Great Pacific Garbage Patch är en stor samling av skräp och skräp mitt i norra Stilla havet. Det fångas i vattenströmmarna och ligger i den subtropiska cirkulationszonen (en så kallad "gyre") där strömmarna rör sig i en cirkel och samlar upp och håller kvar flytande plastbitar och annat avfall.

Vad är det egentligen?

Det är inte en kontinuerlig ö av sopor man kan gå på, utan ett stort område där plast och annat flytande skräp är koncentrerat. Materialet består av både stora föremål (t.ex. gamla fiskenät, plastpåsar och flaskor) och mycket små partiklar, så kallad mikroplast, som bildas när större plastbitar brutits ner av sol, vågor och tid.

Storlek och mätosäkerhet

Omfattningen varierar med årstider, strömmar och hur man mäter. Uppskattningar skiljer sig, men forskningsstudier har funnit att antalet plastpartiklar kan ligga i miljard- till biljonklassen och att vikten kan uppgå till tiotusentals ton. Eftersom plasten ofta är utspridd och i väldigt olika storlek är det svårt att ge ett exakt areamått.

Varifrån kommer plasten?

  • Landbaserade källor: dålig avfallshantering, nedskräpning, avrinning från floder och städer.
  • Maritima källor: förlorad eller dumpad fiskeredskap, fartygsavfall och offshore-verksamhet.
  • Fragmentering: större plastföremål bryts ner till mikroplast som stannar länge i havet.

Miljöpåverkan

Plasten skadar djurlivet genom att det fastnar i nät eller misstas för föda. Sjöfåglar, fiskar, sköldpaddor och marina däggdjur påverkas. Mikroplast kan tas upp i näringskedjan och studier visar att även människor kan få i sig plast via fisk och skaldjur, men hälsoeffekterna på lång sikt är fortfarande under utredning. Plast kan också transportera invasiva arter och kemikalier över stora avstånd.

Upprensning och begränsning

Att rensa upp i öppet hav är tekniskt svårt och dyrt eftersom plasten är utspridd och ofta mycket liten. Projekt som The Ocean Cleanup arbetar med system för att samla upp större flytande föremål, men experter menar att fokus också måste ligga på att stoppa att mer plast når haven.

Förebyggande åtgärder

  • Förbättrad avfallshantering och återvinning i länder världen över.
  • Policyer som minskar engångsplast: förbud, skatt eller insamlingssystem.
  • Utbytes- och producentansvar: tillverkare får betala för plastens hela livscykel.
  • Individuella åtgärder: minska engångsprodukter, välja återanvändbart och delta i strandstädningar.

Forskning och övervakning

Forskare använder modellering, provtagning från fartyg, drönare, satellitdata och strandinventeringar för att förstå hur plasten rör sig, hur mycket det finns och vilka effekter den har. Det är ett aktivt forskningsområde där nya metoder och bättre data hela tiden förbättrar bilden.

I praktiken är lösningen kombinerad: tekniska saneringsinsatser där det är meningsfullt, starkare regler och bättre avfallshantering globalt — och förändrade konsumtionsvanor — krävs för att minska mängden plast som hamnar i haven.