Grå rapphönan (Perdix perdix) är en knubbig marklevande fågel som blir cirka 28–32 cm lång och väger vanligtvis 300–450 g. Den har en brunaktig rygg med tydliga tvärband, gråa flanker och ett grått bröst. Buken är vit och bär ofta ett karakteristiskt, stort kastanjebrunt "hästskoformat" märke. Detta märke kan vara mer eller mindre framträdande hos både hanar och honor, och bör inte användas ensam för att avgöra könet eftersom variationen är stor. När rapphönan störs eller känner fara föredrar den att springa undan, men kan också göra korta, snabba flygturer med kraftiga vingslag.

Utseende och åtskillnad

Ungfåglarna liknar vuxna men är mer dämpade i färgerna och saknar ofta det tydliga hästskomärket. Hanar och honor är bildmässigt snarlika; hanen kan ibland vara något mer kalkad i ansiktet eller ha starkare bröstteckning, men skillnaderna är svåra att se i fält utan noggrann observation.

Läte

Sången och lätet beskrivs ofta som ett hårt kieerr-ik eller keev-it. Rapphönsen ger också snabba, upprepade rop som rick rick rick rick eller it-it-it, särskilt i samband med varningsläten när flocken blir störd.

Levnadssätt och socialt beteende

Grå rapphöns lever främst på öppna landskap. De bildar ofta flockar (särskilt utanför häckningstiden) och rör sig tillsammans i täta grupper, så kallade coveys. Under häckningssäsongen är de mer territoriella i par eller familjegrupper. De föredrar att gömma sig i gräs och fältvegetation men kan också uppehålla sig i hedar, stäppmarker och sandiga områden.

Föda

Rapphönans diet består av sädesslag, frön och gröna växtdelar samt en mängd ryggradslösa djur, framför allt insekter under våren och sommaren. Ungarna är särskilt beroende av proteinrika insekter de första veckorna efter kläckningen för att växa snabbt.

Fortplantning

  • Bo: Ett enkelt bo i markvegetationen, ofta en grund skål av gräs skyddad av tät örtvegetation.
  • Ägg: Kullar på vanligtvis 8–16 ägg (kan variera), blekgula till brunaktiga med fläckar.
  • Ruvning: Ruvningstiden är cirka 23–25 dagar och utförs främst av honan.
  • Ungar: Kvitten är förhastade (precociala) och lämnar boet kort efter kläckningen; de följer föräldrarna och lär sig hitta föda.

Utbredning och habitat

Grå rapphöns finns i stora delar av Europa och Asien. I Sverige förekommer arten i lämpliga öppna landskap, särskilt jordbruksbygder med blandad odling, kantzoner och hagmarker. De trivs i varma, torra biotoper med godt med markvegetation för att skydda bo och ungar.

Det vetenskapliga namnet är det latinska ordet för "rapphöns" och kommer i sin tur från forngrekiskans perdix.

Hot, bestånd och skydd

I delar av Europa har grå rapphöns minskat kraftigt i antal, mycket på grund av jordbruksintensifiering: förlust av mångfald i kantzoner, minskad tillgång på insekter för ungar och ökad jordbearbetning som förstör bon. Predation från rävar, mårdhund och rovfåglar samt jakt påverkar också lokala bestånd.

Åtgärder som gynnar rapphöns inkluderar bevarande och återställande av kantzoner, fågelvänliga odlingsmetoder, sänkta bekämpningsmedelsanvändning och skydd av häckningshabitaten. I många länder finns både nationella åtgärder och lokala projekt för att stödja bestånden. Jakten på arten är ofta reglerad för att undvika överexploatering.

Övrigt

Livslängden i vilt tillstånd är vanligtvis några år, men vissa individer kan bli över fem år gamla om de undviker rovdjur och sjukdom. Att känna igen arten och förstå dess behov är viktigt för att kunna främja en god miljö för rapphöns i landskapet.