Gaskompressor – vad det är, funktion, typer och användningsområden
En gaskompressor är en mekanisk anordning som ökar trycket i en gas genom att minska dess volym. Kompression av en gas ökar naturligtvis dess temperatur. När gasen är luft kallas maskinen för en luftkompressor.
Kompressorer liknar pumpar: båda ökar trycket på en vätska och båda kan transportera vätskan genom ett rör. Eftersom gaser är komprimerbara minskar kompressorn också gasens volym. Vätskor är relativt inkompressiva, så en pump har som främsta uppgift att transportera vätskor.
Funktion och termodynamik
En gaskompressors grundläggande funktion är att överföra mekanisk energi (ofta från en elmotor eller förbränningsmotor) till gasen för att öka dess tryck. Kompression kan ske på olika termodynamiska sätt:
- Isoterm kompression — gasens temperatur hålls nästan konstant (kräver värmeutbyte) vilket ger lägre energibehov än adiabatisk kompression.
- Adiabatisk kompression — ingen värme överförs under processen, temperatursökningen blir större och energibehovet högre.
- Polytropisk kompression — en mellanform där viss värmeutväxling sker; ofta används detta som praktisk modell för verkliga kompressorer.
Vanliga typer av kompressorer
- Kolvkompressor (reciprocating) — arbetar med kolvar i cylindrar och används ofta vid höga tryck och relativt låga flöden.
- Skruvkompressor (rotary screw) — två snedställda skruvar som fångar och komprimerar gasen; väl lämpad för kontinuerligt bruk i industrin.
- Centrifugal-/flödeskompressor — använder roterande hjul för att accelerera gasen; bra för stora volymer och höga flöden.
- Vane- och scroll-kompressorer — används i mindre, ofta oljefria applikationer, t.ex. i kylsystem eller laboratorieutrustning.
- Membrankompressor (diaphragm) — gasen separeras från drivmediet via en flexibel membran, lämplig när gasen måste hållas ren eller för farliga gaser.
Komponenter och konstruktion
En typisk kompressor innehåller:
- Drivmotor (elektrisk eller förbränningsmotor)
- Insugsfilter för att rena inkommande gas
- Kompressionsdel (kolv, skruvar, hjul etc.)
- Värmeväxlare/intercooler och aftercooler för att avleda värme mellan kompressionssteg
- Ventiler och tätningar
- Smörj- och oljesystem (för oljesmorda varianter) samt oljeseparatorer
- Tryck- och temperatursensorer samt säkerhetsventiler
Användningsområden
Gaskompressorer används i många branscher och tillämpningar, bland annat:
- Industriell produktion och verkstäder (tryckluft för verktyg och instrument)
- Processindustri (petrokemi, naturgasbehandling, kemisk industri)
- Gastransport och -lagring (kompression för pipelineöverföring eller underjordisk lagring)
- Kyl- och värmepumpsystem (kompressorn är central i kylekretsar)
- Dykutrustning och andningsgasförsörjning
- Livsmedels- och läkemedelsindustri (krav på oljefria eller hygieniska kompressorer)
- Produktion av gaser som syre, kväve eller väte samt sprutformnings-/flaskblåsning (PET)
Effektivitet och driftsätt
Kompressorns effektivitet påverkas av kompressionsförluster, värmehantering och läckage. För att förbättra effektiviteten används ofta:
- Flera kompressionssteg med intercooling för att minska arbetet per steg
- Återvinning av spillvärme
- Frekvensstyrda motorer för att anpassa varvtal efter behov
- God tätning och regelbundet underhåll för att minimera läckage
Underhåll och säkerhet
Regelbunden service är viktig för säkerhet, livslängd och effektivitet:
- Kontrollera och byta filter, remmar och olja enligt tillverkarens rekommendationer
- Inspektera tätningar och ventiler för läckage
- Övervaka temperaturer och vibrationer för att upptäcka avvikelser
- Säkerhetsanordningar som övertrycksventiler, tryckmätare och nödstopp ska vara i fungerande skick
Skillnaden mellan kompressorer och pumpar
Som tidigare nämnts liknar en kompressor en pump i att båda ökar trycket och kan flytta medier genom rör. Skillnaden är att kompressorer arbetar med komprimerbara medier (gaser) och därigenom även förändrar volym och temperatur markant, medan pumpar huvudsakligen flyttar vätskor som i praktiken är inkompressibla.
Val av kompressor
När du väljer kompressortyp bör du beakta:
- Önskat tryck och flöde
- Gasens renhet och om olja får förekomma
- Drifttid (kontinuerlig eller intermittent användning)
- Energi- och underhållskostnader över livscykeln
- Säkerhets- och miljökrav
Sammanfattningsvis är gaskompressorer mångsidiga maskiner som spelar en central roll i många tekniska system. Rätt val, korrekt drift och regelbundet underhåll är avgörande för säkerhet, effektivitet och lång livslängd.
_Atlas_Copco_portable_compressors_for_construction_work_at_Bahnhof_Rekawinkel.jpg)

En bärbar luftkompressor för byggnadsarbete
Typer av kompressorer
Det finns många olika typer av gaskompressorer. De två huvudkategorierna är:
- Kompressorer med positiv förskjutning med två underkategorier:
- Reciprocering
- Roterande
- Dynamiska kompressorer har också två underkategorier:
- Centrifugal
- Axial
De viktigaste typerna i var och en av de fyra underkategorierna diskuteras nedan.
Centrifugalkompressorer
Centrifugalkompressorer använder en roterande skiva eller ett pumphjul i ett format hölje för att tvinga gasen mot pumphjulets kant, vilket ökar gasens hastighet. En diffusorsektion (divergerande kanal) omvandlar hastighetsenergin till tryckenergi. De används främst för kontinuerlig, stationär drift i industrier som oljeraffinaderier, kemiska och petrokemiska anläggningar och anläggningar för bearbetning av naturgas. De kan användas för allt från 100 hk (75 kW) till tusentals hästkrafter. Med flera steg kan de uppnå extremt höga utgångstryck på över 10 000 psi (69 MPa).
Många stora snötillverkningsanläggningar (t.ex. skidanläggningar) använder denna typ av kompressor. De används också i förbränningsmotorer som kompressorer och turboladdare. Centrifugalkompressorer används i små gasturbinmotorer eller som sista kompressionssteg i medelstora gasturbiner.
Kompressorer med diagonalt eller blandat flöde
Diagonalkompressorer eller blandflödeskompressorer liknar centrifugalkompressorer, men har en radiell och en axiell hastighetskomponent vid utloppet från rotorn. Diffusorn används ofta för att vända det diagonala flödet till den axiella riktningen. Diagonalkompressorn har en diffusor med lägre diameter än motsvarande centrifugalkompressor.
Kompressorer med axiellt flöde
Axialflödeskompressorer använder en serie fläktliknande roterande rotorblad för att gradvis komprimera gasflödet. Stationära statorblad, som är placerade nedströms från varje rotor, omdirigerar flödet till nästa uppsättning rotorblad. Gasflödets area minskar genom kompressorn för att bibehålla ett i stort sett konstant axiellt Machtal. Axialflödeskompressorer används normalt i tillämpningar med höga flöden, t.ex. i medelstora och stora gasturbinmotorer. De är nästan alltid flerstegade. Vid ett tryckförhållande på mer än 4:1 används ofta variabel geometri för att förbättra driften.
Kolvkompressorer
Kolvkompressorer använder kolvar som drivs av en vevaxel. De kan vara antingen stationära eller portabla, kan vara en- eller flerstegs kompressorer och kan drivas av elmotorer eller förbränningsmotorer. Små kolvkompressorer på 5-30 hästkrafter (hk) är vanliga i fordonstillämpningar och är vanligtvis avsedda för intermittent drift. Större kolvkompressorer på upp till 1 000 hk är fortfarande vanliga i stora industriella tillämpningar, men deras antal minskar i takt med att de ersätts av andra typer av kompressorer. Utloppstrycket kan variera från lågt tryck till mycket högt tryck (>5000 psi eller 35 MPa). I vissa tillämpningar, t.ex. luftkompression, sägs flerstegs dubbelverkande kompressorer vara de mest effektiva kompressorerna som finns tillgängliga, men de är vanligtvis större, bullrigare och dyrare än jämförbara roterande enheter.
Kompressorer med roterande skruv
Skruvkompressorer använder två roterande skruvar med positiv förskjutning för att tvinga in gasen i ett mindre utrymme. De används vanligtvis för kontinuerlig drift i kommersiella och industriella tillämpningar och kan vara antingen stationära eller portabla. De kan användas för allt från 3 hp (2,24 kW) till över 500 hp (375 kW) och från lågt tryck till mycket högt tryck (>1200 psi eller 8,3 MPa). De används ofta av reparationsgrupper vid vägkanten för att driva tryckluftsverktyg. Denna typ används också för många överladdare för bilmotorer eftersom den lätt kan anpassas till kolvmotorns insugningskapacitet.
Scrollkompressorer
En scrollkompressor, även kallad scrollpump eller scrollvakuumpump, använder två spiralformade lameller för att pumpa eller komprimera vätskor, t.ex. vätskor och gaser. Skovlarnas geometri kan vara en involuta, en archimedisk spiral eller en hybridkurva. De fungerar jämnare, tystare och tillförlitligare än andra typer av kompressorer.
Ofta är en av rullarna fast, medan den andra kretsar excentriskt utan att rotera, vilket gör att vätskefickor fångas upp och pumpas eller komprimeras mellan rullarna.
Membrankompressorer
En membrankompressor (även kallad membrankompressor) är en variant av den konventionella kolvkompressorn. Kompressionen av gasen sker genom rörelsen av ett flexibelt membran i stället för ett insugningselement. Membranets fram- och återgående rörelse drivs av en stång och en vevaxelmekanism. Endast membranet och kompressorlådan kommer i kontakt med den gas som komprimeras.
Membrankompressorer används för vätgas och komprimerad naturgas (CNG) samt i ett antal andra tillämpningar.
Diverse
Luftkompressorer som säljs till och används av allmänheten är ofta monterade ovanpå en tank för tryckluft. Det finns oljesmorda och oljefria kompressorer. Oljefria kompressorer är önskvärda eftersom olja kan komma in i luftströmmen utan en korrekt utformad avskiljare. För vissa ändamål, t.ex. som kompressor för dykningsluft, kan även lite olja i luftströmmen vara oacceptabelt.


Figur 1: En centrifugalkompressor med ett enda steg.


En animation av en axialkompressor.


Mekanismen hos en scrollpump
Temperatur
Charles lag säger att när en gas komprimeras höjs temperaturen. Det finns tre möjliga förhållanden mellan temperatur och tryck i en gasvolym som komprimeras:
- Isotermisk - gasen håller en konstant temperatur under hela processen. I denna cykel avlägsnas intern energi från systemet i form av värme i samma takt som den tillförs genom det mekaniska arbetet vid kompressionen. Isotermisk kompression eller expansion gynnas av en stor värmeväxlingsyta, en liten gasvolym eller en lång tidsskala (dvs. en liten effektnivå). Med praktiska anordningar är isotermisk kompression vanligtvis inte möjlig att uppnå. Till exempel blir till och med en cykeldäckspump varm vid användning.
- Adiabatisk - I denna process sker ingen värmeöverföring till eller från systemet, och allt tillfört arbete läggs till gasens inre energi, vilket resulterar i temperatur- och tryckökningar. Den teoretiska temperaturökningen är T2 = T1 -Rc((k-1)/k)) , där T1 och T2 anges i grader Rankine eller kelvin och k = förhållandet mellan specifika värmer (ungefär 1,4 för luft). Luftökningen och temperaturförhållandet innebär att kompressionen inte följer ett enkelt tryck-volymförhållande. Detta är mindre effektivt, men går snabbt. Adiabatisk kompression eller expansion gynnas av god isolering, en stor gasvolym eller en kort tidsskala (dvs. en hög effektnivå). I praktiken kommer det alltid att finnas ett visst värmeflöde, eftersom ett perfekt adiabatiskt system skulle kräva perfekt värmeisolering av alla delar av en maskin.
- Polytropiskt - Här antas att värme kan komma in i eller ut ur systemet och att arbete i den ingående axeln kan uppträda både som ökat tryck (vanligen nyttigt arbete) och ökad temperatur över adiabatisk nivå (vanligen förluster på grund av cykelns effektivitet). Cykelns effektivitet är då förhållandet mellan temperaturökningen vid teoretiska 100 procent (adiabatisk) och den faktiska (polytropisk).
Stegvis komprimering
Eftersom komprimering genererar värme ska den komprimerade gasen kylas mellan stegen, vilket gör att kompressionen blir mindre adiabatisk och mer isotermisk. Kylarna mellan stegen orsakar kondensering, vilket innebär att det finns vattenavskiljare med avloppsventiler. Kompressorns svänghjul kan driva en kylfläkt.
I en typisk dykkompressor komprimeras luften i tre steg. Om varje steg har ett kompressionsförhållande på 7 till 1 kan kompressorn ge 343 gånger det atmosfäriska trycket (7 x 7 x 7 = 343 atmosfärer).
Applikationer
Gaskompressorer används i olika tillämpningar där antingen högre tryck eller lägre volymer av gas behövs:
- i rörledningstransport av renad naturgas för att transportera gasen från produktionsanläggningen till konsumenten.
- I oljeraffinaderier, anläggningar för bearbetning av naturgas, petrokemiska och kemiska anläggningar och liknande stora industrianläggningar för komprimering av mellan- och slutproduktgaser.
- I kyl- och luftkonditioneringsutrustning för att flytta värme från ett ställe till ett annat i köldmediecykler: se Kylning med ångkompression.
- I gasturbinsystem för att komprimera den inkommande förbränningsluften.
- för lagring av renade eller tillverkade gaser i små volymer, högtrycksflaskor för medicinska ändamål, svetsning och andra ändamål.
- i många olika industri-, tillverknings- och byggprocesser för att driva alla typer av pneumatiska verktyg.
- som ett medium för energiöverföring, t.ex. för att driva pneumatisk utrustning.
- i flygplan med tryckluft för att skapa en andningsbar atmosfär med högre tryck än det omgivande trycket.
- i vissa typer av jetmotorer (t.ex. turbojetmotorer och turbofans) för att tillhandahålla den luft som krävs för förbränning av motorbränslet. Kraften för att driva kompressorn för förbränningsluft kommer från jetplanets egna turbiner.
- i SCUBA-dykning, hyperbarisk syrgasbehandling och andra livsuppehållande anordningar för att lagra andningsgas i en liten volym, t.ex. i dykflaskor .
- i ubåtar för att lagra luft för att senare använda den som flytkraft.
- I turboladdare och kompressorer för att öka förbränningsmotorernas prestanda genom att koncentrera syre.
- inom järnvägstransporter och tunga vägtransporter för att tillhandahålla tryckluft för att driva bromsar och olika andra system (dörrar, vindrutetorkare, styrning av motor/växellåda osv.).
- för diverse användningsområden, t.ex. för att tillhandahålla tryckluft för fyllning av luftfyllda däck.
Frågor och svar
F: Vad är en gaskompressor?
S: En gaskompressor är en mekanisk anordning som ökar trycket i en gas genom att minska dess volym.
F: Vad händer med temperaturen hos en gas när den komprimeras?
S: Komprimering av en gas ökar naturligtvis dess temperatur.
F: Vad är en luftkompressor?
S: När gasen är luft kallas maskinen för en luftkompressor.
F: Hur liknar kompressorer och pumpar varandra?
S: Kompressorer liknar pumpar: båda ökar trycket på en vätska och båda kan transportera vätskan genom ett rör.
F: Vad är den huvudsakliga funktionen hos en pump?
S: Vätskor är relativt okomprimerbara, så en pumps huvudsakliga funktion är att transportera vätskor.
F: Vad gör kompressorn med volymen på en gas?
S: Eftersom gaser är komprimerbara minskar kompressorn också gasens volym.
F: Kan pumpar komprimera gaser?
S: Pumpar är inte konstruerade för att komprimera gaser eftersom gaser är mycket komprimerbara. Pumpar är konstruerade för att transportera vätskor som är relativt okomprimerbara.