Albert Bitzius (Jeremias Gotthelf) – schweizisk författare och präst

Albert Bitzius (Jeremias Gotthelf) — schweizisk präst och författare känd för realistiska byskildringar och novellen "Den svarta spindeln". Liv, verk och Emmentals kultur.

Albert Bitzius (4 oktober 1797–22 oktober 1854) var en schweizisk författare och pastor, mest känd under pseudonymen Jeremias Gotthelf. Han föddes i Murten, där hans far tjänstgjorde som pastor.

Biografi

År 1804 flyttade familjen till Utzenstorf i Berner Emmental, där Bitzius växte upp och fick sin tidiga utbildning. Som ung hjälpte han också sin far med jordbruket på prästgårdens åker (glebe). 1812 fortsatte han sina studier i Bern och 1820 prästvigdes han. 1821 besökte han universitetet i Göttingen, men återvände 1822 för att tjänstgöra som sin fars assistent.

När fadern avled 1824 blev Bitzius kyrkoherde i Herzogenbuchsee. 1829 flyttade han till Bern, och i början av 1831 kallades han att bistå den äldre pastorn i Lützelflüh i övre Emmental (mellan Langnau och Burgdorf). 1832 valdes han till församlingens pastor. Han gifte sig 1833 och levde därefter i Lützelflüh resten av sitt liv. Han fick tre barn; sonen blev senare präst och båda döttrarna gifte sig med präster.

Litterärt genombrott och pseudonym

Bitzius debuterade 1837 med Bauernspiegel, ett verk som framställdes som en självbiografisk skildring av en viss "Jeremias Gotthelf". Namnet antog Bitzius senare som sitt litterära pseudonym. Bauernspiegel gav en levande och anspråkslös skildring av livet i byarna i Bern (särskilt i Emmental), och använde tyska genomsyrad av uttryck från den bernska dialekten. Boken blev snabbt populär eftersom den framstod som ett realistiskt och osentimentalt porträtt av lantmiljön, till skillnad från idealiserade 1700-talsbilder av landsbygdsbefolkningen.

Stil, teman och betydelse

Bitzius kombinerade realistisk miljöbeskrivning med moralisk och religiös reflektion. Hans prosa är ofta klar, energisk och rättfram, med en prästers syn på människors brister och dygder. Han använde lokal färg och dialektuttryck för att ge sina karaktärer trovärdighet, samtidigt som han gjorde uttalade moraliska poänger om ansvar, samvete och socialt samspel. I vissa berättelser förekommer också folkliga och skräcklika inslag – exempelvis i Die Schwarze Spinne – där myt och allegori används för att belysa kollektiva och individuella moraliska frågor.

Viktiga verk

• Bauernspiegel (1837) – genombrottet; pseudonymens ursprung.
• Die Schwarze Spinne – hans mest kända kortroman, en halvlegorisk folksaga om en pestliknande härjning personifierad som en svart spindel, som återvänder till följd av moraliskt förfall och förräderi.
• Leiden und Freuden eines Schulmeisters (1838–1839)
• Uli der Knecht (1841) och fortsättningen Uli der Pächter (1849)
• Anne-Bäbi Jowäger (1843–1844)
• Käthi, die Großmutter (1846)
• Die Käserei in der Vehfreude (1850)
• Erlebnisse eines Schuldenbauers (1853)

Utöver dessa romaner gav Bitzius också ut flera volymer med kortare berättelser, noveller och predikningar. Hans berättelser skildrar ofta vardagslivets problem, social ojämlikhet, ekonomiska svårigheter och konflikter mellan tro och modernitet.

Politiska inslag och kritik

Bitzius själv var politiskt engagerad och sympatiserade med whig-åsikter; i sina skrifter återgav han ibland lokala politiska kontroverser. Han var en uttalad motståndare till det radikala partiet i kantonen Bern, vilket ibland påverkar tonen i vissa av hans senare skrifter. Detta gjorde att hans verk kunde uppfattas som färgade av partipolitiska ståndpunkter i samtida debatt.

Mottagande och eftermäle

Jeremias Gotthelf räknas i dag som en av de viktigaste skildrarna av det schweiziska bondesamhällets liv under 1800-talet. Hans blandning av realism, moralisk analys och folkliga inslag har gjort honom inflytelserik inom schweizisk litteratur. Die Schwarze Spinne lever kvar som en ofta citerad kortroman och har tolkats som både gotisk folksaga och samhällsallegori. Bitzius verk har översatts till flera språk och har bidragit till förståelsen av alplandsbygdens kultur och mentalitet under 1800-talet.

Dödsfall och utgåvor

Han avled den 22 oktober 1854 i Lützelflüh i kantonen Bern.

Biografiska uppgifter finns bland annat i levnadsteckningar av C. Manuel i Berlinutgåvan av Bitzius verk (Berlin 1861) och av J. Ammann i vol. i. (Bern 1884) av Sammlung Bernischer Biographien. Hans samlade verk utgavs i 24 volymer i Berlin 1856–1861, och en utgåva med ursprungstexterna till varje berättelse publicerades i Bern 1898–1900 (10 volymer).

Frågor och svar

Fråga: Vem var Albert Bitzius?

F: Var växte han upp?

F: Vad gjorde han efter sin utbildning i Bern?

Fråga: När gifte han sig med en av sina barnbarn?

Fråga: Vilket är Bitzius mest kända verk?

Fråga: Hur många barn hade han?

F: Vilket politiskt parti var Bitzius associerad med?

Sök med bokstav