Laetoli – 3,6 miljoner år gamla fotspår visar tidig tvåbenthet
Laetoli: 3,6 miljoner år gamla fotspår i Tanzania visar tidig tvåbenthet hos Australopithecus afarensis — avgörande bevis i människans evolution.
Laetoli är en plats i Tanzania, daterad till Plio-Pleistocen. Platsen är främst känd för sina homininfotspår som bevarats i vulkanisk aska och tuff. Laetoli-fotspåren ligger cirka 45 km söder om Olduvai-klyftan. Själva spåren undersöktes och dokumenterades i fält 1978 under ledning av arkeologen Mary Leakey (här finns också historiska kopplingar till Louis Leakeys tidigare arbete i området). Fotspåren fick stor uppmärksamhet eftersom de utgör övertygande bevis för tidig tvåbenthet hos homininer.
Ålder och datering
Fotspåren är daterade till ungefär 3,6 miljoner år sedan, baserat på geokemiska metoder (t.ex. K–Ar-datering) på de vulkaniska lagren som täckte och bevarade spåren. Denna datering placerar Laetoli i en tidig fas av människosläktets utveckling och gör spåren till ett av de äldsta direkta bevisen för gång på två ben.
Vad visar fotspåren?
Själva fotspåren visar flera karakteristiska drag som liknar moderna människors gång:
- tydlig häl- till tå-kontakt (hälvarna) vid markens nedslag,
Analys av steglängd, stegbredd, fotvinkel, fotavtryckens längd och bredd samt avstånd mellan fotspåren visar att de som gick där använde en mer människoliknande gångstil än apliknande. Spåren tyder på att de som gick där var upprätta när de förflyttade sig och inte rörde sig i samma sätt som fyrbenta däggdjur eller klättrande primater.
Vem gjorde spåren?
Det råder bred enighet om att spåren mest sannolikt skapades av homininer som tillhör arten Australopithecus afarensis, baserat på likheter mellan fotavtrycken och skelettfynd från samma tid och region. Rekonstruktioner av fotskelett från kvinnliga exemplar av A. afarensis visar fotdrag som stämmer väl överens med spåren. Spåren gjordes av tre individer som gick i ungefär samma riktning; de kan ha varit två vuxna och en yngre individ eller tre individer i olika storlek, men exakt ålder och kön kan inte bestämmas säkert enbart från spåren.
Betydelsen för människans utveckling
Laetoli-fotspåren visar tydligt att tvåbent gång var etablerat hos vissa homininer för minst 3,6 miljoner år sedan. Detta stödjer idén att tvåbenthet utvecklades före betydande hjärnförstoring i människolinjen. Hjärnvolymen hos A. afarensis var fortfarande ungefär i samma storleksordning som hos dagens schimpanser och gorillor, vilket betyder att upprätt gång och ökad hjärnvolym inte utvecklades samtidigt.
Denna ojämna utveckling av olika egenskaper kallas mosaikutveckling — vissa drag (t.ex. gång på två ben) kan ha förändrats tidigt medan andra (t.ex. hjärnans storlek) förändrades senare. Tvåbentheten kan ha varit en anpassning till ett blandat landskap med mer öppna områden som skogssavann och savanner, vilket påverkar hur homininer rörde sig, sökte föda och undvek rovdjur.
Andra fynd och rättelser
Vid Laetoli har man också funnit kvarlevor av andra djurarter och olika geologiska lager som hjälper till att tolka miljön vid tiden för spåren. Observera att uppgifter om fynd av Acheulean-artefakter (t.ex. handyxor) i direkt samband med Laetoli-spåren är inkorrekta; Acheulean-teknologin uppträdde senare i tid och hör till yngre lager än de som bevarat Laetoli-fotspåren.
Senare upptäckter och äldre bevis
Senare fynd har visat att vissa former av bipedalism kan ha uppstått ännu tidigare. Ett exempel är fossiler av Ardipithecus ramidus (ungefär 4,4 miljoner år gamla), som antyder att förutsättningar för upprätt gång fanns redan före Laetoli-tiden. Samtidigt är Laetoli-spåren unika eftersom de ger ett direkt ögonblicksbildsbevis för hur dessa tidiga homininer gick.
Sammanfattning: Laetoli är en av de viktigaste platserna för att förstå tidig tvåbenthet. Fotspåren visar att upprätt gång var väl etablerat hos vissa homininer för minst 3,6 miljoner år sedan, långt innan stora hjärnor utvecklades, och bidrar till vår förståelse av hur olika egenskaper i människosläktet utvecklats i olika takt.
Avgjutning av Laetoli-fotspåren, som visas på National Museum of Natural History i Washington, D.C.
Laetoli-fossilplatsen i norra Tanzania.
Konstnärens återskapande av ett fotografi av ett hominidfotspår från Laetoli.
Fotspår i Europa
De äldsta fotspåren från homininer i Europa finns i Storbritannien. De är mellan 800 000 och en miljon år gamla. De hittades på Happisburgh-stranden i East Anglia.
Arkeologerna beskriver dem som "den äldsta kända ytan med homininfotspår utanför Afrika för mellan ca 1 miljon och 0,78 miljoner år sedan". Platsen är känd för sina bevarade sediment med tidig pleistocen fauna och flora. Sedan 2005 har man hittat flintverktyg. Detta innebär att människan ockuperade norra Europa minst 350 000 år tidigare än vad man tidigare trott.
Karta som visar Happisburghs läge under den tidiga pleistocänen, för cirka 800 000 år sedan.
Frågor och svar
F: Vad är latin?
Svar: Laetoli är en plio-pleistocen plats i Tanzania. Den är berömd för sina homininfotspår som bevarats i vulkanisk aska.
F: Var finns Laetoli-fotspåren?
Svar: Platsen för Laetols fotspår ligger 45 km söder om Olduva-klyftan.
Fråga: Vem grävde upp Laetols fotspår?
Svar: Laetoli-fotspåren grävdes ut av arkeologerna Louis och Mary Leakey 1978.
F: Varför väckte "Laetol-fotspåren" allmän uppmärksamhet?
Svar: "Laetol-fotspåren" har väckt stor uppmärksamhet eftersom de är övertygande bevis för att pliocena homininer är tvåbenta. De är 3,6 miljoner år gamla och är det äldsta kända beviset på homininernas tvåbenta fotarbete från den tiden.
Fråga: Vilken art tros ha gjort dessa fotspår i Laetol?
Svar: Efter diskussioner har man kommit fram till att Australopithecus afarensis är den art av de tre homininer som gjorde Laetol-fotspåren. Detta baserades på en detaljerad analys av fotspåren, där man jämförde både människor och tvåbenta djur som björnar och primater, och på rekonstruktionen av skelettrester av fötter som hittats på platsen.
F: Hur skiljer sig A. afarensis från Homo?
Svar: Hjärnan hos A. afarensis var mycket lik den hos moderna schimpanser och gorillor, men den var anpassad till att leva i öppna skogar och savanner på grund av sin obligatoriska tvåbenthet, till skillnad från Homo, som hade en större hjärna innan den blev tvåbent....
Fråga: Vilket fenomen förklarar varför olika egenskaper utvecklas olika snabbt bland djur?
Svar: Denna situation där olika egenskaper utvecklas i olika takt bland djur kallas mosaikutveckling.
Sök