Genotyp
Genotypen är en organisms genetiska konstitution, huvudsakligen dess arvsmassa. Begreppet kontrasteras mot begreppet fenotyp enligt följande:
genotyp + miljö → fenotyp
Termerna uppfanns av Wilhelm Johanssen för att skilja mellan ärftlig och miljöbetingad variation. "Distinktionen var inte ny. Den hade till exempel diskuterats av Francis Galton som natur kontra fostran.
Hur mycket genotypen påverkar fenotypen varierar enormt. Vissa aspekter av fenotypen bestäms nästan helt och hållet av arvsanlag, t.ex. ögonfärg och blodgrupp. Det mänskliga språket är ett intressant fall. Förmågan att lära sig och tala ett språk är helt och hållet nedärvd, men vilket språk som talas är helt och hållet inlärt, och är därför miljöbetingat.
Frågor och svar
F: Vad är en genotyp?
S: En genotyp är en organisms genetiska konstitution, huvudsakligen dess genom.
F: Vad är skillnaden mellan genotyp och fenotyp?
S: Genotyp beskriver nedärvda genetiska egenskaper, medan fenotyp beskriver de observerbara fysiska och beteendemässiga egenskaper som är resultatet av en kombination av genotyp och miljö.
F: Vem uppfann termerna genotyp och fenotyp?
S: Termerna genotyp och fenotyp uppfanns av Wilhelm Johanssen.
F: Vad är syftet med distinktionen mellan genotyp och fenotyp?
S: Distinktionen mellan genotyp och fenotyp skiljer mellan ärftlig och miljöbetingad variation.
F: Varför var distinktionen mellan genotyp och fenotyp inte ett nytt koncept?
S: Begreppet ärftlig kontra miljöbetingad variation hade tidigare diskuterats av bland andra Francis Galton.
F: Bestäms alla aspekter av fenotypen av ärftlighet?
S: Nej, inte alla aspekter av fenotypen bestäms helt av ärftlighet. Vissa aspekter, t.ex. ögonfärg och blodgrupp, påverkas nästan helt av genetik.
F: Är förmågan att lära sig och tala ett språk ärftlig eller miljöbetingad?
S: Förmågan att lära sig och tala ett språk är helt nedärvd, men vilket språk som talas är helt inlärt och därmed miljöbetingat.
