Angström (Å) – enheten för atomära och optiska avstånd
Angström (Å) är en icke‑SI-längdenhet lika med 1×10⁻¹⁰ m, ofta använd för atomer, bindningslängder och våglängder inom spektroskopi och materialvetenskap.
Angström (symbol Å) är en liten längdenhet motsvarande 1 × 10⁻¹⁰ meter. Den används i första hand när man beskriver mycket små avstånd, till exempel atomers storlekar, längder på kemiska bindningar och ljusvåglängder i spektroskopi. För den typografiska symbolen finns särskild hänvisning till symbolen Å och dess skrivsätt.
Bildgalleri
1 Bild
Definition och omräkningar
En angström definieras som 0,1 nanometer. I SI-termer är den inte en officiell SI-enhet men är direkt härledd från metern: 1 Å = 1×10⁻¹⁰ m = 0,1 nm. För mer om enhetens ställning i enhetssystemet se enhetens status. Vanliga sätt att uttrycka storleken inkluderar också vetenskaplig notation och exponentform (skrivformer), och oftast anges konversionen mot nanometer (nm).
Användningsområden och exempel
Angström används ofta där millimeter- eller mikrometer-skala blir för grovt. Typiska användningsområden är:
- Beskrivning av atomradier och elektronbanor, t.ex. Bohrs radie på ungefär 0,53 Å; se vidare om atomära mått.
- Bindningslängder i molekyler, där enkelbindningar ofta är omkring 1–2 Å (exempelvis C–C och C–H); kemiska bindningar illustrerar detta.
- Våglängder i spektroskopi: synligt ljus brukar anges i nanometer men ofta även i ångström, t.ex. 4000–7000 Å för stora delar av det synliga spektrumet; se våglängdsområde.
- Mått inom materialvetenskap och halvledarteknik, där atomära lager och gittermått kan anges i ångström; även inom integrerade kretsar förekommer detta.
Historia och språk
Namnet kommer från den svenske fysikern Anders Jonas Ångström (1814–1874), som arbetade med spektroskopi och mätningar av ljusets våglängder. I flera nordiska språk är bokstaven Å både ett alfabetstecken och en symbol för enheten; tekniskt sett rekommenderas att man använder den vanliga latinska bokstaven med ring för tydlighet i vetenskaplig text.
Praktiska noter och distinktioner
Trots att ångström inte är ett SI-enhet är den fortfarande använd för sin lämpliga storleksordning. Moderna publikationer och standarder tenderar dock att föredra SI-enheter (nanometer eller pikometer) för enhetlighet. På datorer och i teckenkoder finns både ett särskilt tecken för "ångströmssymbolen" och en normaliserad bokstav Å; rekommendationer från standardiseringsorgan förespråkar användning av vanliga bokstavstecken för kompatibilitet.
Sammanfattningsvis är ångström ett praktiskt och välkänd mått när man arbetar med atomära och optiska dimensioner, men i professionella och internationella sammanhang ersätts det ofta av SI‑baserade nanometer eller pikometer.
Historia
ångström är uppkallad efter den svenske fysikern Anders Jonas Ångström (1814-1874), en av spektroskopins grundare som även är känd för studier av astrofysik, värmeöverföring, magnetism på jorden och norrsken.
År 1868 skapade Ångström ett spektrumdiagram över solstrålning där våglängden för elektromagnetisk strålning i det elektromagnetiska spektrumet uttrycks i multiplar av en tiomiljondels millimeter, eller 1×10 −10meter. Denna längdenhet blev senare känd som ångström, Å.
En människas visuella känslighet sträcker sig från cirka 4 000 ångströmmar (violett) till 7 000 ångströmmar (djuprött), så användningen av ångströmmen som enhet ger en rimlig grad av diskriminering utan att man behöver använda sig av bråkdelar. På grund av dess närhet till skalan för atom- och molekylstrukturer blev den också populär inom kemi och kristallografi.
I dag är ångström som enhet mindre populär än tidigare och nanometern (nm) används ofta i stället (ångström avråds officiellt av både Internationella kommittén för mått och vikt och American National Standard for Metric Practice).
Frågor och svar
F: Vad är en ångström?
S: En angström eller ångström (symbol Å) är en längdenhet som är lika med 0,1 nanometer (nm).
F: Hur kan en ångström skrivas i vetenskaplig notation?
S: En ångström kan skrivas som 1×10-10 m (normaliserad notation) eller 1 E-10 m (exponentiell notation).
F: Vad representerar en ångström?
S: En ångström används för att uttrycka storleken på atomer, längden på kemiska bindningar och spektra för synligt ljus samt dimensionerna på delar av integrerade kretsar.
F: Hur bred är en enskild atom i ångström?
S: En atom är ungefär två ångström bred.
F: Hur tjockt är ett människohår i ångström?
S: Ett människohår är ungefär en miljon ångström tjockt.
F: Vilka andra mått kan uttryckas i ångström?
S: Andra mått som kan uttryckas i ångström är längden på kemiska bindningar och dimensionerna på delar av integrerade kretsar.
F: Hur använder man en enhetsomvandling för att omvandla ångström till meter?
S: För att konvertera ångström till meter, dividera antalet ångström med 10^10.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Angström (Å) – enheten för atomära och optiska avstånd Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/4228