Temperatur beskriver hur varmt eller kallt något är, men inom fysiken är det också ett mått på hur mycket rörelse det finns i ett ämnes partiklar. Våra kroppar kan känna om något upplevs som varmt eller kallt, men för att mäta temperaturen mer exakt använder man en termometer eller andra mätinstrument. En termometer visar temperaturen med hjälp av en temperaturskala, så att värdet kan jämföras och förstås på ett tydligt sätt.
Den vanligaste skalan i stora delar av världen är grader Celsius, ibland kallad "Celsius". Den är lätt att använda i vardagen eftersom 0 °C ungefär motsvarar vattnets fryspunkt och 100 °C dess kokpunkt vid normalt lufttryck. I USA och vissa andra länder används oftare grader Fahrenheit, där skalan är uppdelad på ett annat sätt. I vetenskapliga sammanhang använder forskare ofta kelvin, eftersom kelvinskalan utgår från absolut nollpunkt, den lägsta teoretiskt möjliga temperaturen, där partiklarna har mycket liten rörelse.
Vetenskapligt sett är temperaturen en fysisk storhet som visar hur snabbt molekylerna rör sig i ett material. Ju mer energi partiklarna har, desto högre blir temperaturen. I fasta ämnen och vätskor vibrerar molekylerna eller rör sig nära varandra, medan de i gaser rör sig mer fritt och kolliderar med varandra och med kärlväggarna. Därför hänger temperatur, tryck och volym nära samman i gaser genom fysikaliska lagar. När temperaturen stiger utvidgas många ämnen dessutom, vilket är viktigt vid allt från byggnation och väderlek till teknik och industri.
Temperatur påverkar också många delar av vardagen. Den styr hur kläder väljs, hur mat ska förvaras och hur kroppen fungerar. I medicinska sammanhang mäts kroppstemperaturen för att upptäcka feber eller nedkylning. Inom väderprognoser används temperatur för att beskriva klimat och väder, och inom naturvetenskap och teknik är exakta temperaturmätningar avgörande för att experiment, maskiner och processer ska fungera korrekt.
