Cassini-Huygens

Orbiterna har fått sitt namn efter den italiensk-franska astronomen Giovanni Domenico Cassini, som upptäckte några av Saturnus månar. Större delen av omloppsfarkosten konstruerades och byggdes av NASA, även om ASI byggde och programmerade vissa delar som talade med Huygens-sonden. Rymdsonden tillbringade 13 år i omloppsbana och skickade tillbaka data. Den besökte många delar av Saturnsystemet tills den fick brist på bränsle. Cassini-Huygens avslutades med en kontrollerad krasch i Saturnus atmosfär den 15 september 2017.

ESA (European Space Agency) tillverkade Huygens-sonden, uppkallad efter den nederländska astronomen, matematikern och fysikern Christiaan Huygens som upptäckte Titan. Den 25 december 2004 lämnade Huygens-sonden omloppsfarkosten. Ett par veckor senare hoppade sonden i fallskärm på Saturnus största måne Titan. Astronomer har undrat hur Titans yta såg ut, eftersom den var dold under tjocka moln. Det är den enda månen i vårt solsystem som har en tjock atmosfär. Sonden sjönk ner och skickade tillbaka bilder och andra data som forskarna kunde studera. Efter 90 minuter på månen slutade rymdsonden som väntat att fungera. Det är den mest avlägsna plats där vi någonsin har landat en rymdsond. De bilder som skickades under fallskärmshoppningen visade floder, troligen av flytande metan. Ytan är alldeles för kall för vatten.