Angström (symbol Å) är en liten längdenhet motsvarande 1 × 10⁻¹⁰ meter. Den används i första hand när man beskriver mycket små avstånd, till exempel atomers storlekar, längder på kemiska bindningar och ljusvåglängder i spektroskopi. För den typografiska symbolen finns särskild hänvisning till symbolen Å och dess skrivsätt.

Definition och omräkningar

En angström definieras som 0,1 nanometer. I SI-termer är den inte en officiell SI-enhet men är direkt härledd från metern: 1 Å = 1×10⁻¹⁰ m = 0,1 nm. För mer om enhetens ställning i enhetssystemet se enhetens status. Vanliga sätt att uttrycka storleken inkluderar också vetenskaplig notation och exponentform (skrivformer), och oftast anges konversionen mot nanometer (nm).

Användningsområden och exempel

Angström används ofta där millimeter- eller mikrometer-skala blir för grovt. Typiska användningsområden är:

  • Beskrivning av atomradier och elektronbanor, t.ex. Bohrs radie på ungefär 0,53 Å; se vidare om atomära mått.
  • Bindningslängder i molekyler, där enkelbindningar ofta är omkring 1–2 Å (exempelvis C–C och C–H); kemiska bindningar illustrerar detta.
  • Våglängder i spektroskopi: synligt ljus brukar anges i nanometer men ofta även i ångström, t.ex. 4000–7000 Å för stora delar av det synliga spektrumet; se våglängdsområde.
  • Mått inom materialvetenskap och halvledarteknik, där atomära lager och gittermått kan anges i ångström; även inom integrerade kretsar förekommer detta.

Historia och språk

Namnet kommer från den svenske fysikern Anders Jonas Ångström (1814–1874), som arbetade med spektroskopi och mätningar av ljusets våglängder. I flera nordiska språk är bokstaven Å både ett alfabetstecken och en symbol för enheten; tekniskt sett rekommenderas att man använder den vanliga latinska bokstaven med ring för tydlighet i vetenskaplig text.

Praktiska noter och distinktioner

Trots att ångström inte är ett SI-enhet är den fortfarande använd för sin lämpliga storleksordning. Moderna publikationer och standarder tenderar dock att föredra SI-enheter (nanometer eller pikometer) för enhetlighet. På datorer och i teckenkoder finns både ett särskilt tecken för "ångströmssymbolen" och en normaliserad bokstav Å; rekommendationer från standardiseringsorgan förespråkar användning av vanliga bokstavstecken för kompatibilitet.

Sammanfattningsvis är ångström ett praktiskt och välkänd mått när man arbetar med atomära och optiska dimensioner, men i professionella och internationella sammanhang ersätts det ofta av SI‑baserade nanometer eller pikometer.