Gift (förgiftning): Definition, typer, symtom, effekter och antidoter

Allt om förgiftning: definition, typer, symtom, kroppseffekter och effektiva antidoter — snabb guide för diagnos, behandling och förebyggande.

Gifter är ämnen som kan orsaka död eller skada när de tas upp av en levande varelse. De kan komma in i kroppen genom att man äter eller dricker dem, absorberar dem genom huden eller andas in dem som gaser eller partiklar. Skadan uppstår ofta genom en kemisk reaktion i kroppen, men effekten beror alltid på hur stor mängd som kommer in — dosen gör giftet. Även ämnen som är nyttiga i små mängder kan vara farliga i för stor dos; om en förgiftning leder till döden är det ett dödligt gift.

Skillnad mellan toxiner, gifter och giftiga organismer

I vardagligt och juridiskt språk används ordet "gifter" brett. Inom medicin och zoologi görs dock ofta skillnad mellan gifter (toxicants) och biologiskt framställda gifter (toxiner). Toxiner är ämnen som är resultat av en biologisk process och som en organismen använder för att skada andra arter. Exempel: en svamp kan vara giftig att äta, medan en orm kan vara giftig i bemärkelsen att dess bett injicerar gift. För vissa mycket farliga bett och sticks har man utvecklat motgiftmedel.

Exponeringsvägar och dosberoende effekter

Gifter kan påverka kroppen på olika sätt beroende på hur de tas upp. Vanliga exponeringar är via munnen (intag), huden (kontakt), lungorna (inhalation) eller genom injektion. Effekterna kan vara akuta — uppträder snabbt efter en engångsexponering — eller kroniska vid långvarig, låg nivåsexponering. Ett enkelt exempel på dosberoende effekt är alkohol: alkoholhaltiga drycker kan orsaka berusning (försämrat omdöme, talproblem, balanssvårigheter) och vid högre dos leda till chock eller död. Samtidigt används alkohol lokalt som desinfektionsmedel.

Typer av farliga ämnen

Utöver akuta toxiner finns grupper av ämnen som ger särskilda långsiktiga hälsorisker:

• Karcinogener (cancerframkallande gifter), till exempel akrylamid, asbest och bensen.
• Mutagena ämnen — som orsakar mutationer i arvsmassan — t.ex. strålning och bensen.
• Teratogener — som orsakar fosterskador — som thalidomid och alkohol vid graviditet.

Föroreningar och giftigt avfall är andra exempel på farliga material som kan vara skadliga för människor och miljö.

Symtom vid förgiftning

Symtomen varierar med vilken substans, dos och exponeringsväg det gäller, men vanliga fynd vid förgiftning kan vara:

• Mag-tarmbesvär: illamående, kräkningar, diarré.
• Andningssvårigheter: hosta, andnöd.
• Neurologiska symtom: yrsel, huvudvärk, förvirring, krampanfall, medvetslöshet.
• Hjärtpåverkan: oregelbunden puls, blodtrycksfall.
• Lokala skador: brännskador på hud eller slemhinnor vid frätande ämnen.

Vissa gifter ger typiska tecken (t.ex. muskelsvaghet och pupillförändringar vid nervgaser), medan andra orsakar ospecifika symtom som lätt kan misstas för andra sjukdomar.

Akut omhändertagande och antidoter

Vid misstänkt förgiftning är det viktigt att snabbt bedöma situationen och vid behov söka vård. Grundläggande första hjälpenåtgärder:

• Säkra miljön så att både den drabbade och hjälpande personer inte utsätts för mer gift.
• Vid inandning: flytta personen till frisk luft.
• Vid hudkontakt: skölj rikligt med vatten.
• Vid intag: ring Giftinformationscentralen eller akutmottagning — ge inte något för att framkalla kräkning utan medicinsk rådgivning.

I vissa fall finns specifika motgift eller antidoter som fördröjer eller vänder giftets effekter. Exempel: atropin kan användas som antidot vid förgiftningar med vissa nervgaser (t.ex. tabun, sarin) och mot vissa insektsmedel. Atropin är också ett läkemedel i humanmedicin; i höga doser är det dock själv ett gift. Trots detta finns det med på Världshälsoorganisationens lista över viktiga läkemedel eftersom nyttan i rätt dos överväger risken vid behandling av specifika förgiftningar.

Förebyggande, lagstiftning och märkningsregler

Enligt lag och i märkning av kemikalier särskiljs särskilt giftiga ämnen. Mindre farliga ämnen kan märkas som "skadliga" eller "irriterande" eller ibland inte märkas alls. God kemikaliehantering, säker förvaring i barnsäkrade förpackningar, korrekt användning av personlig skyddsutrustning i arbetslivet och korrekt avfallshantering minskar risken för förgiftning.

Särskilda riskgrupper

Barn är mer utsatta än vuxna — de får i regel i sig större mängd per kroppsvikt och visar ofta snabbare och svårare symtom. Gravida kvinnor måste vara försiktiga med ämnen som är teratogener. I arbetsmiljöer krävs rutiner för att identifiera och begränsa exponering för karcinogener och andra farliga ämnen.

Sammanfattning

Gifter omfattar ett brett spektrum av ämnen som kan orsaka allt från övergående symtom till kroniska sjukdomar eller död. Bedömning av risk bygger på vilken substans, vilken exponering och vilken dos som föreligger. Snabb första hjälpen och läkarrådgivning är avgörande vid misstanke om förgiftning, och för vissa ämnen finns specifika motgiftmedel som kan rädda liv.

Dödsfall

År 2010 ledde förgiftningar till cirka 180 000 dödsfall, vilket är en minskning från 200 000 år 1990. I USA gjordes cirka 727 500 besök på akutmottagningar med anledning av förgiftningar - 3,3 % av alla skadebesök.

 
Livsår med funktionsjusterad livslängd för förgiftningar per 100 000 invånare 2004.   inga uppgifter   <10   10-90   90-170   170-250   250-330   330-410   410-490   490-570   570-650   650-700   700-880   >880  

Frågor och svar

F: Vad är ett gift?

F: Hur varierar effekten av ett gift?

F: Vad skiljer toxiner och gifter från gifter?

F: Är alkohol giftigt?

F: Finns det motmedel för vissa gifter?

F: Vilka andra typer av farliga material finns det förutom gifter?

Sök med bokstav