Översikt

Babylons hängande trädgårdar omnämns bland antikens sju underverk och förknippas ofta med det forntida Babylon, vid det som idag är södra Irak. Enligt traditionen uppfördes de under 500–600-talet f.Kr. och ska ha skapats för att efterlikna bergigt, frodigt landskap åt en drottning från Media. Deras rykte byggde tidigt upp en bild av en spektakulär, terrasserad trädgård i ökenlandskapet.

Utformning och kännetecken

Benämningen "hängande" syftar troligen på utbredda terrasser snarare än att trädgården verkligen svävade. Beskrivningar från antika författare talar om flera upphöjda terrasser fyllda med träd, buskar och blommor, sammanbundna med gångar och paviljonger. Vanliga egenskaper som nämns i källorna är:

  • Flera nivåer eller terrasser med jordbäddar
  • Omfattande växtlighet med både träd och marktäckare
  • Bevattningssystem som förde vatten upp till höga nivåer
  • Tät koppling till ett palatskomplex eller kungligt residens

Teknik och bevattning

Antika beskrivningar framhäver ett avancerat bevattningsarrangemang, nödvändigt för att hålla växtligheten i ett torrt klimat. Historiker tolkar dessa konton som antydningar om vattenlyftanordningar, akvedukter och lager av tätningsmaterial för att skapa vattentäta odlingsbäddar. De exakta tekniska lösningarna är osäkra eftersom inga detaljerade samtida ritningar finns bevarade.

Källor, datering och tvivel

Kännedom om trädgårdarna kommer främst från grekiska och romerska författare som skrev flera århundraden efter den tid då de enligt traditionen uppfördes. Arkeologiska utgrävningar i Babylon nära moderna Al Hillah har inte gett entydiga bevis för de stora terrasser som beskrivs, vilket har lett till alternativa teorier. En sådan hypotes är att vissa av konton kan röra praktfulla assyriska trädgårdar i Nineve, kopplade till kungen Sennacherib, eller att skrifterna sammanfört flera anläggningar.

Förstörelse, arv och betydelse

Det är osäkert när och hur trädgårdarna upphörde att existera. Vissa källor talar om att de slutligen förstördes i sen antik tid, möjligen efter jordbävningar eller långsam förfall. Oavsett deras fysiska öde har de haft stor kulturell betydelse: som symbol för mänsklig konstgjord natur i karg omgivning, inspirationskälla i konst och litteratur samt ett tidigt exempel på komplex trädgårdsanläggning och bevattningsteknik. Moderne forskning fortsätter att pröva byggnadsberättelserna genom arkeologi, textkritik och jämförande studier.

Noter och vidare läsning

För introduktioner och översikter om ämnet finns populärvetenskapliga och akademiska sammanställningar som diskuterar både de klassiska berättelserna och de arkeologiska fynden. Mer detaljstudier av kung Nebukadnessar II och babylonisk arkitektur kan hittas via källor om Mesopotamiens historia och antika underverk. Se även uppslag om Nebukadnessar och assyriska trädgårdstraditioner: mer om Nebukadnessar.