Geter (latin och grekiska ofta återgivna som Getae) var benämningen som grekiska och romerska författare använde för flera thrakiska stammar i området kring nedre Donau. De förekom både söder om floden i delar av det som i dag är norra Bulgarien och norr om Donau i delar av dagens Rumänien. Antika källor beskriver dem som ett folkslag som talade ett thrakiskt språk nära besläktat med det som talades av dacianerna.
Ursprung och språk
Geterna räknas till den större thrakiska språk- och kulturfamiljen. Språkliga och materiella fynd visar många gemensamma drag med andra pre-romerska folk i Balkan och Karpaterna. Den exakta relationen mellan geter och dacier är föremål för historisk debatt; vissa antika författare skiljer dem åt, andra ser dem som samma eller närbesläktade grupper.
Geografisk spridning och grupper
Förutom huvudområdena vid nedre Donau förekommer flera grupper med liknande namn i antika källor: en gren kallad Tyragetae vid floden Dniester (Dnestr) och andra grupper som Massagetae och Thyssagetae längre österut i det som grekerna kallade Skythien. De grekiska och romerska beskrivningarna av dessa grupper återfinns i flera klassiska verk.
Kultur, religion och samhälle
Arkeologiska fynd och historiska skildringar antyder att geterna hade jordbruk, boskapsskötsel och lokal hantverkstradition. I äldre källor nämns religiösa föreställningar som liknar dem hos andra thraker, till exempel tillbedjan av en gudomlighet som ibland kopplas samman med Zalmoxis i samtida beskrivningar. Gravfynd i regionen visar rika gravgåvor och rituella lämningar som ger inblick i sociala skillnader.
Källor och historisk betydelse
Våra huvudsakliga kunskaper om geterna kommer från grekiska och romerska författare. Termen återfinns i verk av historiker och geografiska författare; grekerna Γέται och romarna använde liknande beteckningar. Under senare antiken började vissa kroniker använda beteckningen också om andra folk i samma område, och i källor från 400–600-talet e.Kr. förekommer en viss sammanblandning mellan geter och goterna.
Skillnader och arkeologiska spår
Idag är begreppet "geter" främst ett historiskt-etnografiskt begrepp som hjälper oss förstå den komplexa mosaiken av folk i förromerska och tidigromerska Balkan. Arkeologiska utgrävningar vid Donau och i Dobruja-regionen kompletterar de skriftliga vittnesmålen och ger information om bosättningsmönster, gravskick och materiell kultur. För en översikt av källor och tolkningar se prospekt i klassisk litteratur och moderna studier (grekerna, romarna). För vidare regional kontext kring Donau, se även nedre Donau och samtida folk i området.
- Grekiska benämningar
- Romerska källor
- Tyragetae vid Dnestr
- Massagetae och Thyssagetae
Noter: Antika namn och etnografiska skyltningar varierar mellan författare; moderna tolkningar bygger på kombinationen av skriftliga källor och arkeologiska fynd.