Himalia (måne)

Namn

Himalia fick inte sitt nuvarande namn förrän 1975; innan dess kallades den helt enkelt Jupiter VI eller Jupiter Satellite VI, även om krav på ett fullständigt namn kom kort efter upptäckten av den och Elara; A.C.D. Crommelin skrev 1905,

Tyvärr är numreringen av Jupiters satelliter nu i exakt samma förvirring som den av Saturnus system var innan numren övergavs och namn ersattes. En liknande väg verkar vara tillrådlig här; beteckningen V för den inre satelliten tolererades under en tid, eftersom den ansågs vara i en klass för sig själv; men den har nu fått följeslagare, så att detta svepskäl försvinner. Att ersätta numeriska beteckningar med namn är förvisso mer poetiskt.

Månen kallades ibland Hestia, efter den grekiska gudinnan, från 1955 till 1975.

Omloppsbana

Den är den största medlemmen i den grupp som bär dess namn och som kretsar mellan 11,4 och 13 miljoner kilometer från Jupiter med en lutning på cirka 27,5°. Banelement är från och med januari 2000. De förändras mycket på grund av störningar från solen och planeterna.

Fysiska egenskaper

En dag på Himalia är bara cirka 7 3/4 timmar lång. Himalia ser grå ut, liksom de andra medlemmarna i sin grupp, och liknar en asteroid av C-typ. Mätningar av Cassini bekräftar ett spektrum utan egenskaper, med en svag absorption vid 3 μm som skulle kunna tyda på förekomst av vatten.

Utforskning

I november 2000 tog rymdsonden Cassini, som åkte till Saturnus, ett antal bilder av Himalia, inklusive bilder från ett avstånd så nära som 4,4 miljoner km. Månen täcker endast några få pixlar, men verkar vara ett utsträckt objekt med axlarna 150 ± 20 och 120 ± 20 km, vilket ligger nära de jordbaserade uppskattningarna.

I februari och mars 2007 tog rymdsonden New Horizons till Pluto en rad bilder av Himalia, som kulminerade med bilder från ett avstånd på åtta miljoner km. Återigen framstår Himalia bara som några få pixlar i diameter.