Orioler i Nya världen (Icterus) – fakta, utseende och beteende
Upptäck Nya världens orioler (Icterus) — färgstarka svartfåglar: utseende, beteende, migration, föda och boets unika väv. Fakta och bilder för fågelintresserade.
Orioler från Nya världen är en grupp fåglar i släktet Icterus. De hör till familjen svartfåglar och är inte besläktade med den gamla världens orioler i familjen Oriolidae. Icterid-arter är påfallande lika i storlek, diet, beteende och starkt kontrasterande fjäderdräkt som orioler från den gamla världen. Detta är ett bra exempel på konvergent utveckling. Släktet innehåller cirka 30 arter som förekommer genomgående i Nord-, Central- och Sydamerika samt i Karibien.
Hanarna är vanligtvis svarta och starkt gula eller orangefärgade med vita markeringar, medan honorna och de omogna fåglarna är mattare. De flyttar sig årligen. Orioler från Nya världen är i allmänhet slanka med lång svans och spetsig näbb. De äter främst insekter, men gillar även nektar och frukt. Boet är en vävd, långsträckt påse. Arter som häckar i områden med kalla vintrar är starkt flyttande, medan subtropiska och tropiska arter är mer sedentära (flyttar inte). Många arter återvänder varje vår till samma häckningsområden, och vissa anpassar sina häckningar efter tillgången på föda.
Namnet "oriole" registrerades för första gången (i den latinska formen oriolus) av Albertus Magnus omkring 1250, och han uppgav att det var onomatopoetiskt, från den europeiska guldorioles sång.
Släktnamnet Icterus, som användes av klassiska författare, hänvisade till en fågel med gul eller grön fjäderdräkt. I modern tid har denna identifierats som den gyllene oriole. Brisson återanvände felaktigt namnet till fåglarna i Nya världen på grund av deras likhet i utseende.
Utseende och könsskillnad
Generellt kännetecknas Nya världens orioler av stark färgteckning hos hanarna: svart kontrasterande med klara gula, orange eller vita fält. Honor och ungfåglar är dämpade i färgen med mer bruna eller olivtoner. De har en strömlinjeformad kropp, relativt lång stjärt och en smal, spetsig näbb som är anpassad för att plocka insekter och suga nektar.
Utbredning och habitat
Arterna finns från södra Kanada och USA ner genom Centralamerika till Argentina, samt på många karibiska öar. De lever i en mängd olika habitat: öppna löv- och blandskogar, skogsbryn, buskmarker, trädgårdar och plantager. Vissa arter föredrar fuktiga områden och flodnära vegetation, medan andra trivs i torrare buskmarker.
Föda och ekologi
Orioler är opportunistiska ätare:
- Huvudsakligen insekter och spindlar, som klipps från blad och grenar.
- Frukt och bär — viktiga särskilt under migration och i tropiska områden.
- Nektar — flera arter besöker blommor och kan fungera som pollinatörer.
Genom att äta insekter bidrar de till naturlig skadedjurskontroll, och som fruktätare hjälper de till med fröspridning.
Häckning och bo
Oriolernas bo är typiskt en välbyggd, hängande påse flätad av vegetabiliska fibrer, gräs och spindelväv. Boet hängs ofta i tunna grenar och kan vara väl kamouflerat. Honan lägger vanligtvis 2–5 ägg; ruvningstiden varierar men är ofta omkring 12–14 dagar, följt av en intensiv ungtid i boet på ungefär 10–14 dagar.
Sång och kommunikation
Många Icterus-arter är sångliga och har melodiska fraser blandat med raspiga och klirrande läten. Sången används för att försvara revir, attrahera partner och kommunicera mellan föräldrar och ungar.
Migration
Migrationen varierar mellan arter. Nordliga häckande arter, som till exempel den välkända Baltimoreoriolen, gör långa flyttningar till Central- och Sydamerika. Fler tropiska och subtropiska arter är stannfåglar eller genomflyttare med kortare rörelser beroende på säsongens födotillgång.
Hot och bevarande
Majoriteten av arterna är idag inte akut hotade, men vissa har drabbats av habitatförlust, förstörelse av häckningsområden, användning av insekticider och kollisioner med byggnader. Nestparasitering av Molothrus-arter (som brunkärrhöken) kan också påverka reproduktionsframgången hos vissa orioler. Bevarandeinsatser som skydd av viktiga häcknings- och övervintringsområden samt åtgärder mot avskogning är viktiga för att trygga populationerna.
Relation till människor
Orioler uppskattas ofta för sina färger och sin sång och lockas ibland till fågelmatare som erbjuder frukt, honung eller speciella nektarblandningar. Att plantera fruktträd, bärbuskar och nektarrika blommor kan gynna dem i trädgårdar och stadsnära miljöer.
Snabb fakta:
- Släkte: Icterus, cirka 30 arter.
- Föda: insekter, frukt, nektar.
- Bo: vävd, hängande påse.
- Förekomst: Amerika — från södra Kanada till Argentina och Karibien.
Frågor och svar
F: Vilken familj tillhör New World orioles?
S: New World orioles tillhör familjen blackbird.
F: Hur är New World orioles jämfört med Old World orioles?
S: Icterid-arter av New World orioles är påfallande lika i storlek, diet, beteende och fjäderdräkt som Old World orioles. Detta är ett exempel på konvergent utveckling.
F: Hur ser hanens fjäderdräkt ut hos en orientalare från den nya världen?
S: Hanar av New World Orioles har vanligtvis en svart och livligt gul eller orange fjäderdräkt med vita markeringar. Honorna och de omogna fåglarna har en mattare fjäderdräkt.
F: Vilken typ av föda äter de?
S: De äter främst insekter men gillar även nektar och frukt.
F: Vilken typ av bo bygger de?
S: De bygger en vävd, långsträckt påse som bo.
F: Är alla arter flyttfåglar?
S: Arter som häckar i områden med kalla vintrar är starkt flyttande, medan subtropiska och tropiska arter tenderar att vara mer sedentära (flyttar inte).
F: Varifrån kommer namnet "oriole"?
S: Namnet "oriole" registrerades för första gången av Albertus Magnus omkring 1250 och han uppgav att det var onomatopoetiskt från sången från den europeiska gyllene oriole.
Sök