Kloroplast
Kloroplaster är små organeller i cellerna hos växter och alger. De absorberar ljus för att göra socker i en process som kallas fotosyntes. Sockret kan lagras i form av stärkelse. Kloroplasterna innehåller molekylen klorofyll, som absorberar solljuset för fotosyntesen. Förutom klorofyll använder en kloroplast koldioxid (CO2 ) och vatten (H2 O) för att bilda socker och avger syre (O2 ). Klorofyll är det som ger gröna växter deras gröna färg. Kloroplasterna innehåller också olika gula och orange pigment som hjälper till att fånga upp fotonerna för fotosyntesen.
Diagram över en kloroplast
Kloroplastens ultrastruktur: 1. Yttre membran2 . Intermembranutrymme3 . Inre membran (1+2+3: hölje) 4. Stroma (vätska) 5. Thylakoidlumen (insidan av thylakoiden) 6. Thylakoidmembran7 . Grana (staplar av thylakoider) 8. Thylakoid (lamell) 9. Stärkelse10 . Ribosom11 . Plastid-DNA12 . Plastoglobule (droppe av lipider)
Kloroplaster synliga i cellerna hos Plagiomnium affine
Struktur
Varje kloroplast är omgiven av ett dubbelväggigt halvpermeabelt membran som tillsammans kallas peristromium. I de skiktade lagren finns platta skivformade thylakoider. De innehåller ljusabsorberande pigment, bland annat klorofyll och karotenoider, samt proteiner som binder pigmenten. Liksom mitokondrier innehåller kloroplasterna också eget DNA och ribosomer.
Utveckling
Kloroplaster är en av många olika typer av organeller i cellen. Man tror att de har sitt ursprung i endosymbiotiska cyanobakterier. Detta föreslogs först av Mereschkowsky 1905 efter en observation av Schimper 1883 om att kloroplasterna var mycket lika cyanobakterier. Nästan alla kloroplaster tros direkt eller indirekt härstamma från en enda endosymbiotisk händelse.
Mitokondrier har också ett liknande ursprung, men kloroplaster finns bara i växter och protister. I gröna växter är kloroplasterna omgivna av två membran med två lipidlager. Man tror att de motsvarar det yttre och inre membranet i den ursprungliga cyanobakterien. Kloroplasterna har en egen arvsmassa, som är mycket mindre än den hos fritt levande cyanobakterier. Det DNA som finns kvar uppvisar tydliga likheter med cyanobakteriernas genom. Plastider kan innehålla 60-100 gener medan cyanobakterier ofta innehåller mer än 1500 gener. Många av de gener som saknas kodas i värdorganismens kärngenom.
I vissa alger (t.ex. heterokonts) verkar kloroplasterna ha utvecklats genom en sekundär endosymbios, där en eukaryotisk cell slukade en annan eukaryotisk cell som innehöll kloroplaster och bildade kloroplaster med tre eller fyra membranlager. I vissa fall kan sådana sekundära endosymbionter själva ha blivit uppslukade av andra eukaryoter och på så sätt bildat tertiära endosymbionter. I algen Chlorella finns det bara en kloroplast, som är klockformad.
I vissa grupper av mixotrofa protister, t.ex. dinoflagellater, separeras kloroplaster från en fångad alg eller diatomé och används tillfälligt. Dessa klepto (stulna) kloroplaster har kanske bara en livslängd på några dagar och byts sedan ut.
Frågor och svar
F: Vad är en kloroplast?
S: En kloroplast är en liten organell inuti cellerna hos växter och alger.
F: Vad kallas den process där kloroplaster absorberar ljus för att göra socker?
S: Processen kallas fotosyntes.
F: Vad är syftet med klorofyll i en kloroplast?
S: Klorofyll absorberar solljus för fotosyntes.
F: Vad använder en kloroplast för att bilda socker och avge syre?
S: En kloroplast använder koldioxid (CO2) och vatten (H2O) för att bilda socker och avge syre (O2).
Fråga: Vad ger gröna växter sin gröna färg?
S: Klorofyll ger gröna växter deras gröna färg.
F: Vilka andra pigment innehåller kloroplaster förutom klorofyll?
Svar: Kloroplaster innehåller också olika gula och orange pigment som hjälper till att fånga fotoner för fotosyntesen.
F: Vad kan lagras i form av stärkelse efter att ha tillverkats av en kloroplast?
S: Det socker som tillverkas av kloroplasterna kan lagras i form av stärkelse.
