Censur

Skäl

Oftast censureras saker av en eller flera av följande orsaker:

• Moralisk censur: Man anser att vissa fakta kan vara olämpliga för publiken. Det finns många länder som begränsar vem som får se pornografi. Dessutom kan det vara förbjudet att visa eller skriva om vissa former av pornografi, till exempel barnpornografi. Också obscena ord kan vara förbjudna. Sedan omkring 1960 har påtryckningsgrupper försökt stoppa användningen av vissa ord till förmån för andra. Detta har skett särskilt med ord som beskriver ras och kön.
• Militär censur: I ett krig kan alla nyhetsrapporter censureras. Detta görs för att garantera att fienden inte kan få information som kan användas för att planera en attack. Mycket ofta omfattar detta storleken på de militära trupperna, men även de strategier och taktiker som används.
• Politisk censur: En regering (eller ett politiskt parti) kan hålla tillbaka vissa typer av information. Detta görs för att undvika uppror eller förlägenhet.
• Religiös censur: Ofta finns det en dominerande religion som tar bort eller ändrar vissa typer av information. Exempel på detta är Vatikanen som censurerade Galileo Galilei, eller den iranska ayatollan Khomeini som förbjöd Salman Rushdies roman De sataniska verserna. I Rumänien undervisar många skolor inte längre i evolution, och många skolor i USA och Storbritannien vägrar att diskutera kreationism.
• Företagscensur: (Ofta stora) företag stoppar publiceringen av material eftersom det visar några av deras affärsidéer eller deras anställda i dålig dager, och dålig dager är inte bra.

Debatt

Det finns många diskussioner om när censur ska vara tillåten. USA:s president Richard Nixon censurerade till exempel New York Times när de försökte publicera artiklar om Pentagonpappren, en grupp hemliga militära dokument som visade att Nixon och militären ljög om Vietnamkriget. Högsta domstolen upphävde censuren i målet New York Times Co v. United States och sade att Nixon inte hade visat att det skulle vara farligt för militären, bara pinsamt. I andra länder arresteras journalister och bloggare (som vanligtvis inte betraktas som journalister) ibland för att de säger dåliga saker om regeringen. I Egypten arresterades Kareem Amer, som är känd för att ha förolämpat islam och kallat Egyptens president Hosni Mubarak för diktator.

Icke-statlig censur

Det är inte bara regeringar som censurerar information. När historieavdelningen vid Middlebury College till exempel inte tillät professorerna att acceptera Wikipedia som källa i uppsatser sa vissa att det var censur. Detta berodde på att institutionen talade om för professorerna (som vanligtvis har akademisk frihet) vilka verk de bör eller inte bör acceptera. Ibland tillåter en grupp eller en webbplats inte vissa fakta, artiklar och bilder som de inte tycker ska visas. Det finns mycket debatt om skillnaden mellan censur och redigering, det vill säga att bestämma vad som ska publiceras eller inte.

Censur av kunskap

Ibland censureras kunskap eftersom man tror att den vanliga människan kan skadas av att få tillgång till den.

Slate Magazine skrev att på 1700-talet stoppade den franska kungens råd distributionen av Encyclopédie eftersom den "förstörde den kungliga auktoriteten och uppmuntrade en anda av oberoende och revolt".

Den kinesiska regeringen har blockerat det kinesiskspråkiga Wikipedia sedan juni 2015.

Den 16 juli 2019 publicerade National Post en artikel om en kvinna som inte längre fick vara med på Twitter. Lindsay Shepherd som beskrivs som en förespråkare för yttrandefrihet hävdade att twitter har varit alltför ivriga att censurera högerorienterade offentliga personer. Shepherd var lärarassistent vid Wilfrid Laurier University.

Relaterade sidor

• Filmcensur
• Googles censur
• Reportrar utan gränser
• Wikileaks