Översikt

Arsenat är den polyatomära anjonen som vanligen skrivs AsO4³−. Som jon är den central i många föreningar där arsenik förekommer i oxidationstal +5; läs mer om jonens natur via arsenatjon. Den kemiska beståndsdelen bildas när arsenik kombineras med syre och kan förekomma fritt i lösningar eller bundet i mineraler och salter.

Kemiska egenskaper och vanliga former

Arsenat är konjugatbas till arseniksyra (arseniksyra) och uppträder i flera protolyserade former beroende på pH. Den fullständiga formen är AsO4³−, medan stegvis avlägsning eller kvarvarande protoner ger vätearsenater som HAsO4²− och H2AsO4−. I detta sammanhang diskuteras dess oxiderande egenskaper och reaktionsbenägenhet, se även oxidationsmedel. Den formella oxidationstalet för arsenik i arsenat är +5 och formeln AsO4³− återges ofta i kemiska datablad (struktur).

Salter, mineraler och provokemiska roller

Arsenater utgör salter av arseniksyra; många metaller bildar fasta arsenater som förekommer naturligt i mineralfyndigheter. Som grupper betecknas dessa salter. I miljön kan arsenater bildas genom oxidation av arsenikhaltiga sulfider, och de kan finnas lösta i grundvatten vilket är en betydande hälsorisk på flera platser i världen.

Biologisk påverkan och toxicitet

Arsenat kan i biologiska system efterlikna fosfat och konkurrera om upptag och bindingar i cellernas metabolism. Eftersom arsenat inte fungerar på samma sätt som fosfat, kan detta störa energitransfer och andra fosfatberoende processer, vilket förklarar varför arsenater är giftiga. Dess förmåga att ersätta fosfat diskuteras ofta i samband med fosfatersättning och cellulär toxicitet.

Bakterier och anpassningar

Trots generell toxicitet finns mikroorganismer som har utvecklat mekanismer för att hantera eller till och med utnyttja arsenat. Vissa bakterier kan reducera eller omhänderta arsenat, och grupper som ibland kallas arsenikbakterier studeras för sin roll i biogeokemiska kretslopp. Mekanismerna kan omfatta reduktion, utsöndring eller selektivt upptag för att undvika skadliga effekter.

Användning, historik och förebyggande

Historiskt användes arsenater i jordbruket och i bekämpningsmedel, men sådana användningsområden har minskat på grund av hälsorisker. Förebyggande åtgärder i dricksvatten och mark är viktiga där jonens förekomst är hög. För mer allmän information om relaterade begrepp och vidare läsning, se även protoner och syra-bas jämförelser och översiktliga resurser om arsenikföroreningar (mer om arsenat).

  • Viktig distinktion: arsenat är kemiskt närbesläktat med fosfat men skiljer sig i biologisk funktion.
  • Miljöaspekt: lösligt arsenat i grundvatten är en global folkhälsofråga.
  • Forskningsområde: mikrobiell hantering av arsenat är aktivt forskningsfält.