Språk i Singapore

Engelska infördes i Singapore av britterna 1819. Britterna etablerade en hamn och senare en koloni på ön. Engelska hade varit kolonialregeringens administrativa språk, och när Singapore fick självstyre 1959 och självständighet 1965 beslutade den lokala regeringen att behålla engelska som arbetsspråk. Det är inte olagligt att tala sitt modersmål under arbetstid. Det är olagligt att förbjuda människor att tala sitt modersmål var som helst på jobbet så länge det inte skadar verksamheten och/eller äventyrar säkerheten på arbetsplatsen. Användningen av engelska som gemensamt språk tjänar till att överbrygga klyftan mellan de olika etniska grupperna i Singapore.

I skolorna måste eleverna också delta i en modersmålsundervisning där de antingen får undervisning i mandarin, malajiska eller tamilska.

Som ett resultat av detta har de flesta singaporeaner åtminstone konversationsförmåga och grundläggande läs- och skrivkunnighet i minst två språk: Engelska och det språk som används i hemmet. Många fler kan tre eller fler språk.

Ungefär 60 procent av Singapores indiska befolkning har tamil som modersmål. Andra indiska språk är malayalam och hindi.

Det bor omkring 5 000 peranakaner på ön, och de använder fortfarande den Hokkien-influerade malajiska dialekten som kallas Baba Malay.

En handfull portugisiska eurasier talar fortfarande en portugisisk kreol som kallas Papia Kristang. De mest flytande talarna kommer dock från förkrigsgenerationen.

• Engelska språket
• Malajiska språket
• Mandarin-kinesiska
• Singlish
• Tamiliskt språk