Inuktitut — inuiternas arktiska språk i Kanada och Grönland

Upptäck Inuktitut — inuiternas komplexa arktiska språk i Kanada och Grönland, dess romerska och syllabariska skriftsystem och kulturella betydelse.

Inuktitut är ett arktiskt språk som talas av inuiter i Kanada och av närbesläktade inuitgrupper på Grönland. Inuktitut hör till den inuitiska grenen av den eskimo‑aleutiska språkfamiljen. Språket är komplext både grammatiskt och morfologiskt och kännetecknas av långa ord som ofta motsvarar hela satser på svenska. Det är ett officiellt språk i Nunavut och i delar av Nordvästterritorierna, där det används i förvaltning, skolor och medier.

Varianter och utbredning

Begreppet "inuktitut" används ibland i bred och ibland i snäv betydelse. Det finns flera närbesläktade inuitiska varieteter över ett stort geografiskt område — från östra Kanada till Grönland. I Kanada talas flera dialekter och varieteter, bland annat det som ofta kallas Inuktitut i östra arktiska områden, Inuinnaqtun i västra Nunavut och Inuvialuktun i de västliga arktiska områdena. På Grönland talas kalaallisut (grönländska), som är nära besläktat med inuktitut men har egna normer och status där.

Skriftsystem

Inuiterna skriver inuktitut på två huvudsakliga sätt:

• Med det romerska alfabetet (latinsk skrift). Denna ortografi används särskilt i delar av västra Nunavut (till exempel Inuinnaqtun) och i flera utbildningssammanhang.
• Med ett abugida — ett stavelseskriftssystem — oftast kallat inuktitut‑stavelsetecken. Denna skrift bygger delvis på Unified Canadian Aboriginal Syllabics, ett system som ursprungligen utvecklades för andra kanadensiska ursprungsspråk och sedermera anpassades för inuktitut. I stavelsealfabetet ändras tecknens form för att markera olika vokaler, vilket gör systemet särskilt lämpligt för språkets stavelsestruktur.

Historiskt spelade missionärer och koloniala myndigheter en stor roll i införandet av alfabetet; senare har inuitiska samhällen och språkmyndigheter arbetat för standardisering, tvåspråkig utbildning och språkvård. I praktiken samexisterar de två systemen och används i olika regioner, medier och officiella dokument.

Språkstruktur

Inuktitut är i hög grad polysyntetiskt och agglutinerande: flera affix fogas till ett rotord för att uttrycka grammatiska relationer, tempus, riktning, person och andra betydelser. Det gör att ett enskilt "ord" kan vara mycket långt och innehålla samma information som en hel mening på svenska. Substantiv och verb bär ofta information om subjekt, objekt och andra satsdelar.

Fonologiskt har språket ett relativt begränsat vokalsystem men flera konsonantkluster, och uttal varierar mellan dialekter. Ordförrådet speglar den arktiska miljön — fanns många ord för snö, is och jaktförhållanden, liksom termer för sociala relationer och traditionella aktiviteter.

Officiell status, utbildning och revitalisering

I Nunavut är inuktitut ett dominerande vardagsspråk och ett av de officiella språken. Regeringar, skolor och medier arbetar för att upprätthålla och stärka språket genom tvåspråkig undervisning, läromedel på inuktitut och stöd för lokala medier. I många samhällen är inuktitut fortfarande modersmål för stora delar av befolkningen, men ungdomar möter också engelska och danska (i Grönland), vilket påverkar språkanvändningen.

Språkarbete inkluderar:

• Utbildningsprogram och läromedel på inuktitut
• Översättningsarbete för officiella dokument
• Digitalt innehåll, radio och TV på inuktitut
• Lexikografiskt arbete och standardisering av stavning

Lånord i engelska

Vissa engelska ord kommer från inuktitut eller andra inuitiska språk. Bland dem finns orden anorak, igloo och kajak, som speglar föremål och företeelser knutna till arktiskt liv och kultur.

Frågor och svar

F: Vad är inuktitut?

F: Är inuktitut ett officiellt språk?

F: Hur skrivs inuktitut?

F: Vad är en abugida?

F: Vad är inuktitut-syllabariet?

F: Finns det några engelska ord som härstammar från inuktitut?

F: Är inuktitut ett lätt språk att lära sig?

Sök med bokstav