Reina-attentatet i Istanbul 1 januari 2017 – nattklubbsskjutning
Detaljerad redogörelse för Reina-attentatet i Istanbul 1 jan 2017: händelseförlopp, gärningsman, offer och rättsprocessen efter nattklubbsskjutningen.
Skottlossningen på en nattklubb i Istanbul var en masskjutning tidigt på morgonen den 1 januari 2017 i den europeiska delen av Istanbul i Turkiet. Den uzbekiske ISIL-medlemmen Abdulkadir Masharipov använde ett AK-47-attackgevär för att skjuta mot mer än hundra personer i nattklubben Reina under nyårsfirandet och dödade 39 av dem.
Attacken
Attacken inträffade vid tiden för midnattsskalaset på Reina, en välkänd nattklubb i stadsdelen Ortaköy som var fullpackad av både lokalbefolkning och turister som firade det nya året. Skytten gick in i lokalen och avlossade flera skott bland festande människor. Förutom de bekräftade dödsfallen skadades ett stort antal personer; rapporter angav över 70 skadade, varav många fick allvarliga skottskador.
Gärningsman och motiv
Den huvudsakliga misstänkta gärningsmannen identifierades som Abdulkadir Masharipov, en uzbekisk medborgare som enligt turkiska myndigheter hade kopplingar till ISIL (även skrivet IS eller Daesh). ISIL hävdade senare ansvaret för dådet genom sina kanaler. Enligt utredningen var attacken planerad och riktad mot civilbefolkning i samband med nyårsfirandet.
Flykt, gripande och rättsprocess
Efter attacken flydde gärningsmannen från platsen. Turkisk polis inledde en omfattande insats för att hitta och gripa honom. Masharipov greps senare i januari 2017 efter spaningsarbete och namninsamling från vittnen och övervakningsmaterial. Han ställdes inför rätta och åtalades för terrorism och mord; senare rättsliga beslut meddelades i turkisk domstol.
Konsekvenser och reaktioner
- Den nationella och internationella reaktionen var kraftig; världsledare och organisationer fördömde attacken och uttryckte solidaritet med offren.
- Tyrkiska myndigheter skärpte säkerhetsåtgärder i större städer och vid evenemang, och ökad bevakning infördes vid nattklubbar och populära samlingsplatser.
- Attacken ledde till debatt om hotbilden från extremism och behovet av förbättrad underrättelse- och gränsskyddssamordning.
Offren
De 39 omkomna bestod av både turkiska medborgare och utlänningar; flera nationaliteter rapporterades bland offren och de skadade. Händelsen lämnade djupa spår hos överlevande, anhöriga och hela lokalbefolkningen, och fortsatt stöd och minnesceremonier hölls för att hedra dem som miste livet.
Efterspel
Utredningen och rättegångarna kring Reina-attacken fortsatte under flera år, och händelsen används ofta som ett exempel i diskussioner om internationell terrorism, radikalisering och hur städer kan förbättra sin beredskap för att skydda civila vid större evenemang. Minnet av attacken lever kvar som en påminnelse om sårbarheten vid publika sammankomster och vikten av förebyggande säkerhetsarbete.
Sök