Meristem
En meristem är en vävnad i växter som består av celler som delar sig. De finns i delar av växten där tillväxt kan ske.
Växtceller som är differentierade kan i allmänhet inte dela sig eller producera celler av en annan typ. Därför är celldelningen i meristemet nödvändig för att få fram nya celler. Detta möjliggör tillväxt av vävnader och nya organ som växten behöver.
Meristematiska celler har samma funktion för växter som stamceller har för djur. De är ofullständigt eller inte alls differentierade och kan fortsätta celldelningen.
Cellerna är små och protoplasman fyller cellen helt och hållet. Vakuolerna är extremt små. Cytoplasman innehåller inte plastider (som kloroplaster, men de finns där i rudimentär form ("proplastider"). Meristematiska celler är tätt packade utan intercellulära håligheter. Cellväggen är en mycket tunn primär cellvägg.
Apikal meristem eller växande spets. De epidermala (L1) och subepidermala (L2) lagren bildar de yttre lagren som kallas tunica. Det inre L3-skiktet kallas corpus. Cellerna i L1- och L2-skikten delar sig i sidled, vilket håller dessa skikt åtskilda, medan L3-skiktet delar sig mer slumpmässigt.
Apikal meristem
Den apikala meristemet, eller tillväxtspetsen, finns i växternas knoppar och tillväxtspetsar av rötterna.
Den startar tillväxten av nya celler i unga plantor vid rot- och skottspetsarna (bildar bl.a. knoppar). Närmare bestämt lägger ett aktivt apikalt meristem en växande rot eller skott bakom sig och skjuter sig själv framåt. Apikala meristem är mycket små jämfört med de cylinderformade laterala meristemen.
10x mikroskopisk bild av rotspets med meristem1 - vilande centrum 2 - calyptrogen (levande rotkapselceller) 3 - rotkapsel 4 - avslagna döda rotkapselceller5 - procambium
Primära meristemer
Apikala meristem kan delas in i tre typer av primära meristem:
- Protoderm - runt stammen och utvecklas till överhuden.
- Procambium - precis innanför protodermen och utvecklas till primärt xylem och primärt floem. Det producerar också det vaskulära kambiet, ett sekundärt meristem.
- Markmeristemet utvecklas till märgen. Den producerar korkambium, en annan sekundär meristem.
Dessa meristem är ansvariga för primär tillväxt, dvs. en ökning av längden eller höjden.
Sekundära meristemer
Dessa meristemer orsakar sekundär tillväxt, dvs. en ökning av bredden. Det finns två typer av sekundära meristemer:
- Kärlkammare - producerar sekundärt xylem och sekundärt floem, som kan fortsätta under hela växtens livstid. Det är det som ger upphov till trä i växter. Sådana växter kallas arborescenta. Det förekommer inte hos växter som inte genomgår sekundär tillväxt, det vill säga örtartade växter.
- Cork cambium - ger upphov till trädets bark.
Relaterade sidor
- Cork cambium
- Vaskulärt cambium
Frågor och svar
Fråga: Vad är ett meristem?
S: Ett meristem är en vävnad i växter som består av delande celler.
F: Var finns meristemer i en växt?
S: Meristemer finns i delar av växten där tillväxt kan ske.
F: Varför är celldelning nödvändig i meristemet?
S: Celldelning i meristemet är nödvändigt för att få nya celler, vilket möjliggör tillväxt av vävnader och nya organ som växten behöver.
F: Vad är funktionen hos meristematiska celler i växter?
S: Meristematiska celler har samma funktion för växter som stamceller har för djur. De är ofullständigt eller inte alls differentierade och har förmåga till fortsatt celldelning.
F: Vilken storlek och sammansättning har meristematiska celler?
S: Meristematiska celler är små och protoplasman fyller cellen helt och hållet. Vakuolerna är extremt små. Cytoplasman innehåller inga plastider, men de förekommer i rudimentär form ("proplastider").
F: Hur är de meristematiska cellerna arrangerade i vävnaden?
S: Meristematiska celler är tätt packade utan intercellulära hålrum.
F: Vilken typ av cellvägg har de meristematiska cellerna?
S: Cellväggen i meristematiska celler är en mycket tunn primär cellvägg.
