Ingolf Arnarson
Ingólfr Arnarson (på isländska Ingólfur Arnarson) och hans hustru Hallveig Frodesdatter brukar sägas vara de första nordiska bosättarna på Island. Enligt traditionen grundade de Reykjavík 874.
Enligt Landnámabók (en bok som beskriver nordmännens bosättning på Island) byggde han sitt hus i dagens Reykjavík och gav staden sitt namn. Medeltidshistorikern Ari Þorgilsson hävdade att Arnarson var den första nordiska bosättaren på Island, men irländska munkar och eremiter bodde där innan han anlände. Han hävdade också att de lämnade landet eftersom de inte ville leva med de nyanlända nordiska hedningarna.
Landnámabók hävdar att Arnarson lämnade dagens Norge efter att ha blivit inblandad i en blodsfejd. Han hade hört talas om en ö som Garðar Svavarsson, Flóki Vilgerðarson och andra hittade när de seglade i Atlanten. Tillsammans med sin styvbror Hjörleifr Hróðmarsson seglade han till Island. När land var i sikte kastade han sina höga sätespelare överbord och lovade att bosätta sig där gudarna beslutade att föra dem i land. Två av hans slavar sökte sedan efter kusten i tre år innan de hittade pelarna i den lilla vik som så småningom blev Reykjavík.
Samtidigt mördades Hjörleifr Hróðmarsson av sina irländska slavar på grund av hur illa han behandlade dem. Ingólfr jagade dem och dödade dem i Vestmannaeyjar (Västmannaöarna). Öarna har fått sitt namn från den händelsen, men vestmenn (västmän) är ett namn som nordborna vid den här tiden ibland använde för irländare. Han fortsatte att leva på sydvästra Island, men man vet ingenting om vad som hände med honom efter bosättningen. Hans son Torstein (Þorsteinn Ingólfsson) sägs ha grundat det första parlamentet, på Island. Det blev senare känt som Althing.
Målning av Ingólfr Arnarson av Johan Peter Raadsig (1850).
Frågor och svar
F: Vilka är Ingólfr Arnarson och Hallveig Frodesdatter?
S: Ingólfr Arnarson och Hallveig Frodesdatter brukar sägas vara de första permanenta nordiska bosättarna på Island. De anses traditionellt ha grundat Reykjavík år 874.
F: Vad är Landnámabók?
S: Landnámabók är en bok som beskriver nordmännens bosättning på Island. Den hävdar att Arnarson lämnade dagens Norge efter att ha blivit inblandad i en blodsfejd, och att han byggde sitt hus i dagens Reykjavík och namngav det.
Fråga: Vilka var Garðar Svavarsson, Flóki Vilgerðarson och andra?
S: Garðar Svavarsson, Flóki Vilgerðarson och andra var sjömän som hittade en ö när de seglade i Atlanten. Enligt traditionen var det här som Ingolfr Arnarson bosatte sig när han kom till Island.
Fråga: Vad hände med Hjörleifr Hróðmarsson?
Svar: Hjörleifr Hróðmarsson var Ingolfs styvbror som seglade med honom till Island. Han mördades av sina irländska slavar på grund av hur illa han behandlade dem, så Ingolf jagade dem och dödade dem i Vestmannaeyjar (Västmannaöarna). Denna händelse gav öarna deras namn - vestmenn (västmän) var ett namn som nordborna vid den här tiden ibland använde för irländare.
F: Vad hände med Ingolf efter bosättningen?
S: Efter att han bosatte sig på sydvästra Island vet man ingenting om vad som hände med honom efteråt. Hans son Torstein (Þorsteinn Ingólfsson) sägs ha grundat det första parlamentet på Island som senare blev känt som Althingi.
Fråga: Vem hävdade att Arnarson var den första nordiska bosättaren på Island?
Svar: Medeltidshistorikern Ari Þorgilsson hävdade att Arnarson var den förste nordiske bosättaren på Island, men erkände att irländska munkar och eremiter bodde där innan han anlände.
F: Hur bestämde de sig för var de skulle bosätta sig när de fick syn på land?
S: När land kom i sikte under deras resa över Atlanten kastade Ingolf sina höga sätespelare överbord och lovade att bosätta sig där gudarna beslutade att föra dem i land. Två av hans slavar sökte sedan efter kusterna i tre år innan de hittade pelarna i en liten vik som så småningom blev Reykjavík.
