Abdülaziz — Osmanska rikets 32:a sultan och 111:e kalif (1830–1876)
Biografi om Abdülaziz (1830–1876) — Osmanska rikets 32:a sultan och 111:e kalif. Politik, reformer och hans dramatiska fall från makten under 1800-talets omvälvningar.
Abdülaziz (ottomansk turk: عبد العزيز) (8 februari 1830 – 4 juni 1876) var den 32:a sultanen av det ottomanska riket och den 111:a kalifen av islam. Han besteg tronen vid 31 års ålder och regerade mellan den 25 juni 1861 och den 30 maj 1876. Han var son till sultan Mahmud II och blev sultan efter sin bror Abdülmecid I:s död.
Tidiga år och tronbestigning
Abdülaziz föddes i Konstantinopel och växte upp i det osmanska palatset under en tid då riket genomgick omfattande förändringar. När han efterträdde sin bror 1861 fortsatte han i viss mån de reformer som inletts under Tanzimat-eran, men hans stil präglades mer av personlig auktoritet och stormaktsorienterad modernisering än av liberal politisk omvandling.
Reformer och modernisering
Abdülaziz satsade särskilt på att modernisera rikets militära och materiella kapacitet samt infrastruktur. Några viktiga områden var:
- Modernisering av flottan och beställning av fartyg från europeiska varv, vilket gjorde honom känd för sitt fokus på ett starkt marinerat försvar.
- Utbyggnad av järnvägar, telegrafnät och andra kommunikationer för att förbättra administrationen och förbindelser inom riket.
- Reformer och upprustning inom armén samt upprättandet och stöd till nyare skolformer och sjukhus med europeisk inspirerad organisation.
- Kulturell orientering mot västlig konst, mode och protokoll vid hovet, vilket bidrog till en europeisk prägel i hovlivet.
Trots reformerna kritiserades Abdülaziz för slösaktig hovprakt och expanderande byråkrati, vilket ökade statens utgifter.
Utrikespolitik och Europasresa
Under sin regeringstid förde Abdülaziz en aktiv utrikespolitik och försökte balansera relationerna med stormakterna. Han genomförde 1867 en berömd och uppmärksammad resa till Europa — som första osmanske sultan att besöka flera västeuropeiska länder i officiellt syfte — och möttes med stor uppmärksamhet i bland annat London, Paris, Wien och Berlin. Resan syftade till att stärka diplomatiska kontakter, visa modernisering och säkra militärt och ekonomiskt stöd.
Ekonomi och finanskris
För att finansiera moderniseringen tog Osmanska riket under Abdülaziz stora lån från europeiska banker. Kombinationen av höga utgifter, svag skattemodell och växande interna uppror ledde till en allvarlig finanskris. Budgetunderskott och skuldsättningen bidrog till den ekonomiska kollapsen 1875–1876, då riket i praktiken drabbades av betalningssvårigheter. Finanskrisen blev en avgörande faktor bakom det politiska missnöjet mot hans styre.
Avsättning och död
I maj 1876, i ett läge präglat av samhällsupplopp, ekonomisk kollaps och krav på förändring, avsattes Abdülaziz i en palatskupp av ministrar och högre tjänstemän. Han förflyttades till Feriye-palatset i Konstantinopel. Kort därefter, den 4 juni 1876, hittades han död. Myndigheterna fastslog att det rörde sig om självmord, men omständigheterna kring hans död har varit omtvistade och spekulationer om mord har förekommit. Huruvida sanningen någonsin kommer att klarna är en återkommande historisk fråga.
Eftermäle
Abdülaziz regeringstid bedöms ofta som en period av teknisk modernisering kombinerad med ekonomisk överbelastning och politisk svaghet. Hans satsningar på flotta, infrastruktur och kontakter med Europa bidrog till rikets modernisering, men de stora kostnaderna och den politiska oförmågan att lösa ekonomiska och nationella spänningar ledde till en dramatisk negativ vändning som banade väg för senare händelser i Osmanska rikets nedgångsskede.
Notera: Under hans efterföljande perioder genomfördes ytterligare politiska omstruktureringar — bland annat villkoren som senare ledde fram till den konstitutionella vårens idéer — men dessa genomfördes efter Abdülaziz tid vid makten.
Sultan Abdülaziz av det osmanska riket
Hans regeringstid
Abdülaziz var förtjust i brottning, jakt och armbrytning. Han arbetade mest med att modernisera den ottomanska flottan under hela sultanatperioden. Så krediter som han fick från europeiska länder användes för detta ändamål. De senaste modellerna av kanoner och gevär tillhandahölls under Abdülaziz regeringstid till den ottomanska armén som ständigt växte.
Sultan Abdülaziz organiserade ofta resor till inlandet och utlandet. Han var den första sultanen som besökte Egypten efter Yavuz-sultan Selim som erövrade Egypten.
Förutom furstendömena var Abdülaziz den första sultanen som ofta besökte Europa. Han hade ofta kontakt med andra länders ledare.
Under Abülaziz-perioden försökte ottomanerna att komma överens med västvärlden. Osmans västerländskhetspolitik som kom från Gülhanes edikt fortsatte.
Nya provinser tillkännages i hela landet och Istanbul University redigeras med kopiering av France Education System. Sirkeci-stationens grundande inledde Abdülaziz-eran.
Detta är Abülaziz' några innovationer under hans 15-åriga regeringstid.
- Nya soldatuniformer förbereds.
- Frimärken som används för första gången
- Fyrar byggda vid kusterna.
- Den ottomanska banken öppnades.
- Gymnasieskolor och industriskolor öppnas.
- Skogs-, gruv- och medicinska skolor öppnas
- Frankrike, Österrike och Iran Chefer besökte Istanbul.
Älskare av polska arabhästar
År 1864 importerade den västerländske ottomanske sultanen Abdülaziz 90 ston och två hingstar från greve Branickis stuteri i Bialocerkiew/Polen.
Abdulaziz' ättlingar har sina egna tronföljdsarrangemang.
Endast manliga ättlingar till Abdulaziz betraktas som representanter för den tidigare osmanska tronen.
- Abdülmecid II, sista osmanska kalifen (1922-1924), 37:e postimperial av huset Osman (1922-1944), son till Abdülaziz I.
- Şehzade Mehmed Cemaleddin, efter kejserlig ledare för huset Osman (1944-1946), sonson till sultan Abdülaziz I.
- Şehzade Ömer Faruk Osmanoğlu, postimperiell ledare för huset Osman (1946-1969), sonson till sultan Abdülaziz I.
- Şehzade Mehmed Abdülaziz II, postimperiell ledare för huset Osman (1969-1977), sonson till sultan Abdülaziz I.
- Şehzade Süleyman Saadeddin, postimperiell ledare för huset Osman (1977-1985), barnbarnsbarn till sultan Abdülaziz I.
- Şehzade Orhan Saadeddin, postimperiell ledare för huset Osman sedan 1985, barnbarnsbarn till sultan Abdülaziz I.
Frågor och svar
F: Vem var Abdülaziz?
S: Abdülaziz var den 32:a sultanen av det osmanska riket och den 111:a kalifen av islam.
F: När regerade Abdülaziz som sultan?
S: Abdülaziz regerade mellan den 25 juni 1861 och den 30 maj 1876.
F: Vem var Abdülaziz far?
S: Abdülaziz far var sultan Mahmud II.
F: Hur blev Abdülaziz sultan?
S: Abdülaziz blev sultan efter sin bror Abdülmecid I:s död.
Fråga: Varför avsattes Abdülaziz?
S: Abdülaziz avsattes 1876 eftersom han hade blivit impopulär.
Fråga: Hur länge regerade Abdülaziz som sultan?
S: Abdülaziz regerade som sultan i 15 år, från 1861 till 1876.
Fråga: Vad hände med Abdülaziz efter att han avsatts?
S: Abdülaziz hittades död sex dagar efter att han avsatts.
Sök