Gippslandsjöarna – nätverk av sjöar, kärr och laguner i Victoria, Australien
Upptäck Gippslandsjöarna i östra Victoria — ett storslaget nätverk av sjöar, kärr och laguner med rikt fågelliv, vattenvägar och friluftsmöjligheter.
Gippsland Lakes är ett nätverk av sjöar, kärr och laguner i östra Gippsland, Victoria, Australien. De täcker ett område på cirka 354 kvadratkilometer och består av flera sammanlänkade vattendrag och öppna vattenytor. De största sjöarna är Lake Wellington, Lake King och Lake Victoria. Vatten kommer in i sjöarna från floderna Avon, Thomson, Latrobe, Mitchell, Nicholson och Tambo.
Geografi och bildning
Gippslandsjöarna bildades när floder och vattendrag bakomlades av sandbanker och långa kuststränder, vilket skapade ett system av estuarier, insjöar och laguner som är kopplade till Bass Strait via den smala öppningen vid Lakes Entrance. Vattensystemet är dynamiskt: tidvatten, flöde från floderna, sandvandring och stormar påverkar salthalt, vattennivåer och kanalernas läge över tid.
Ekologi och biologisk mångfald
Området har högt ekologiskt värde och är hem för många fågelarter, fiskar och övrig vattenlevande fauna. Våtorna och sjöarna ger viktiga rast- och häckningsområden för vattenfåglar, inklusive migrerande arter. Vegetationen längs strandkanterna består av våtmarksväxter, saltängar och i skyddade vikar även sjögräsbälten som är viktiga för fisk- och kräftdjurssamhällen.
Människor, näringar och rekreation
Gippslandsjöarna är betydelsefulla för lokalsamhällen och turism. Städer som Lakes Entrance, Bairnsdale, Paynesville och Metung fungerar som nav för fritidsbåtar, fiske, fågelskådning och andra friluftsaktiviteter. Området används också för kommersiellt fiske och viss vattenbruk, bland annat ostronodling.
Historia och kultur
Området har en lång historia av bruk och besöksbruk, och är traditionellt hemvist för de lokala ursprungsbefolkningarna, bland annat Gunaikurnai. Våtmarkerna har kulturell betydelse och innehåller platser med historisk och andlig betydelse för de traditionella ägarna.
Hot och skyddsåtgärder
Gippslandsjöarna påverkas av flera hot, bland annat förändrad sötvattentillförsel, sedimentation, föroreningar från landbruk och stadsområden, invasiva arter samt effekter av klimatförändringar och stigande havsnivåer. För att bevara området pågår olika förvaltnings- och restaureringsinsatser som syftar till att förbättra vattenkvalitet, bevara livsmiljöer och främja hållbar användning. Stora delar av våtmarkssystemet är dessutom erkända för sitt internationella värde och omfattas av skydds- och bevarandeprogram.
Gippslandsjöarna är ett exempel på ett komplext kustnära våtmarkssystem med stort ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt värde, och fortsatt samordnad förvaltning krävs för att säkra dess funktioner för framtida generationer.
Lake King från Shaving Point i Metung
Historia
Gippsland-sjöarna bildades av två huvudsakliga åtgärder. Den första var att slam från floderna skapade floddeltan. Mitchell-floden skapade slamavlagringar som löper ut i Lake King i flera kilometer. Den andra åtgärden var havet i Bass Strait som skapade Ninety Mile Beach som hindrade floderna från att nå havet.
När floderna väl var blockerade skulle vattennivån i sjöarna gradvis stiga. Till slut skulle vattnet bryta igenom strandbarriären och nivån skulle sjunka till havsnivå. Så småningom skulle stranden stänga av sjöarna och cykeln skulle börja om igen. Ibland tog det många år innan en ny kanal till havet bildades och den låg inte alltid på samma plats som den förra.
År 1889 byggdes en mur för att fastställa läget för en naturlig kanal mellan sjöarna och havet vid Lakes Entrance. Detta stabiliserade vattennivån, skapade en hamn för fiskebåtar och öppnade sjöarna för sjöfart. Infarten måste muddras regelbundet, annars skulle samma process som skapade Gippsland-sjöarna göra infarten för grund för att fartyg ska kunna passera.
På grund av översvämningarna uppträdde bioluminescens i Gippsland-sjöarna 2011.
Miljö
Sjöarna hyser många arter av vilda djur och växter. Det finns två skyddade områden: Det finns två skyddade områden: The Lakes National Park och Gippsland Lakes Coastal Park. Gippsland Lakes våtmarker är skyddade av den internationella Ramsarkonventionen om våtmarker. Det finns också cirka 400 inhemska växtarter och 300 inhemska djurarter. Tre växter, varav två är orkidéarter, är listade som utrotningshotade.
Burrunska delfiner
Sjöarna är hem för cirka 50 flasknosdelfiner, Burrunan-delfiner (Tursiops australis).
Fåglar
Våtmarkerna är livsmiljö för cirka 20 000 sjöfåglar. Detta inkluderar fåglar från Sibirien och Alaska. Sjöarna har av BirdLife International identifierats som ett viktigt fågelområde (IBA) eftersom de regelbundet hyser över 1 % av de globala populationerna av svarta svanar, kungsfåglar och myskänder samt många fäkttärnor.
Panorama
Gippsland-sjöar
Geografi
Gippsland-sjöarna är, i storleksordning:
- Sjön Wellington
- Victoriasjön
- Lake King
- Lake Reeve
- Sjön Tyers
- Lake Coleman
Sjön Wellington
Lake Wellington har en yta på 148,19 kvadratkilometer. Den är förbunden med Victoriasjön genom McLennan Strait.
Victoriasjön
Victoriasjön har en yta på 78,14 kvadratkilometer.
Lake King
Kungsjön har en yta på 96,84 kvadratkilometer.
Lake Reeve
Lake Reeve är en lång sjö med många saltkärr.
Sjön Tyers
Lake Tyers är inte ansluten till de andra Gippsland-sjöarna och har sin egen ingång till Bass Strait.
Lake Coleman
Lake Colemans östra strand är en del av Lake Coleman Wildlife Reserve. Det finns också ett litet reservat på den västra stranden som kallas Lake Coleman West Wildlife Reserve. Reservatet täcker en yta på cirka 1500 hektar. Större delen av Lake Coleman används av försvarsdepartementet för övningsändamål.
Sök