Herkulesrummet (Salon d'Hercule) i Versailles – historia och konst

Upptäck Herkulesrummet i Versailles — en praktfull historisk salong med barock konst, kunglig historia och magnifik arkitektur.

Herkulesrummet (ibland Herkules-salong eller Herkules-salong; fr: salon d'Hercule) är ett statsrum i Versailles slott. Det upptar det som en gång var platsen för ett kapell. Ludvig XIV ville att Herkulesrummet skulle vara ett skyltfönster för en stor målning av Paolo Veronese. Arkitekten Robert de Cotte började arbeta på rummet 1710. Arbetet avslutades 1736. Rummet har varit skådeplats för många glittrande händelser i Versailles historia.

Historia

Herkulesrummet anlades under slutet av Ludvig XIV:s regeringstid och färdigställdes under den följande perioden. Det ersatte det tidigare kapellet och utformades som ett representativt sällskaps- och ceremonirum i slottets stora länga. Tanken att ställa ut en stor målning av Paolo Veronese speglar dåtidens ambition att använda konst för att stärka monarkens prestige och förhärliga de klassiska myterna, där Herkules som symbol för styrka och dygd var särskilt lämpad.

Arkitektur och inredning

Rummet är typiskt för den sena barockens och tidiga rokokoens stil med rik dekor i form av förgyllda stuckar, väggpaneler (boiserier) och storslagna fönster som släpper in dagsljus. Den höga takhöjden gav plats åt stora takmålningar och dekorativa kompositioner, medan eldstäder och speglar bidrar till rumsverkan och ljussättning. Material som marmor, förgylld brons och fint snickeriarbete användes i inredningen för att skapa ett smakfullt men upphöjt uttryck.

Konst och utsmyckning

Central i beställningen stod idén att visa viktiga konstverk — både inflytelserika italienska mästare och franska samtida konstnärer användes för att dekorera rummet. Tak- och väggmålerier samt skulpturala element knyter ofta an till mytologiska teman som Herkules bedrifter och dygdiga ideal. Den valda Veronese-målningen skulle fungera som ett monumentalt blickfång och som konsthistoriskt referencepunkt i rummet.

Användning och ceremonier

Under 1700-talet och framåt användes Herkulesrummet för mottagningar, baler, musikaliska framträdanden samt representationella tillfällen när hovet ville visa sin prakt. Rummet ingick i den större följet av representationsrum i Versailles och bidrog till helhetsintrycket av makt och elegans som slottet förmedlade mot inbjudna gäster och delegationer.

Bevarande och besök

Som en del av Château de Versailles omfattas Herkulesrummet av ständiga vård- och restaureringsinsatser för att bevara dekor, målningar och originaldetaljer. Idag kan rummet ses i samband med ett besök på slottet och ingår i rundvandringar som visar de stora representationssalongerna. För den som planerar ett besök rekommenderas att kontrollera slottets officiella information om öppettider, guidade turer och eventuella temporära utställningar eller arbeten som kan påverka åtkomsten.

Statsrum

Herkulesrummet är ett statsrum i slottet i Versailles i Frankrike. Det är det sista av de statsrum som byggdes i palatset. Det stora rummet ligger på bottenvåningen (första våningen) i palatset. Det mäter 18 m x 14 m x 45 m. Ett kapell stod en gång i tiden på platsen. Herkulesrummet förbinder det kungliga kapellet och palatsets norra flygel med kungens stora lägenhet. Arkitekten Robert de Cotte påbörjade arbetet med rummet 1710. Projektet lades åt sidan 1715 när Ludvig XIV dog. Arbetet återupptogs 1724. Ludvig XV anlitade arkitekten Jacques Gabriel, marmorarbetaren Claude-Félix Tarlé och skulptörerna Jacques Verberckt och François-Antoine Vassé för att färdigställa rummet. Rummet är i stil med spegelsalen.

 
Robert de Cotte, arkitekt  

Målningar av Veronese

Ludvig XIV ville att det här rummet skulle vara ett skyltfönster för en stor målning av Paolo Veronese som heter Måltid i fariséen Simons hus. Målningen målades 1570 för matsalen i servitekonventet i Venedig. År 1664 gav doge den till Ludvig XIV. Han ville att kungen skulle stödja honom i ett krig mot turkarna. Veroneses Eliezer och Rebecka hänger över kaminen på väggen mittemot Simon.

Simon är en stor målning. Den mäter 4,5 m x 9,7 m. Målningen har en gång funnits i Louvrens Apollo-galleri. Den hängdes upp i Herkulesrummet år 1730. Den togs bort 1832. Den skickades då tillbaka till Louvren. År 1961 återfördes Simon till Herkulesrummet. År 1994 restaurerades målningen.

 
Måltiden i fariséen Simons hus av Paolo Veronese  

Tak

Rummet färdigställdes 1736 med ett målat tak som kallas Herkules' apoteos. Det målades av François Lemoyne. Målningen gav rummet dess namn. Kungen var nöjd med taket. Han utnämnde Lemoyne till förste målare. Lemoyne levde dock inte tillräckligt länge för att njuta av denna ära. Han begick självmord kort efter utnämningen.

Den är dekorerad med föreställningar av de fyra furstliga dygderna: Rättvisa, ståndaktighet, uthållighet och mod. Dessa är åtskilda av amfibor som pekar på Herkules' arbeten. I mitten av taket anländer Herkules i sin vagn till berget Olympus. Jupiter erbjuder sin dotter Hebe till hjälten i äktenskap. Mars och Vulcanus observerar demonernas och lasternas fall. Apollon sitter på trappan till minnestemplet.

Apotheosis är det största takmålade taket på duk i Europa med en yta på 480 kvadratmeter. Det visar cirka 140 figurer som representerar Olympens gudar och gudinnor. De har samlats för Herkules ankomst efter att hans framgångsrika arbete har upphöjt honom till gud. Verket sågs som en metaforisk anspelning på den franske kungens förtjänster.

 
Herkules' apoteos, takmålning av François Lemoyne

Frågor och svar

F: Vad är Herculesrummet?

F: Vad var det ursprungliga syftet med den plats där Herkulesrummet för närvarande finns?

F: Vad ville Ludvig XIV att Herkulesrummet skulle visa upp?

F: Vem designade och arbetade med byggandet av Herkulesrummet?

F: När var Herculesrummet färdigbyggt?

F: Vilken typ av händelser har ägt rum i Herkulesrummet genom historien?

F: Vad finns det för andra namn på Herkulesrummet?

Sök med bokstav