Fenotyp
En organisms fenotyp är hela uppsättningen egenskaper (eller drag) hos organismen.
Det betyder inte bara "det som syns på ytan". Det betyder snarare allt som kan göras synligt med lämpliga medel. Till exempel är blodgrupper definitivt en del av fenotypen. De är dock inte synliga bara genom att titta på en person.
Inom biologin skiljer man fenotypen från genotypen. Detta föreslog Wilhelm Johannsen 1911 för att klargöra skillnaden mellan en organisms arv och vad arvsmassan ger upphov till. Distinktionen liknar den som föreslogs av August Weismann, som gjorde skillnad mellan könsceller (könsceller eller deras stamceller) och somatiska celler (kroppen).
Fenotypen är viktig eftersom den utsätts för naturligt urval:
"Från Darwin till idag har de flesta evolutionister ansett att den enskilda organismen är det huvudsakliga föremålet för urvalet. I själva verket är det fenotypen som är den del av individen som är 'synlig' för urvalet". Ernst Mayr
Fenotyper bestäms huvudsakligen av gener och påverkas av miljöfaktorer. Att känna till en organisms arvsmassa ger alltså ingen exakt förutsägelse av dess fenotyp.
Egenskaperna varierar kraftigt i hur mycket de beror på arv (natur respektive uppfostran). Samspelet mellan genotyp och fenotyp har ofta beskrivits genom följande förhållande:
Individer av blötdjuret Donax variabilis har olika färgning och mönster i sina fenotyper.
Tillägg
Begreppet "fenotyp" måste omfatta egenskaper som kan synliggöras genom ett tekniskt förfarande (t.ex. blodgrupp). En annan utvidgning innebär att beteende läggs till fenotypen, eftersom beteenden också påverkas av både genotypiska och miljömässiga faktorer.
Richard Dawkins har utvecklat idén om den utvidgade fenotypen för att beskriva alla de effekter som en gen har på omvärlden och som kan påverka dess chanser att gå i arv. Det kan handla om effekter på den organism som bär på egenskapen, på miljön eller på andra organismer. Till exempel kan en bäverdamm betraktas som en fenotyp av bävergener, på samma sätt som bäverns kraftiga framtänder är fenotypiska uttryck för deras gener. Dawkins nämner också en organisms effekt på en annan organisms beteende (t.ex. gökens hängivna uppfostran av en förälder av en helt annan art) som ett exempel på en utvidgad fenotyp.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är en organisms fenotyp?
S: En organisms fenotyp är hela uppsättningen tecken eller egenskaper som utgör organismen. Den omfattar både synliga och icke synliga egenskaper, t.ex. blodgrupper.
F: Hur skiljer sig fenotyp från genotyp?
S: Fenotyp avser en organisms fysiska egenskaper, medan genotyp avser dess genetiska sammansättning. Genotypen bestämmer vad en viss fenotyp kommer att vara, men miljöfaktorer kan också påverka den.
F: Vem föreslog skillnaden mellan könsceller och somatiska celler?
S: August Weismann föreslog att man skulle skilja mellan könsceller (könsceller eller deras stamceller) och somatiska celler (kroppen).
F: Varför är fenotypen viktig inom biologin?
S: Fenotypen är viktig eftersom den är utsatt för naturligt urval; det är den som urvalet agerar på när det avgör vilka individer som överlever och reproducerar sig.
F: Hur mycket beror fenotyper på arv respektive miljö?
S: Egenskaperna varierar kraftigt i hur mycket de beror på arv (natur respektive uppfostran). Arvsanlag spelar en viktig roll när det gäller att bestämma fenotyper, men miljöfaktorer kan också ha ett inflytande.
F: Vilket förhållande har använts för att beskriva samspelet mellan genotyp och fenotyp?
S: Förhållandet mellan genotyp och fenotyp har ofta begreppsliggjorts med "nature vs nurture". Detta innebär att arv spelar en viktig roll när det gäller att bestämma fenotyper, men att miljöfaktorer också kan ha ett inflytande.
F: Vem sade att "det är fenotypen som är den del av individen som är 'synlig' för urvalet"?
Svar: Ernst Mayr sa att "det är fenotypen som är den del av individen som är 'synlig' för urvalet".
