om teknikföretagens ansvar och om gränserna mellan privat moderering och statlig censur.
Effekter och kritik
Censur kan skydda vissa samhällsintressen, men den kan också få negativa konsekvenser:
- Minskad demokrati och insyn i makthavarnas agerande.
- Hämmad konstnärlig och vetenskaplig utveckling.
- Felaktig eller ofullständig historieskrivning när fakta felaktigt tas bort eller ändras.
- Ökad självcensur och rädsla hos medborgare och journalister.
Hur man kan bemöta censur
Det finns flera lagliga och fredliga sätt att motverka censur:
- Rättsliga prövningar och överklaganden i domstol där lagstiftning eller åtgärder kan utmanas.
- Opinionsbildning, civilsamhällets arbete och internationell uppmärksamhet för att sätta press på makthavare.
- Forskning, dokumentation och arkivering för att bevara förbjuden eller hotad information.
- Tekniska verktyg kan ibland användas för att kringgå blokader, men sådana metoder kan vara lagligt komplicerade och riskfyllda beroende på land och situation.
Slutsats
Censur är ett komplext fenomen som rör makt, säkerhet, moral och rättigheter. Diskussionen om när och hur censur ska användas pågår ständigt, både i lagstiftning och i samhällsdebatt. Samtidigt är skyddet för yttrandefrihet och pressfrihet centralt för en öppen och demokratisk diskussion om vilka begränsningar som är acceptabla.
Censurerade tidningsartiklar från den portugisiska tidningen "Noticias da Amadora", 1970
Titelbladet till Index Librorum prohibitorum, en förteckning över böcker som den katolska kyrkan förbjöd, publicerad på 1600-talet.
Skäl
Oftast censureras saker av en eller flera av följande orsaker:
- Moralisk censur: Man anser att vissa fakta kan vara olämpliga för publiken. Det finns många länder som begränsar vem som får se pornografi. Dessutom kan det vara förbjudet att visa eller skriva om vissa former av pornografi, till exempel barnpornografi. Också obscena ord kan vara förbjudna. Sedan omkring 1960 har påtryckningsgrupper försökt stoppa användningen av vissa ord till förmån för andra. Detta har skett särskilt med ord som beskriver ras och kön.
- Militär censur: I ett krig kan alla nyhetsrapporter censureras. Detta görs för att garantera att fienden inte kan få information som kan användas för att planera en attack. Mycket ofta omfattar detta storleken på de militära trupperna, men även de strategier och taktiker som används.
- Politisk censur: En regering (eller ett politiskt parti) kan hålla tillbaka vissa typer av information. Detta görs för att undvika uppror eller förlägenhet.
- Religiös censur: Ofta finns det en dominerande religion som tar bort eller ändrar vissa typer av information. Exempel på detta är Vatikanen som censurerade Galileo Galilei, eller den iranska ayatollan Khomeini som förbjöd Salman Rushdies roman De sataniska verserna. I Rumänien undervisar många skolor inte längre i evolution, och många skolor i USA och Storbritannien vägrar att diskutera kreationism.
- Företagscensur: (Ofta stora) företag stoppar publiceringen av material eftersom det visar några av deras affärsidéer eller deras anställda i dålig dager, och dålig dager är inte bra.
Debatt
Det finns många diskussioner om när censur ska vara tillåten. USA:s president Richard Nixon censurerade till exempel New York Times när de försökte publicera artiklar om Pentagonpappren, en grupp hemliga militära dokument som visade att Nixon och militären ljög om Vietnamkriget. Högsta domstolen upphävde censuren i målet New York Times Co v. United States och sade att Nixon inte hade visat att det skulle vara farligt för militären, bara pinsamt. I andra länder arresteras journalister och bloggare (som vanligtvis inte betraktas som journalister) ibland för att de säger dåliga saker om regeringen. I Egypten arresterades Kareem Amer, som är känd för att ha förolämpat islam och kallat Egyptens president Hosni Mubarak för diktator.
Icke-statlig censur
Det är inte bara regeringar som censurerar information. När historieavdelningen vid Middlebury College till exempel inte tillät professorerna att acceptera Wikipedia som källa i uppsatser sa vissa att det var censur. Detta berodde på att institutionen talade om för professorerna (som vanligtvis har akademisk frihet) vilka verk de bör eller inte bör acceptera. Ibland tillåter en grupp eller en webbplats inte vissa fakta, artiklar och bilder som de inte tycker ska visas. Det finns mycket debatt om skillnaden mellan censur och redigering, det vill säga att bestämma vad som ska publiceras eller inte.
Censur av kunskap
Ibland censureras kunskap eftersom man tror att den vanliga människan kan skadas av att få tillgång till den.
Slate Magazine skrev att på 1700-talet stoppade den franska kungens råd distributionen av Encyclopédie eftersom den "förstörde den kungliga auktoriteten och uppmuntrade en anda av oberoende och revolt".
Den kinesiska regeringen har blockerat det kinesiskspråkiga Wikipedia sedan juni 2015.
Den 16 juli 2019 publicerade National Post en artikel om en kvinna som inte längre fick vara med på Twitter. Lindsay Shepherd som beskrivs som en förespråkare för yttrandefrihet hävdade att twitter har varit alltför ivriga att censurera högerorienterade offentliga personer. Shepherd var lärarassistent vid Wilfrid Laurier University.
Relaterade sidor
- Filmcensur
- Googles censur
- Reportrar utan gränser
- Wikileaks
Frågor och svar
F: Vad är censur?
S: Censur är när en myndighet (t.ex. en regering eller religion) eller en annan grupp avskärmar eller undertrycker kommunikation. Detta kan göras av olika skäl, t.ex. för att skydda militära hemligheter, stoppa omoraliska eller antireligiösa verk eller för att behålla den politiska makten.
F: Vilka är censorer?
S: Censorer är personer vars uppgift är att titta på alla typer av medier och ta bort material som har bedömts som felaktigt, skadligt, känsligt eller obekvämt av regeringen eller en annan myndighet.
F: Ses censur alltid som en förolämpning?
S: Ja, censur används nästan alltid som en förolämpning och det finns mycket debatt om vad censur är och när det är okej.
F: Finns det några begränsningar för vad som kan publiceras i länder med yttrande- och pressfrihet?
S: Även i utvecklade länder med stor pressfrihet finns det vissa saker som inte får publiceras. Till exempel får journalister vanligtvis inte publicera många hemligheter om militären och pornografi kan censureras i vissa länder eftersom det anses vara omoraliskt.
F: Vad händer om någon publicerar något som har censurerats?
S: Om någon publicerar något som har censurerats kan han eller hon bli arresterad av regeringen.
F: Varför censurerar regeringar visst material?
S: Regeringar censurerar visst material för att skydda militära hemligheter, stoppa omoraliska eller antireligiösa verk och behålla den politiska makten.
F: Hur påverkar censur samhället i dag? S: Censur påverkar dagens samhälle genom att begränsa tillgången till information, vilket kan leda till bristande kunskap om viktiga ämnen och frågor i samhället. Den begränsar också kreativiteten genom att förhindra att vissa uttrycksformer delas offentligt, vilket kan begränsa den konstnärliga utvecklingen inom ett samhälle.
Sök